Stereotyper och fördomar om ungdomar

Stereotyper och fördomar om ungdomar är en stor riskfaktor i bildandet av ett barns identitet – och en av huvuduppgifterna under detta utvecklingsstadium.
Stereotyper och fördomar om ungdomar
Natalia Cobos Serrano

Skriven och verifierad av socialpedagogen Natalia Cobos Serrano.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Att använda sig av stereotyper och fördomar om ungdomar är mycket vanligt, och är något som innebär en påtaglig riskfaktor.

Att förstå vårt samhälle och det sammanhang som vi befinner oss i kan vara en svår och komplex uppgift. Det är en orsak till varför människor har en tendens att skapa sig vissa stereotyper och fördomar. Dessa blir som en hjälp till att förklara och förenkla den sociala verkligheten.

Stereotyper kontra fördomar

Det är känt att stereotyper och fördomar återspeglar vår kultur och historiska sammanhang. Som vi nämner ovan skapar vi dem för att förenkla samhället och anpassa oss till sociala normer. Men det finns en skillnad mellan dessa två. Vilken är mest skadlig?

Stereotyper är en uppsättning uppfattningar som tillskriver medlemmarna i en grupp vissa egenskaper. Med andra ord är stereotyper en förenklad mental bild av en grupp i samhället.

I princip behöver inte stereotyper vara negativa eller skadliga. Till exempel kan man tro att “män är starka” eller “kvinnor är bra på känslor.”

Men även dessa stereotyper, som ursprungligen inte är negativa, kan vara grunden för diskriminering. Och det finns även stereotyper som inte är baserade på sann logik, eftersom detta är något som i grunden är en socialt konstruerad bekräftelse.

Stereotyper och fördomar om ungdomar: tonåringar tar selfie

I själva verket, enligt psykolog Gordon Allport, är stereotyper överdrivna trosuppfattningar som tjänar till att motivera och rationalisera beteende i allmänhet. Detta inkluderar motivering och rationalisering av negativa åtgärder mot människor och sociala grupper.

Å andra sidan är fördomar attityder som skapas och lärs av stereotypbilder. Med andra ord är det karaktärbedömningar som är utan grund och i huvudsak negativa, härrörande från stereotyper.

Fördomar fungerar som en negativ och nedsättande utvärdering eller värdering mot en person som tillhör en grupp. De kan naturligtvis också riktas mot gruppen som helhet. Därför är fördomar något som uppvisar en negativ emotionell predisposition baserad på stereotyper och negativa attribut.

Diskriminering

Slutligen är det nödvändigt att nämna diskriminering. Diskriminering är ett socialt utökat beteende gentemot stereotypa människor eller grupper. Detta beteende är stabilt över tid och ibland kulturellt acceptabelt.

John Dovidio, professor i psykologi och sociala studier vid University of Delaware, har en definition av diskriminering. Enligt Dovidio är diskriminering ett negativt beteende riktat mot medlemmar i en grupp mot vilken fördomar hålls.

Motiven för diskriminering kan vara olika. Individer kan diskriminera utifrån etnicitet, sexuell läggning, politisk ideologi, kön etc.

När de till exempel går på gymnasiet kan tonåringar uppleva diskriminering helt enkelt för att de kommer från landet istället för storstaden, som hans eller hennes övriga klasskamrater.

Vilken bild har vi av ungdomar?

Ungdomar är en åldersgrupp som också är föremål för en serie stereotyper. Dessa stereotyper kan komma från de förvrängda minnen som vuxna har från sin egen ungdom. De kan också vara resultatet av all den bild som vi ser i litteratur, filmer och populärkultur.

Hoffman, Paris och Hall är ett team pedagoger och psykologer som belyser detta ämne. Enligt deras resultat finns det tre stora myter som finns när det gäller tonåren.

  • 1: Intensiv emotionell instabilitet är en markör för tonårstiden: De tre forskarna visar emellertid att, trots hormonella och biologiska förändringar, är nivån på instabilitet som uppträder under tonåren liknande den vi ser under andra utvecklingsstadier.
  • 2: De störningar som uppträder under detta stadium varar endast så länge som tonåren varar och försvinner under vuxen ålder. Hoffman, Paris och Hall menar att medan vissa fobier och beteenden, som drogmissbruk, uppstår under vuxen ålder, kan de ungdomar som utvecklar dessa beteenden med stor sannolikhet upprätthålla dem även som vuxna.
  • 3: Tonåren är en period av konflikt med föräldrar och andra vuxna i allmänhet, och detta är en produkt av en generationskonflikt: Enligt forskarna är tonåringar och deras föräldrar vanligtvis överens om grundläggande aspekter. Dessutom vill de flesta tonåringar upprätthålla en omtänksam och kärleksfull relation med sina föräldrar.

“Ungdomen är en ny födelse, då de högre och mer fullständiga mänskliga egenskaperna föds.”

-G. Stanley Hall-

Hur påverkas ungdomar av stereotyper och fördomar?

Stereotyper och fördomar om ungdomar kan vara mycket farliga. De försätter huvuduppgiften för detta utvecklingsstadium – att skapa sig en identitet – i riskzonen.

Överdriven användning av stereotyper och fördomar kan leda till socialt utanförskap. Om tonåringar ständigt får negativa kommentarer och åsikter från sin miljö om sig själva, kan resultaten vara förödande. Det kan leda till att ungdomarna börjar acceptera dessa etiketter som sanning och börja uppföra sig i enlighet med dem.

Tonåringar som ständigt hör att de är ansvarslösa och lata kommer troligtvis att tro det om sig själva. Som ett resultat kan de börja anpassa sitt beteende och förväntningarna på sig själva enligt en lägre standard. Till exempel kan de nöja sig med att få dåliga betyg och låta bli att sträva och ta ansvar i skolan eller i andra områden i livet.

Konsekvenserna av effekten av dessa stereotyper och fördomar om ungdomar kan vara mycket skadliga. De kan leda till problem i skolan, missbruk, låg självkänsla etc.

Sammanfattningsvis är stereotyper, fördomar, etiketter och deras konsekvenser en allvarlig riskfaktor för tonåringar. Under tonåren håller ungdomarna på att hitta sina identiteter. Därför kommer alla typer av socialt inflytande de får från sin omgivning att bidra till den identitet de bildar.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Hoffman, L., Paris, S. y Hall, S. (1996). Psicología del Desarrollo Hoy (6ª ed.). McGrawHill. España: Madrid
  • Hall, G.S. (1994). Adolescence. Its Psychology and its Relations to Physiology, Antropology, sociology, sex, crime, religion and education, 2 vol. New York: Appleton.
  • Rodríguez, E., Calderón, D., Kuric, S., Sanmartín, A., (2021). Barómetro Juventud y Género 2021. Identidades, representaciones y experiencias en una realidad social compleja. Madrid. Centro Reina Sofía sobre Adolescencia y Juventud, Fad. DOI: 10.5281/zenodo.5205628 Disponible en: https://www.adolescenciayjuventud.org/download/7666/

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.