Är fluor bra eller dåligt för barn och deras munhälsa?

Är fluor bra eller dåligt för barns munhälsa? Vissa föräldrar oroar sig för att detta inte är en säker produkt för deras småttingar. Lär dig mer om effekterna och riskerna med detta mineral och vilken effekt det har på ditt barns mun och tänder och allmänna hälsa.
Är fluor bra eller dåligt för barn och deras munhälsa?

Senaste uppdateringen: 16 juni, 2021

Det är många föräldrar som undrar om fluor är ett säkert ämne att använda när det kommer till barns munhygien, och även sin egen. Det är logiskt att undra om det finns risker,  med tanke på de rapporter som visar på detta ämnes neurotoxicitet på lång sikt. Vilken är den rekommenderade koncentrationen och hur administrerar man den till barn?

Förvirring och tvekan har uppstått efter att Amerikanska tandläkarförbundet (ADA) för några år sedan rekommenderade att barn under 2 år inte ska använda fluor, eller avvakta tills de kan spotta.

Men idag, och ända sedan 2014, har förbundet ändrat sig. Efter omfattande granskningar och forskning föreslår det nu att vi kan börja använda det i låga mängder så snart tänderna dyker upp.

I dagens artikel berättar vi vad fluor är och hur det kan förhindra hål och karies. Vi ska också förklara de risker som finns med detta ämne, och vilket som är det bästa sättet att använda det när det gäller barn.

Vad är fluor?

Fluor är ett naturligt förekommande kemiskt ämne. Det förekommer i jord, luft och vatten. Hur koncentrerat det är i vatten beror på vilket ursprung det har.

Det förekommer också i små mängder i vissa livsmedel som fet fisk, grönsaker (kål och spenat), frukt (druvor), spannmål (vete och ris) och i svart te.

Är fluor bra eller dåligt för barn?

Detta mineral är mycket effektivt vid tandvård på grund av dess förmåga att förebygga hål i tänderna. I kombination med tandemaljen förändras hydroxylapatit, vilket är vad tändernas emalj består av, till fluorapatit. Detta material är mycket mer motståndskraftigt mot bakteriesyror.

Varför rekommenderar man fluor till barn?

Fluor spelar en viktig roll för att stärka barns tänder och ben. Som vi nämner ovan så förbättrar det emaljens kvalitet och motstånd mot de syror som bakterier producerar i munnen. Detta gör att fluor kan förhindra uppkomsten av karies och också behandla de första tecknen på denna sjukdom.

Karies är en av de vanligaste sjukdomarna i barndomen. Det är ett multifaktoriskt tillstånd där bakterierna i munnen – i kombination med andra näringsmässiga och sociala faktorer samt barnets individuella egenskaper – producerar syror som tar bort mineraler från tänderna.

Att avlägsna dessa bakterier på ett mekaniskt sätt, genom tandborstning, är grundläggande för att förhindra denna sjukdom. Forskning har visat att användningen av fluor vid munhygien minskar risken för karies.

Å ena sidan består dess verkan av att hämma eller fördröja demineraliseringen av emaljen. Å andra sidan gynnar det remineralisering när kristaller redan har brutits ner. Dessutom minskar närvaron av fluor i munnen spridningen av bakterier.

Hur kan barn använda fluor i sin munhygien?

Barn kan använda fluor på två huvudsakliga sätt. Det ena är genom att äta produkt som innehåller mineralet. Det andra är genom munhygien, där du applicerar ämnet direkt i munnen.

Fluor genom kosten

Detta innebär att fluor kommer in i kroppen genom mat eller genom dricksvatten. Det absorberas av matsmältningsslemhinnan, passerar in i blodomloppet och distribueras sedan till vävnaderna och deponeras huvudsakligen i ben och tänder.

Det vanligaste sättet att inkorporera fluor på denna väg är genom dricksvatten. Du bör i detta fall se till att vattnet innehåller en optimal och säker koncentration (max 1,5 milligram per liter enligt svenska Livsmedelsverket). Detta eftersom att högre nivåer kan vara giftiga, och lägre nivåer kan innebära att man behöver kosttillskott om man har hög risk för karies.

I de flesta fall sägs offentligt kranvatten innehålla optimala nivåer av fluor och vara säkert för allmänheten.

Fluorets verkan i kroppen hos barn uppträder under mjölktandsperioden, dvs när tänder fortfarande bildas i benen. Tillgängligheten till fluor via mat och vatten under tandbildningen är fördelaktig, men den kariesförebyggande effekten är mindre jämfört med om man applicerar fluor som exempelvis tandkräm.

Fluor genom tandvårdsprodukter

Detta innebär att man applicerar fluor direkt på tänderna. Det effektivaste sättet är att göra detta när tanden just har kommit upp, eftersom den är mer porös i detta skede och bättre kan absorbera mineralet. Vi syftar här på användningen av tandkrämer och munvatten samt geler och lacker som används av tandläkare.

Är fluor bra eller dåligt för barn?

Fluortandkräm är det som de flesta föräldrar använder hemma med sina barn. Det viktiga är att se till att fluorkoncentrationen är lämplig för barnets ålder.

ADA rekommenderar en fluorkoncentration på 500 delar per miljon (ppm) i tandkräm för barn från 0 till 3 år. Från 3 till 6 år rekommenderar de 1000 ppm och för barn över 6 år 1500-2000 ppm.

Eftersom mineralinnehållet är högre i den senare gruppen bör du vara försiktig med hur mycket tandkräm du lägger på borsten och försöka förebygga att barnet inte sväljer det.

Som vi nämner ovan anser experter det nu vara lämpligt att börja borsta barnens tänder med fluortandkräm så snart tänderna kommer upp. Placera bara en liten klick på tandborsten (mindre än ett riskorn) och borsta barnets tänder, max två gånger om dagen.

Ett tips är att luta barnets huvud något nedåt vid borstningen; detta gör att tandkräm och saliv hellre rinner ut i handfatet än ner i halsen. Kom ihåg att denna produkt aldrig ska sväljas!

Från 3 års ålder bör mängden tandkräm vara lika stor som en ärta, och du bör påminna barnen att alltid spotta ut och aldrig svälja. Det är i denna ålder som barnen börjar lära sig att spotta. En vuxen bör borsta barnets tänder tills det är 6 till 7 år, och därefter övervaka dem när de borstar själva.

Andra fluorprodukter för barn

När det gäller fluorsköljningar är detta något som en tandläkare förskriver vid behov beroende på barnets individuella risk för karies. I allmänhet rekommenderar man inte detta före sex års ålder, eftersom det är viktigt att barnet vet hur man spottar ut medlet ordentligt.

De geler och lacker vi nämner ovan är sådana man använder för professionellt bruk, inom tandkirurgi. Tandläkaren applicerar dessa enligt varje barns enskilda behov. Det är vanligt att applicera fluor på nyligen uppkomna permanenta tänder.

Risker vid fluoranvändning för barn

Studier visar att regelbunden användning av fluor inte utgör någon risk för människors hälsa. Den vanligaste risken är dentalfluoros; detta är emellertid inte är så vanligt.

Detta är ett tillstånd som kommer av överdriven konsumtion av fluor under perioden för tandbildning. Från 8 års ålder, efter att alla tänder har kommit upp i barnets mun, minskar risken.

Dentalfluoros är kopplat till att man dricker vatten med högt fluorinnehåll i specifika områden – vilket är vatten som inte har analyserats korrekt. Risken från topisk användning av tandvårdsprodukter är väldigt liten, utom i fall av oavsiktligt överdrivet intag.

Dentalfluoros uppträder som vita, gula eller bruna fläckar på tandytan, beroende på hur påverkade tänderna är. Det påverkar vanligtvis inte tandfunktionen eller orsakar någon smärta; det är bara en förändring i utseende.

För att minska risken för dentalfluoros är det viktigt att kontrollera fluorhalten i  ditt dricksvatten. Det är också viktigt att använda en tandkräm med adekvat mineralkoncentration för barnets ålder och att endast använda den rekommenderade mängden.

Återigen, att lära barnet att spotta och inte svälja tandkrämen är också väldigt viktigt. Tandborstning upp till 6 år bör utföras av en vuxen och därefter övervakas. Det är en bra idé att hålla tandkrämer och andra munvårdsprodukter utom räckhåll för barn.

Om barnet sväljer en liten mängd tandkräm är det ingen fara. Om det däremot är en relativt stor mängd som barnet sväljer (vissa barn gillar att äta tandkräm), kan de få magbesvär.

I dessa fall bör du rådfråga din barnläkare eller ringa Giftinformationscentralen på 112 för att vara säker. Experter rekommenderar att låta barnet dricka en stor mängd mjölk eftersom kalcium binder till fluor i magen.

Är fluor bra eller dåligt för barn?

Fördelarna med fluor uppväger riskerna

Att barn använder fluor är till stor nytta för att förhindra uppkomsten av hål i tänderna, vilket är mycket vanligt hos små barn. Nyckeln är att uppnå en balans mellan att ge tillräckligt med fluor för att undvika tandproblem och att inte ge det i överskott och orsaka andra problem. Sveriges Tandläkarförbund säger att fluortandkräm som används korrekt är säker.

Om du är osäker på huruvida du ska använda fluor för dina barns munhygien är det alltid en bra idé att rådfråga din tandläkare. Denna kan utvärdera risken för hål och karies och kommer att kunna ge lämpliga råd för varje enskilt fall.

Om du föredrar att använda tandkräm utan fluor, bör du känna till att detta endast hjälper till att rengöra tänderna och skapa en behaglig känsla och smak i munnen. Det ger inte det extra skyddet mot karies på samma sätt som fluorprodukter gör.

Oavsett vilket beslut du tar, är det alltid viktigt att borsta tänderna för att säkerställa att du får bort allt plack. En annan viktig sak är regelbundna besök hos din tandläkare. För barn är det viktigt med dessa besök för att möjliggöra tidig upptäckt av eventuella problem och snabba åtgärder.

Detta kanske intresserar dig
Uppkomsten av fläckar på permanenta tänder
Att vara mammaLäs det Att vara mamma
Uppkomsten av fläckar på permanenta tänder

Fläckar på permanenta tänder kan dyka upp på vem som helst. Det finns olika typer och här kommer några tips på hur du kan förebygga det.



  • Toaza Pacheco, Ana MarielaAplicación tópica del flúor en piezas permanentes de pacientes de 10 años de la Unidad Educativa 11 de Noviembre de Riobamba. BS thesis. Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología, 2019.
  • Pacheco, Athina Edurner Fernández, Sandra Daniela Guevara Cabrera, and Clara Luisa del Carmen Henckell Sime. “ANTISÉPTICOS ORALES: CLORHEXIDINA, FLÚOR Y TRICLOSÁN.” Salud & Vida Sipanense 6.2 (2019): 4-14.
  • Gutiérrez, Jesús Rivas, and Leticia Huerta Vega. “Fluorosis dental: Metabolismo, distribución y absorción del fluoruro.” Revista de la Asociación dental Mexicana 62.6 (2005): 225-229.
  • Arrieta-Vergara, Katherine M., Farith González-Martínez, and Luzmayda Luna-Ricardo. “Exploración del riesgo para fluorosis dental en niños de las clínicas odontológicas universidad de Cartagena.” Revista de salud pública 13 (2011): 672-683.
  • Hidalgo-Gato Fuentes, Iliana, et al. “Fluorosis dental: no solo un problema estético.” Revista Cubana de Estomatología 44.4 (2007): 0-0.
  • Pahuara Romero, Joel Bryan. “Fluorosis dental y la relación con la concentración de fluor en el agua de consumo en niños de 6 a 12 años de edad en el distrito de San Bartolome, Huarochiri–Lima 2019.” (2020).
  • Cabello Marquez, Juan José. “EFICACIA DEL USO TOPICO DE FLUOR PARA LA PREVENCIÓN DE CARIES DENTAL EN NIÑOS DE 6 AÑOS DEL CENTRO POBLADO SANTA ROSA DE SIRABAMBA, HUANUCO 2018.” (2019).
  • Joison, Agustín Néstor, and Pablo Ruben Gargantini. “Estudio del pH y niveles de flúor en saliva y placa dental en niños con dentición permanente temporaria y mixta.” (2019).