Belöningar och straff för att påverka skolbetyg

Om du använder belöningar och straff för att påverka ditt barns skolbetyg är den här artikeln för dig.
Belöningar och straff för att påverka skolbetyg
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 12 oktober, 2019

Effektiviteten av belöningar och straff på ett barns betyg är en pågående debatt bland föräldrar. I den här artikeln analyserar vi huruvida det är bra eller inte att ta hjälp av belöningar och straff för att påverka ditt barns skolbetyg.

Det är vida känt att belöningar och straff kan förändra en individs beteende. Men med belöningar och straff kommer risken för betygsfixerad inlärning, och det går emot själva meningen med lärandet.

Syftet med lärandet blir att uppnå goda betyg och få belöningar, inte att kunna bemästra materialet och tillgodogöra sig kunskapen. Som ett resultat söker barnen inte efter innovativa och fantasifulla lösningar på svåra problem.

Belöningar och straff används som incitament för att hjälpa barn att uppnå sina mål. Å ena sidan är belöningar ett positivt sätt att forma ett barns beteende. Om barnet gör något bra berömmer vi honom eller henne för det.

Å andra sidan är straff motsatsen och används när ett barn inte uppfyllder lämpliga mål eller får tillräckligt höga betyg.

Om ett barn får ett dåligt betyg i skolan, förutom att inte ha uppnått kunskapsmålen, får barnet också ett straff. Till exempel kan han få färre timmar att leka utomhus eller så behöver han studera extra under sommaren.

Belöningar för betyg

Många föräldrar vill motivera sina barn. Därför använder de belöningar för att uppmuntra dem att få bra betyg. Belöningar kan erbjudas på olika sätt, antingen som en present eller extra speltid eller till och med pengar.

I de flesta fall måste båda parter komma överens om belöningen. Målet är att uppmuntra barnet att uppnå vissa mål.

flicka med presenter
Det är sant att belöningar motiverar elever att få bra betyg, men det finns risk för att belöningarna kan bli deras enda motivation.

Se därför till att inte överdriva belöningarna, om du väljer att använda dem för att motivera. Se också till att ditt barn förstår att den sanna framgången är kunskap i sig själv.

Du måste samtidigt ta hänsyn till att det är bättre att ge immateriella belöningar. De är mer realistiska för vad de kommer att få i den verkliga världen. Till exempel får de göra något de vill i utbyte mot att de har gjort ett bra jobb eller har haft en positiv attityd.

“Med belöningar och straff kommer risken för betygsfixerad inlärning, och det går emot själva meningen med lärandet.”

Straff

Föräldrar använder straff när barn inte följer de överenskomna reglerna. Det innebär att föräldrarna fastställer riktlinjer i början av året. Sedan listar de påföljderna om barnen inte följer reglerna eller uppnår vissa mål.

Straff eller konsekvenser innebär vanligtvis att man tar bort något som barnet tycker om. De är avsedda att avskräcka barn från att upprepa det dåliga beteendet.

underkänt matteprov
Därför gör rädslan för straffet att barn tydligt följer utsatta regler. Men i vissa fall kan rädslan leda till att en elev bara studerar för att undvika negativa konsekvenser. Barnet studerar inte för att nå sin fulla potential.

Tänk på att straff för dåligt beteende alltid måste vara realistiska, logiska och effektiva och anpassade till barnets ålder.

Glöm slutligen inte att belöningar och straff bör upphöra när barnen har utvecklat självkontroll. Det är inte lätt och det händer inte över en natt. Men idealt sett kommer behovet av både straff och belöningar att minska allteftersom barnet blir äldre.

Vårt råd är att alltid prata med ditt barn. Förklara varför du väljer att använda belöningar eller straff för att påverka barnets skolbetyg. Trots allt är kunskap det mest värdefulla du kan erbjuda.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Roth, C. (2011). The Entrepreneur Equation: Evaluating the Realities, Risks, and Rewards of Having Your Own Business. BenBella Books.
  • Navas, L., Maicas, G. S., & Germán, M. A. S. (2003). Predicción de las calificaciones de los estudiantes: la capacidad explicativa de la inteligencia general y de la motivación. Revista de psicología general y aplicada: Revista de la Federación Española de Asociaciones de Psicología56(2), 225-237. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=760681

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.