Bakterieplack och tandsten hos barn

Är tandsten och bakterieplack samma sak? I den här artikeln reder vi ut begreppen och berättar hur du hjälper dina barn att undvika dem båda.
Bakterieplack och tandsten hos barn
Vanesa Evangelina Buffa

Skriven och verifierad av tandläkaren Vanesa Evangelina Buffa.

Senaste uppdateringen: 31 januari, 2024

Många vuxna känner inte till skillnaden mellan bakterieplack och tandsten som bildas hos barn. Vissa tror att dessa båda är samma sak och vissa tror att detta bara är problem som drabbar äldre. I den här artikeln ska vi därför berätta vad bakterieplack är, hur det bildas och vilka risker det kan innebära. Vi ska också tydliggöra sambandet med bildandet av tandsten hos barn och hälsokonsekvenserna av detta.

Vad är bakterieplack?

För att förstå vad bakterieplack är måste vi först veta det finns olika mikroorganismer i munnen som utgör det orala mikrobiomet. Bakterier finns i saliven men kan också överföras till orala strukturer. Samtidigt bildar proteinerna som finns i saliv ett osynligt, cellfritt lager på tänderna, en så kallad film. Olika arter av bakterier som lagras på denna film bildar bakterieplack.

Bakterier binder till varandra genom en komplex mekanism som använder proteiner i saliven och sockerarter från kosten. Mikroorganismerna använder också kolhydrater från mat av för att växa och föröka sig. Det är från föreningen och spridningen av dessa bakterier som bakterieplack uppstår. Det är en mjuk och klibbig film som ansamlats på tandytor och tandkött.

Problem uppstår när man inte tar bort denna film regelbundet eller när man äter en kost rik på socker. Detta ger nämligen bakterierna de näringsämnen de behöver för att föröka sig och ackumuleras ännu mer.

Bakterieplack under ett mikroskop.
Bakterieplack fäster på tänderna och om man inte tar bort det med korrekt munhygien blir det tjockare och tjockare. Det är viktigt att borsta tändernas alla ytor för att bryta ner och helt avlägsna bakterieplack hos barn.

Du kanske också vill läsa: Då tandsten drabbar barn

Konsekvenserna av bakterieplack hos barn

Bakterierna som finns i bakterieplack metaboliserar sockerarter i kosten och producerar syror som kan förstöra tändernas hårda vävnader. Om denna process pågår en längre tid på grund av otillräcklig munhygien, uppstår hål. Dessutom orsakar denna närvaro på tandköttet gingivit. Detta tillstånd blir ännu allvarligare om placket hårdnar och blir omvandlat till tandsten.

Om dessa processer fortskrider kan de orsaka allvarligare och obekväma skador i munnen. Till exempel fläckar och skador på tänderna, för tidig tandlossning och smärta och infektioner som försämrar barnens livskvalitet.

Hur bakterieplack ser ut hos barn

Nytt bakterieplack är färglöst och är som regel inte synligt för blotta ögat. Men tar man inte bort det regelbundet med tandborstning, börjar utseendet att förändras och bli mer märkbart. När det har tjocknat kan man därför se den tydligare. Den ser ut som ett tjockt, vitt lager, vilket har bildats av ackumulerade matrester. Det är särskilt synligt i området där tanden och tandköttet möts.

Om barnet för tungan över sina tänder kan hen uppfatta en grov känsla. Om tandläkaren passerar en tandstensskrapa över tandytan lossnar beläggningen på skrapan och syns på instrumentet.

Det finns också andra indikatorer som kan varna föräldrar om förekomsten av ackumulerad bakterieplack hos barn:

  • Dålig andedräkt
  • Rött och svullet tandkött
  • Blödande tandkött när du borstar tänderna
  • Gulaktiga eller fläckiga tänder
  • Tandkänslighet

Vad är tandsten?

Tandsten är å andra sidan ett ämne som bildas genom härdning och förkalkning av bakterieplack när det inte tas bort. Tandsten i munnen är mycket synligare än bakterieplack. Det ser ut som en hård, gulvit eller brunaktig formation, avsatt på tandytorna. Dess närvaro påverkar sedan estetiken i barnets leende.

Konsistensen är grov, vilket gynnar ackumuleringen av fler bakterier. Tandsten kan ansamlas på vilken tand som helst, men oftast på de inre ytorna av de nedre framtänderna. Även om tandsten inte är särskilt vanligt i barndomen, så om tillståndet fortskrider, kan det orsaka allvarligare parodontala problem.

Tandsten är dessutom mycket svårare att ta bort jämfört med bakterieplack. I detta fall räcker det inte med borstning och tandtråd utan en tandläkare måste ta bort det med specifika instrument. Dessa är tandrengöring eller profylax. Denna procedur tar bort tandstensavlagringar och rengör tandytorna, vilket gör dem släta och glänsande.

En tecknad teckning av tandsten på tänderna.
Tandsten kan orsaka inflammation i tandköttet, dålig andedräkt och tandkänslighet.

Du kanske också vill läsa: Hur stress påverkar munhälsan hos barn

Varför kan barn få bakterieplack och tandsten?

För det mesta beror förekomsten av bakterieplack och tandsten hos barn på ineffektiv eller obefintlig munhygien. Det finns också andra situationer som gör att barn kan få dessa besvär:

  • Dålig munhygien: Felaktig eller ofrekvent tandborstning gör att barn riskerar att få bakterieplack och tandsten. Att inte använda tandtråd gör också att det ansamlas i mellanrummen mellan tänderna.
  • Muntorrhet: Bristen på saliv hindrar denna vätska från att uppfylla sin funktion att rengöra munnen. I en torr munhåla är det lättare för bakterier att ansamlas och tandsten att bildas. Hos barn är muntorrhet relaterad till munandning och till användningen av vissa mediciner, som exempelvis mediciner mot astma och allergier.
  • Överdriven konsumtion av sockerhaltiga, ultrabearbetade eller stärkelsehaltiga livsmedel och drycker: Enkla sockerarter är ett enkelt substrat för bakterier som gör att de lätt växer och förökar sig.

Det går att förebygga bakterieplack och tandsten hos barn

Att vara uppmärksam på och minska bildandet av bakterieplack på barns tänder och därigenom också förhindra att det förvandlas till tandsten är viktigt för att upprätthålla barns munhälsa. Med dagliga och enkla metoder kan man se till att barn får ha friska munnar och undvika att drabbas av de konsekvenser som bakterier orsakar i munnen.

Föräldrar bör ansvara för att borsta sina barns tänder minst två gånger om dagen. När små barn kan börja borsta på egen hand, vilket händer runt 6 till 8 års ålder, måste vuxna övervaka uppgiften och kontrollera att tekniken är korrekt. Dessutom bör man komplettera tandborstningen med tandtråd och, om tandläkaren anser det nödvändigt, med munskölj.

Det är också viktigt att ta hand om dina små barns kost. Hälsosam mat bör alltid ha företräde och ultrabearbetade livsmedel och livsmedel med högt innehåll av raffinerat socker bör i högsta grad undvikas. Slutligen är besök hos barntandläkaren var sjätte månad nödvändigt.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Ccanto-Coanqui, A., Mamani-Cori, V., Villalta-Negreiros, Y. S., Chique-Pari, J. J., & Rojas-Ortiz, H. R. (2022). Caries dental no tratada y percepción de condiciones orales sobre calidad de vida en niños: Untreated dental caries and perception of oral conditions on quality of life in children. Peruvian Journal of Health Care and Global Health6(2), 75-79.
  • Chapoñan, C. P., Julca, A. A. G., & Ramos, M. R. V. (2022). Risk factors associated with gingivitis in children–Literature review. World Health Journal3(1), 10-13.
  • Contador Cotroneo, R., Morales Chvets, A., Motzfeld Espinosa, R., Van Treek Pérez, P., & Zapata Flores, D. (2022). Alfabetización en higiene oral: manual para el control mecánico del biofilm.
  • Discacciati de Lértora, M. S., & Lértora, M. F. (2021). Riesgo de caries, en relación a placa bacteriana, observado en una población de niños que ingresan a la escuela primaria.
  • Girardeau, Clémence Shopie, Esther Alía García, and Marta Macarena Paz Cortés. “¿ Qué patologías locales y sistémicas puede presentar un paciente pediátrico con respiración oral?.” Biociencias 15.1 (2020).
  • Mejía, A. J. F., & Ibarra, M. C. B. (2021). Enfermedad periodontal, prevalencia y factores de riesgo en niños y adolescentes. Revisión de la literatura. RECIMUNDO5(3), 359-367.
  • Morón, M. (2021). Los biofilms orales y sus consecuencias en la caries dental y enfermedad periodontal. Ciencia e Innovación en Salud.
  • Vargas Vargas, N. E. (2020). Índice de placa bacteriana según Silness y Loe en la clínica de Odontopediatría (Bachelor’s thesis).

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.