Upptäck 7 psykologiska lekar för barn

Det finns ett antal psykologiska lekar för barn som gör att vi kan lära känna dem bättre. Upptäck hur de används och vad de är till för.
Upptäck 7 psykologiska lekar för barn
Mara Amor López

Skriven och verifierad av psykologen Mara Amor López.

Senaste uppdateringen: 18 januari, 2023

Psykologiska lekar för barn används ofta inom psykologisk terapi, de hjälper till att bygga en välfungerande terapeutisk allians. Att arbeta med barn i samråd är inte detsamma som att arbeta med vuxna, barnen behöver verktyg som drar deras till sig deras uppmärksamhet och hjälper dem att uttrycka sig i terapin.

Dessa psykologiska lekar hjälper vårdpersonalen att relatera till barn på ett sådant sätt att de inte är rädda för eller misstror dem. Man ska inte glömma att barn normalt inte begär terapi frivilligt och att de kan komma att betrakta psykologen som en främling. Med dessa verktyg underlättar vi barnens interaktion med specialisten.

Vad menas med psykologiska lekar för barn?

Psykologiska lekar för barn är tekniker som används så att psykologen kan närma sig den minderårige och lära sig mer om dem. Det är ett sätt att eliminera de kommunikationshinder som finns gentemot de små. Detta eftersom de inte kan uttrycka sina känslor som en vuxen skulle göra. Tack vare denna dynamik är det möjligt att veta hur barnen mår och undersöka problemen.

Ett annat syfte med dessa lekar är att barn inte ser psykologimottagningen som ”ännu en skola” där de kommer att behöva arbeta. Med denna dynamik förses de med en mer lekfull miljö och en mer attraktiv terapi. Psykologiska lekar hjälper till att frigöra barns känslor, bygga upp förtroende med terapeuten, hjälpa till att skapa ett god anknytning samt dessutom lära ut strategier för att möta deras vardag.

Barn som leker för att känna igen känslor.

Dessa lekar kan användas av barn från 4 till 11 år. Genom dem kan du ta reda på deras toleransnivå för frustration, svårigheter och styrkor, aggressiva beteenden, känslor, rädslor och sociala färdigheter bland annat.

Var och en av lekarna syftar till att hjälpa barn att uttrycka sig, arbeta igenom och lösa sina känslomässiga problem effektivt, och hjälpa dem att släppa dem på ett konstruktivt sätt.

Fördelarna med psykologiska lekar för barn

Låt oss se några av fördelarna med psykologiska lekar för barn:

  • De hjälper till med konfliktlösning: Genom lek lär de sig strategier och färdigheter för att lösa konflikter.
  • De ger sociala färdigheter: Barn är utrustade med de mest användbara färdigheterna och teknikerna för att relatera på lämpligt sätt till andra, vare sig de är med vuxna eller barn, i en kontrollerad miljö, och som de sedan kan tillämpa i sina verkliga liv.
  • Emotionell hantering: Barn har svårt att reglera sina känslor, eftersom de inte vet deras funktion; genom denna dynamik får de hjälp att namnge dessa känslor och lära sig mekanismerna för att självreglera dem.
  • Förbättrad självkänsla: Barn som har låg självkänsla kan genom en av dessa lekar inse vad deras förmågor och styrkor är, detta kommer att hjälpa dem att fokusera på sina styrkor och därmed förbättra sin självkänsla.
  • Psykologiska lekar hjälper dem att slappna av och släppa på spänningar: Genom dessa lekar lär de sig tekniker för att slappna av och kanalisera sina spänningar på ett mer konstruktivt sätt.
  • De hjälper till att etablera bandet med terapeuten: Dessa lekar hjälper dem att inte se terapeuten som någon främmande, utan som någon som hjälper dem att må bättre, som förstår dem och som de har det bra med.

Några psykologiska lekar för barn

Här tittar vi på några exempel på psykologiska lekar för barn som används inom terapi, några av dem kan till och med utföras på ett lekfullt sätt hemma och hjälper alla att må bättre.

Sagoteater

Genom berättelser lärs värderingar ut och barn får hjälp att reflektera över dem, vilket hjälper dem att skilja på gott och ont.

Sagoteater använder berättelser med moraliska poänger eller berättelser som är oavslutade och där barnen skapar sitt eget slut. På så sätt, beroende på vilket slut de väljer (lyckligt eller sorgligt), kan vårdpersonalen upptäcka om det finns någon typ av problem hos barnet, såsom depression, ångest eller låg självkänsla bland annat.

Ansiktsdiagram

Denna lek består av att visa barnen en serie ansikten med olika känslomässiga uttryck och be dem att ange hur de känner i det ögonblicket. Denna teknik hjälper barnen att uttrycka hur de känner genom dessa ansikten, eftersom små barn vid många tillfällen inte vet hur de ska uttrycka det.

Vi kan också be dem att imitera uttrycken som visas för dem och att titta i en spegel så att de lär sig namnet på känslan och vilka känslor den producerar som svar.

Konstnärligt uttryck

Genom former, färger, teckningar etc. kan barn uttrycka hur de känner, eftersom de inte vet hur de kan göra det på något annat sätt. För att göra detta kan de använda färger, kritor, lera osv. och de kan göra vad de vill i det ögonblicket. Med detta kan de överföra mycket av det de inte vet hur de ska uttrycka med ord.

Leksaker med delar

Med lekar och spel som tangram, pussel, formsorterare, etc. kan du utveckla barnens motorik, kreativitet, hand-öga-koordination, visuell perception, visuellt minne, logiska resonemang, etc. Dessutom kan de hjälpa till att upptäcka eventuella sensoriska eller intellektuella problem för att skapa en mer grundlig utvärdering.

En terapeut utför psykologiska lekar för barn i samråd.

Jag är …

Den här leken används flitigt, särskilt i fall där det finns ett behov av att öka barnets självkänsla. Det består av att ta med ett foto på den lilla och klistra in det på en kartongbit; Under sessionen kommer barnet att ange olika positiva egenskaper och styrkor som det har.

Du kan börja med det mest grundläggande eller fysiska och sedan gå vidare till egenskaper som har mer att göra med den känslomässiga sidan (snäll, generös, flitig, ansvarsfull, etc.).

Mina älskade

I den här aktiviteten måste barnet ta med foton av sin familj och sina vänner, eller rita dem på ett papper. De kommer att bli ombedda att säga vad de gör med var och en av dem, varför de har det bra tillsammans, vem som värdesätter dem, vad de inte gillar, etc. Den här leken kan hjälpa till att upptäcka problem som barnet kan ha med sina vårdgivare eller bristande social kompetens i deras relation till vuxna osv.

Om psykologiska lekar för barn

Dessa psykologiska lekar för barn som vi har sett här är bara några av dem som kan användas i samråd, men det finns många fler. Vissa av dem kan även användas av föräldrarna därhemma.

De är metoder som hjälper till att förstå känslor och hur man uttrycker dem samt förbättra och utveckla aspekter som kreativitet, hand-öga-koordination, visuell perception, självkänsla, sociala färdigheter etc.

Vi får inte glömma att små barn inte kan uttrycka sina känslor eller vad de känner på samma sätt som vuxna och genom lekar eller lekfulla aktiviteter kan du lära dig mycket mer om dem.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Cabrera Sánchez, A. C. (2008). Manual para trabajar problemas psicológicos con niños, hijos de padres divorciados, basado en la Terapia de Juego (Bachelor’s thesis, Univesidad del Azuay). https://dspace.uazuay.edu.ec/handle/datos/7630
  • Duran Santisteban, M. S. (2012). Estructuración y procedimiento de la caja de arena como una técnica alternativa de la terapia de juego con niños de 7 a 9 años (Doctoral dissertation, Universidad de San Carlos de Guatemala).
  • Esquivel, F. (2000). Psicoterapia infantil con juego: casos clínicos. Editorial El Manual Moderno.
  • García, A. F. S. (2012). El cuento como herramienta psicoterapéutica en el manejo emocional de niños con discapacidad. Revista electrónica de psicología Iztacala, 15(4), 1209-1223.
  • Kaduson, H. G. (2012). Terapia de juego de liberación. La obra que usted tiene en sus manos posee un gran valor. En ella, su autor ha vertido conocimientos, experiencia y mucho trabajo. El editor ha procurado una presentación digna de su contenido y está poniendo todo su em-peño y recursos para que sea ampliamente difundida, a través de su red de comer-cialización., 105. http://students.aiu.edu/submissions/profiles/resources/onlineBook/L5U5p3_terapia%20de%20juego-2012.pdf#page=116
  • Rago Orrego, N. K. (2017). Niños que no juegan Importancia del juego en la clínica psicoanalítica infantil:¿ Qué sucede cuando hay dificultades para elaborar el juego en la consulta psicológica infantil? https://www.colibri.udelar.edu.uy/jspui/bitstream/20.500.12008/18991/1/tfg_natalia_rago.pdf
  • Salucci, F., Vergara, L., & Wilson, N. (2015). Modelo Sistémico Relacional y Terapia con niños: Sobre el uso del juego en la terapia sistémica. Pontificia Universidad Católica de Valparaíso.(sp).
  • Sweeney, D. S., & Landreth, G. L. (2012). Terapia de juego centrada en el niño. La obra que usted tiene en sus manos posee un gran valor. En ella, su autor ha vertido conocimientos, experiencia y mucho trabajo. El editor ha procurado una presentación digna de su contenido y está poniendo todo su em-peño y recursos para que sea ampliamente difundida, a través de su red de comer-cialización., 129. http://chamilo.cut.edu.mx:8080/chamilo/courses/PSICOPATOLOGIAINFANTIL20193TINDU/document/FUNDAMENTOS_DE_TERAPIA_DE_JUEGO.pdf#page=140

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.