Kost under andra trimestern: nyckelkoncept och rekommendationer
En kvinnas kost under den andra trimestern av graviditeten kan med fördel ändras något för att möta de ökade energi- och näringsbehoven. Från och med nu har fostret en betydande storlek, så det är nödvändigt att öka tillgången på vissa näringsämnen för att hjälpa barnets vitala funktioner och dess utveckling under optimala förhållanden.
Innan du börjar är det viktigt att betona att det är bäst att konsultera en specialist om du är tveksam. Detsamma gäller alla ovanliga symptom. Tänk på att under andra trimestern bör kräkningar och illamående vara mindre frekventa, men halsbränna och reflux kan börja dyka upp.
Ta del av följande rekommendationer för att helt kunna njuta av det bästa stadiet av graviditeten. Låt oss börja!
Kaloriintag under andra trimestern av graviditeten
Från graviditetens andra trimester ökar energibehovet avsevärt. Fostret har vuxit till sig och har fler krav än tidigare.
Därför är det tillrådligt att överväga ett överskott på cirka 300 kalorier för att undvika problem med barnets utveckling. Denna mängd bör inte överskattas, det räcker till exempel med införandet av en eller två portioner grekisk yoghurt i kosten.
Det är dock viktigt att kaloriökningen sker genom ett bidrag av proteiner eller fetter istället för kolhydrater. Överdriven konsumtion av det senare kan leda till utvecklingen av graviditetsdiabetes, vilket framgår av forskning publicerad i tidskriften Nutrients. Risken är större när det kommer till enkla sockerarter, men det är också tillrådligt att dämpa intaget av komplexa sockerarter, även om dessa bör ingå i kosten regelbundet.
Se till att du får in viktiga näringsämnen i din kost under graviditetens andra trimester
Intaget av folsyra och järn är fortfarande nödvändigt under graviditetens andra trimester, och det är fördelaktigt att fortsätta med farmakologiska kosttillskott. Även om dessa är viktigare under de första tre månaderna så är det viktigt att undvika brist på viktiga näringsämnen i detta skede.
Faktum är att kraven på andra ämnen, såsom vitamin D, också kan öka. För att uppfylla dessa krav är det bäst att säkerställa regelbunden exponering för solljus samt att hålla sig fysiskt aktiv. Ett underskott av D-vitamin kan påverka hälsotillståndet, vilket återspeglas i en studie publicerad i tidskriften Reviews in Endocrine & Metabolic Disorders .
Från den andra trimestern av graviditeten och framåt blir även andra näringsämnen väsentliga, såsom omega-3-fettsyror. Dessa föreningar bidrar till hjärnans utveckling och förbättrar moderns kardiovaskulära hälsa på grund av deras kraftfulla antiinflammatoriska effekt.
Med införandet av fet fisk i kosten ett par gånger i veckan bör kraven på dessa fetter uppfyllas. Det är dock tillrådligt att förtära små fiskar från hälsosamma vatten. Större fiskar och fisk från vissa sjö- och havsområden kan innehålla tungmetaller, såsom kvicksilver, vilka kan ha en negativ inverkan på hälsan hos det utvecklande barnet. För att undvika risker är det också bäst att dämpa intaget av konserverad fisk.
Det är viktigt att förbättra din kost under den andra trimestern av graviditeten
Som du har sett bör en rad kostförändringar genomföras under graviditetens andra trimester för att uppnå god tillväxt och utveckling av fostret.
Det är fortfarande viktigt att vara uppmärksam på hygien, eftersom matförgiftning vid denna tidpunkt kan vara farlig. Se till att alltid laga animaliska livsmedel väl och tvätta händerna före och efter hanteringen.
Slutligen bör du notera att upprätthållandet av en rad goda livsstilsvanor som helhet kommer att bidra till att stärka moderns och fostrets hälsa. Till exempel rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet i enlighet med individuella begränsningar och de som är relaterade till kvinnans tillstånd. Framförallt bör muskelstyrka prioriteras. Likaså är det viktigt att upprätthålla en god natts vila på minst 7 timmars kvalitetssömn per dygn.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Mustad, V. A., Huynh, D., López-Pedrosa, J. M., Campoy, C., & Rueda, R. (2020). The Role of Dietary Carbohydrates in Gestational Diabetes. Nutrients, 12(2), 385. https://doi.org/10.3390/nu12020385
- Holick M. F. (2017). The vitamin D deficiency pandemic: Approaches for diagnosis, treatment and prevention. Reviews in endocrine & metabolic disorders, 18(2), 153–165. https://doi.org/10.1007/s11154-017-9424-1