Kräkningar hos spädbarn: när ska man oroa sig?

Kräkningar hos spädbarn är vanligt, men de inträffar inte alltid på grund av omognad i matsmältningssystemet.
Kräkningar hos spädbarn: när ska man oroa sig?
Marcela Alejandra Caffulli

Skriven och verifierad av barnläkaren Marcela Alejandra Caffulli.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Föräldrar blir ofta upprörda när deras barn kräks, och även om det är en mycket vanlig företeelse hos spädbarn är det viktigt att veta varför det händer. På samma sätt måste föräldrar kunna känna igen de larmsignaler som kräver en konsultation med en barnläkare. Läs mer om kräkningar hos spädbarn i följande artikel.

Vad är kräkningar hos spädbarn?

Kräkningar är en komplex reflexhandling med hjälp av vilken magsäcken släpper ut sitt innehåll genom matstrupen och sedan ut genom munnen.

Till skillnad från vad som händer vid uppstötningar eller gastroesofageal reflux, innebär kräkningar en samordnad ansträngning mellan följande organ:

  • Matsmältningskanalen: Mage, matstrupe, mun.
  • Muskler i bröstkorg och buk: Diafragma, bukvägg, interkostaller, bland annat.
  • Sfinktrar: Dessa är portarna som separerar matsmältningsutrymmena och som måste öppnas samtidigt.

Denna reaktion i kroppen uppstår av olika anledningar, men vid samtliga fall aktiveras nervcentret som koordinerar denna mekanism i syfte att tömma ut maginnehållet.

En baby med uppkastning på hakan.

Orsaker till kräkningar hos spädbarn

Kräkningar är ett mycket vanligt symptom under barndomen och dess orsaker är inte alltid matsmältningssystemet. Hos vissa sjukdomar är de det dominerande symptomet, medan de i andra är en sekundär manifestation.

Här är de vanligaste orsakerna till kräkningar hos spädbarn.

Infektioner

Detta är den vanligaste orsaken till kräkningar under barndomen och kan vara virus-, bakterie-, parasit- eller svampbaserat.

Vissa infektioner uppstår direkt i matsmältningskanalen, såsom gastroenterit eller hepatit , och kräkningar är då ett dominerande symptom.

Andra infektioner, såsom öroninflammation eller urinvägsinfektioner, kan visa sig genom detta symptom. Ju mindre barnet är, desto mer sannolikt är kräkningar en del av den kliniska bilden. Tvärtom, vid meningit, är denna regel omvänd, och kräkningar uppträder vanligtvis som en manifestation även då hos äldre barn.

Det finns en annan typ av mer allvarlig och generaliserad infektion (sepsis), som kännetecknas av mer intensiva och varierande symptom, och som förekommer hos barn i ett vanligt allmäntillstånd. Inom spektrumet av möjliga manifestationer finns då kräkningar.

Förgiftningar

Efter infektioner är förgiftningar den vanligaste orsaken till uppkastningar, och bland dem då de som orsakas av mat. Dessa uppstår som ett resultat av otillräcklig hygien under livsmedelshantering, beredning eller konservering. Även om de är vanligare på sommaren, kan de förekomma under hela året.

Ett exempel på dessa är mejeriprodukter som tidigare har värmts upp. Även om vi ofta varnar för förändringar i smak och lukt, så sker dessa inte alltid.

Förutom mat kan förgiftning från vissa mediciner (som acetylsalicylsyra) eller miljögifter (som bly eller kvicksilver) yttra sig genom kräkningar.

Allergier

Med en bebis som kräks är det viktigt att överväga en eventuell allergi mot komjölksprotein. Även om det inte finns någon enskild form av presentation för detta tillstånd är kräkningar vanligtvis ett frekvent symptom och det är viktigt att läkaren tar hänsyn till det bland differentialdiagnoserna, speciellt när barnet kräks ofta.

Matsmältningsförhinder

Matsmältningssystemet består av flera rörformiga strukturer som i sin tur bildar en kontinuerlig väg från munnen till anus.

När matens passage är blockerad på någon nivå blir trafiken i området före hindret överbelastat, i stil med vad som inträffar i en bilkö. Detta gör att maten återvänder till munnen och elimineras genom kräkningar.

Några tillstånd som orsakar detta tillstånd är följande:

  • Mekonium ileus
  • Pylorisk stenos
  • Främmande bakterier eller bezoars
  • Bråck, invagination eller intestinal volvulus

Andra orsaker

Mer sällan kan kräkningar hos spädbarn bero på andra orsaker. Bland dem metabola sjukdomar (som en medfödd binjurehyperplasi), neurologiska sjukdomar (som cerebralt ödem), njur-, hjärt- eller leversjukdomar.

Vilka är riskerna med kräkningar hos spädbarn?

I närvaro av kräkningar hos en liten bebis måste vi tänka på vad som händer med deras kropp och vad som får barnet att kräkas.

Vid denna tidpunkt är det viktigt att skilja kräkningar från uppstötningar (ofrivillig och enkel eliminering) eller reflux (mer progressiv och kronisk).

I sig innebär kräkningar en förlust av kroppsvätskor. Om detta symptom kvarstår under hela dagen och åtföljs av oförmågan att ersätta det som förloras genom munnen (oral intolerans), då blir barnet uttorkat.

Hur snabbt uttorkningen går från mild till svår beror till stor del på barnets ålder och storlek. Så ju yngre ålder, desto större är risken för uttorkning hos barnet.

Hur kan jag hjälpa mitt barn när det kräks?

Det viktigaste att kontrollera hos en bebis med kräkningar är vätskebalansen, och för detta bör du ta hänsyn till följande tips:

1. Ta en paus i matandet efter kräkningar

Det är viktigt att sluta mata barnet efter kräkningar så att kroppen kan återhämta sig. Det är även viktigt att ta några tröstande åtgärder, som att tvätta det, hålla det upprätt och lugna det.

Under en liten stund är det även bäst att inte erbjuda vätska, så att barnet kan övervinna sitt illamående och obehag.

2. Erbjud små mängder vätska vid rätt tid

När barnet har återhämtat sig och accepterar det, erbjuda då vätska i små mängder.

Kom ihåg att deras mage fortfarande är känslig och inte tål stora volymer på en gång. Av denna anledning är det bäst att de får den vanliga volymen men utspridd över ett större antal mindre intag.

  • Om barnet ammar, erbjud bröstet som vanligt och observera deras signaler. Bebisar som ammar tenderar att självreglera och dela upp intagen själva.
  • Om barnet får mjölkpulver måste du erbjuda mindre volymer flera gånger. Det kan vara med en flaska, med en sked eller med en spruta.
  • Om barnet är äldre än 6 månader kan färska, uppdelade klara vätskor erbjudas: Vatten eller oral rehydreringsvätska.

Användning av sockerhaltiga drycker, fruktjuicer eller sportdrycker rekommenderas inte för detta ändamål.

3. Kolla blöjorna

Som svar på uttorkning tenderar bebisar att kissa mindre. När detta inträffar är det viktigt att förstärka återfuktningsåtgärderna, eftersom förlusten har överskridit intaget.

I sin tur, när uttorkningen verkar vara över bör du bekräfta att barnet väter sina blöjor i vanlig takt.

4. Starta om den vanliga kosten

Om barnet redan äter kan de erbjudas den vanliga maten. I allmänhet tolereras spannmål, kyckling, kalkon, frukt och grönsaker väl.

En person som matar en bebis med sked.

När ska jag ta barnet till akuten?

Enligt rekommendationerna från Spanish Society of Pediatric Emergencies bör du söka akut medicinsk behandling när barnen med kräkningar uppfyller några av följande kriterier:

  • Är yngre än 3 månader och har redan kräkts efter två eller flera matningar.
  • Deras kräkningar är frekventa och rikliga.
  • Har en oförmåga att behålla vätska i magen i mer än 15 minuter.
  • De har spyor som är gröna, blodiga eller ser ut som kaffesump.
  • De känner sig nere, de är mycket törstiga, deras ögon är nedsänkta, de gråter utan tårar eller de kissar mindre än vanligt.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Pellicer Martinez A, Moreno Sanz-Gadea B. Vómitos en el neonato y lactante. Pediatr Integral 2019; XXIII (3): 138 – 146. 
  • Ortega Paez E. Temas de Salud: Vómitos. En Familia. Asociación Española de Pediatría. Publicado en 2012, revisado en 2019. Disponible en: https://enfamilia.aeped.es/temas-salud/vomitos. Downloaded May 2021.
  • Sreedharan R, Liacouras C. Major Symptoms and Signs of Digestive Tract Disorders. Chapter 306. En: Kliegman R et al. Nelson Textbook of Pediatrics. 20th Edition. Elsevier. Philadelphia. 2016.
  • Diaz JJ, et al. Manejo del Niño Vomitador. Capitulo 20. En: Acuña Quiroz MD, et al. Protocolos diagnóstico-terapéuticos de Gastroenterología, Hepatología y Nutrición Pediátrica SEGHNP-AEP. Editorial Ergón. Madrid. Año 2010.
  • Sociedad Española de Urgencias de Pediatría. Hojas Informativas para padres: Vómitos. Disponible en: https://seup.org/pdf_public/pub/hojas_padres/vomitos.pdf. Downloaded May 2021.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.