Egenskaper och fördelar med mentalisering

Uppmärksamhet är viktigt för barns sociala utveckling. Här bjuder vi in dig att utforska begreppet mentalisering och vilka fördelar det har för barns utveckling.
Egenskaper och fördelar med mentalisering
Ana Couñago

Skriven och verifierad av psykologen Ana Couñago.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Har du någonsin undrat hur människor kan “läsa” andras tankar? Denna förmåga är även känd som mentalisering och involverar utvecklingen av interpersonell (social) och intrapersonell (reflekterande) intelligens. Vill du lära dig mer om olika egenskaper och fördelar med mentalisering? Vad är det bra för? När förvärvar man denna förmåga?

Innan vi fortsätter ska du veta att barn inte föds med förmågan att implementera denna mentala färdighet. Istället utvecklas den gradvis genom erfarenhet och de relationer som barn skapar med andra.

fördelar med mentalisering: pappa talar med son

Vad är mentalisering?

Mentalisering är en mental förmåga och ett psykologiskt begrepp som kretsar kring att kunna föreställa sig och förstå sitt eget mentala tillstånd och även andra människors.

Denna förmåga hjälper oss att uppfatta och tolka våra egna handlingar och beteenden samt hur och varför andra gör som de gör. Med andra ord handlar mentalisering om att använda tankar, känslor, önskningar, övertygelser, behov, motivationer etc. för att förklara sitt eget och andra människors beteende.

Denna komplexa, kognitiva förmåga är grundläggande för att skapa tillfredsställande sociala och meningsfulla relationer baserade på ömsesidig hjälp, kommunikation, empati, självförtroende och aktivt lyssnande.

”Förmågan att kunna sätta sig själv i en annan människas situation är en av de viktigaste funktionerna inom intelligens. Det visar människans mognadsgrad.”

– Augusto Cury –

Fördelar med mentalisering

Enligt psykologerna och psykoanalytikerna Angelina Graell Amat och Gustavo Lanza Castelli finns det många fördelar med mentalisering. Några av de mest relevanta är följande:

  • Gör det lättare för oss att förstå och förutsäga vårt och andras beteende.
  • Är till förmån för kontroll av vårt beteende och för att kunna förstå hur vissa attityder kan påverka andra.
  • Uppmuntrar självkontroll. Detta hjälper oss att identifiera och uttrycka våra egna önskningar, tankar och känslor utifrån situationen och samtidigt modifiera dem.
  • Främjar en trygg anknytning mellan föräldrar och barn.
  • Förbättrar kommunikationen mellan människor eftersom man måste ta hänsyn till det mentala tillståndet hos den person man kommunicerar med för att upprätthålla en flytande konversation.
  • Hjälper oss att förstå våra egna tankar som enbart mentala framställningar, som något som är verkligt eller som är skilt från dem.

Utvecklingen av mentalisering under barndomen

Psykoanalytikern Peter Fonagy är en av skaparna av begreppet mentalisering. Enligt honom börjar denna kognitiva förmåga att dyka upp på ett mycket primitivt sätt från 6 månaders ålder. Lite i taget förfinar barn förmågan och den blir mer och mer komplex.

Vid 3 års ålder börjar barn uppvisa vissa empatiska reaktioner. De börjar utveckla förmågan att identifiera vissa grundläggande känslor hos andra. Samtidigt börjar de förstå att det är skillnad mellan de egna känslorna och andra människors.

Det är dock inte förrän vid 4 eller 5 års ålder som barn kan tillskriva och representera mentala tillstånd i sig själva och i andra. Experter anser därför att detta är åldern då de går in i det symboliska stadiet.

fördelar med mentalisering: mamma talar med barn

Vilken roll spelar föräldrar i utvecklingen av mentalisering?

Slutligen är det viktigt att notera föräldrarnas och andra primära anknytningspersoners roll i ett barns mentala utveckling. Med andra ord är det vårt ansvar att lära ut emotionell intelligens från våra barns allra första år i livet. Hur? Det är faktiskt väldigt enkelt! Från att våra barn föds måste vi agera empatiskt och visa dem att vi kan förstå och svara på deras behov och önskemål.

Därefter, när de blir lite äldre, är det viktigt att börja prata om vilka tankar och känslor de har. Sätt namn och etiketter på var och en av dessa känslor. På detta sätt lär sig barn att reflektera över sina egna känslor. Senare förvärvar de naturligtvis också förmågan att känna igen och tolka andra människors mentala tillstånd.

Därför är utbildning hemma och vårt sätt att relatera till våra barn avgörande för att mentaliseringen ska utveckla sig på rätt sätt.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.