5 känslomässiga sår från barndomen som man tar med sig in i vuxen ålder

Har du någonsin undrat om det finns känslomässiga sår från barndomen som man tar med sig in i vuxen ålder? Nedan tittar vi närmare på ämnet.
5 känslomässiga sår från barndomen som man tar med sig in i vuxen ålder
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 01 oktober, 2020

Det finns vissa omständigheter och situationer som skapar känslomässiga sår under barndomen. Vissa av dessa sår har kraften att följa med en in i vuxen ålder. Konsekvenserna kan variera i svårighetsgrad, beroende på vad som har hänt.

De flesta glömmer majoriteten av saker de upplevde under barndomen, till exempel den första skoldagen eller första gången de cyklade.

Men det är svårare att glömma tillfällen då man blev förnedrad eller blev offer för någon form av orättvisa. Dessa känslomässiga sår har en tendens att avsevärt påverka en persons psykosociala utveckling ända in i vuxen ålder. Och de kan ge upphov till rädslor, brist på självförtroende och andra problem under resten av en persons liv.

De kan också hindra en från att ha sunda relationer samt positiva sociala interaktioner mer allmänt sett.

De känslomässiga såren som uppstår under barndomen behöver inte vara permanenta. Lyckligtvis har många av dem en lösning och kan läka med hjälp av en terapeut eller psykolog. Stöd från nära och kära är också viktigt.

För att övervinna känslomässiga sår från barndomen måste man först göras medveten om dem. Om någon döljer sin smärta eller undviker att möta den, av rädsla för att bli sårad ytterligare, är det omöjligt att läka.

5 vanliga känslomässiga sår från barndomen

Rädsla för att bli övergiven

Nästan alla människor upplever en rädsla för att bli övergiven i någon form. Inte bara av deras partners och vänner, utan också av familjemedlemmar, husdjur eller till och med folk som de inte har ett särskilt starkt band med.

Människor med den här rädslan måste också ofta hantera rädslan för att bli avvisad. Därför bygger de upp murar för att inte låta andra komma för nära. De är rädda för att andra kan skada dem på ett eller annat sätt.

Denna rädsla brukar dyka upp hos individer som faktiskt har blivit lämnade och övergivna under barndomen. Det kan ha varit oavsiktligt eller inte. Det resulterande känslomässiga såret är inte lätt att läka, och om man ska göra det krävs det att man vågar blicka inåt. En person som lever rädd för att bli övergiven måste påbörja en resa för att lära sig lita på andra.

Rädsla för att bli avvisad

Precis som rädslan för att bli övergiven är rädslan för att bli avvisad och bortstött ett av de djupaste känslomässiga såren som kan drabba människor. Det handlar inte bara om att bli avvisad av andra, utan också att man avvisar sig själv.

Den här rädslan kan vara ett resultat av olika situationer, som avslag från ens föräldrar, familj, vänner eller syskon. Det gör att barnet utvecklar negativa tankar som är förknippade med att bli avvisad. De känner sig oälskade och det eroderar deras självkänsla.

Människor med den här rädslan känner ofta att de inte förtjänar kärlek och förståelse. Dessa känslor driver dem till att isolera sig från dem omkring dem. För att lösa problemet måste de börja fatta beslut på egen hand utan att oroa sig för vad andra kommer att tänka eller tycka.

känslomässiga sår från barndomen: kvinna ser stressad på möte

Rädsla för förnedring

Känslomässiga sår som har sin grund i förnedring drabbar ofta människor som upplevde mycket kritik och inte mycket erkännande från stränga föräldrar under barndomen. Detta gäller särskilt de som anklagades för att vara klumpiga, elaka, omogna, irriterande etc. Detta förstör ett barns självkänsla.

Som ett resultat utvecklar man då en personlighet som är beroende av vad andra säger och tycker. Man skapar också en skyddande sköld för att skydda sig mot hot som ännu inte dykt upp.

För att övervinna den här rädslan är det viktigt att arbeta med sin självständighet, frihet och självinsikt.

Rädsla för att bli förrådd

Rädslan för att bli förrådd är ytterligare ett vanligt känslomässigt sår från barndomen. Generellt uppstår rädslan bland barn vars föräldrar förrådde dem genom att inte hålla sina löften.

Föräldrarna skapar då en situation som ger upphov till stor misstro, svartsjuka och ohälsosamma relationer.

känslomässiga sår från barndomen: man håller om en kvinna och håller en annan kvinnas hand
Att bli förrådd under barndomen får ofta individer att utveckla kontrollerande personligheter. Medan dessa människor är medvetna om sina tillkortakommanden och problem verkar de inte ha någon avsikt alls att vilja förändra sig.

För att uppnå förändring måste dessa individer arbeta med till exempel:

  • Tålamod.
  • Tolerans.
  • Meditation.
  • Förstå och tolerera sina och andras misstag.
  • Lära sig att delegera ansvar.

Rädsla för orättvisor

Rädslan för att bli orättvist behandlad är ofta resultatet av föräldrar som är kalla och auktoritativa. Denna uppfostringsstil utmärker sig genom att man uppfostrar barn med extrema krav och lite utrymme för att göra misstag. Det leder till att barnen känner sig värdelösa och inkompetenta.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Pérez, V. R., & Martínez, L. M. R. (2015). Apego, miedo, estrategias de afrontamiento y relaciones intrafamiliares en niños. Psicología y salud, 25(1), 91-101. http://psicologiaysalud.uv.mx/index.php/psicysalud/article/view/1342
  • Stamateas, B. (2012). Heridas emocionales: sanar el pasado para un mañana mejor. B De Books.
  • Valiente, R. M., Sandín, B., & Chorot, P. (2002). Miedos comunes en niños y adolescentes: Relación con la sensibilidad a la ansiedad, el rasgo de ansiedad, la afectividad negativa y la depresión. Revista de psicopatología y Psicología clínica, 7(1), 61-70. http://revistas.uned.es/index.php/RPPC/article/view/3922

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.