Förkalkad moderkaka: vad du behöver veta

En förkalkad moderkaka är ett fysiologiskt tillstånd som kan verka negativt på barnets hälsa. Läs mer i följande artikel.
Förkalkad moderkaka: vad du behöver veta

Senaste uppdateringen: 20 januari, 2022

Moderkakan är ett organ som bildas under graviditeten och som ansvarar för att ge barnet syre och näringsämnen. Till skillnad från andra organ har den en begränsad livslängd och tros vara “självprogrammerad” för att brytas ner mot slutet av graviditeten. Ett av de mest karakteristiska tecknen på åldrande är kalciumavlagringar, och det är detta som leder till utvecklingen av en förkalkad moderkaka.

Även om detta fenomen är helt naturligt så kan det i vissa fall tyda på en risksituation för både modern eller barnet. Men specialisterna på området finner vissa kontroverser i detta, eftersom bevisen inte är samstämmiga.

Idag ska vi berätta allt du behöver veta om fenomenet med en förkalkad moderkaka, så att du kan förstå varför den uppstår och vad det innebär att ha en.

Den fysiologiska utvecklingen av moderkakan

Som vi har nämnt är moderkakan en grundläggande struktur för fostrets tillväxt i livmodern. Den möjliggör inte bara utbytet av gaser och näringsämnen mellan mamman och barnet, utan den tillverkar också de hormoner som är nödvändiga för att graviditeten ens ska kunna fortlöpa.

Det är ett organ som utvecklas tillsammans med barnet och som slutar fungera när graviditeten närmar sig sitt naturliga slut.

För att bildas förlitar sig moderkakan på faktorer hos embryot och dess mor, och det är genom denna struktur som näringstillförseln blir möjlig från en genetiskt separat individ, till en annan.

Moderkakans utveckling börjar under den första veckan efter befruktningen, även innan embryot implanteras i moderns livmoder. Vid denna tidpunkt blir blastocysten (200-cells embryonalstadiet) polariserad och utvecklar en inre struktur som kallas trofoblast. Denna kommer att ansvara för att implantera sig själv i livmodern och i framtiden utveckla moderkakan.

Samtidigt genomgår livmoderns endometrium också vissa förändringar i sin struktur för att rymma ett nytt liv. Bland dem sticker förändringarna i körtlarna, i blodkärlen och i immuncellerna i denna vävnad ut. Hela denna process kallas decidualisering och sker före kontakt med embryot.

Runt den åttonde dagen efter befruktningen fäster blastocysten (embryot) vid endometriet (livmodern), och efter några dagar når den till sin fulla tjocklek. Därifrån kommer interaktionen mellan de två att leda till utvecklingen av de olika placentastrukturerna, tills det slutgiltiga stadiet nås runt vecka 10.

En frisk och funktionell moderkaka är resultatet då allt går korrekt till, men när detta inte sker på ett koordinerat sätt kan onormala strukturer utvecklas, och dessa kan påverka hälsan hos modern, hos barnet eller hos båda.

En intakt moderkaka.

Åldrandet av moderkakan

Moderkakan växer och mognar snabbt till nästan mitten av graviditeten, och mot slutet av tredje trimestern börjar den visa några tecken på åldrande. Bland dem, fysiologiska förkalkningar.

Runt vecka 36 kan ultraljudsundersökningar av många kvinnor upptäcka kalciumhydroxiapatitavlagringar i placentakärlen. Detta är känt som en förkalkad moderkaka.

Det antas att detta fenomen uppstår som en konsekvens av en ökning av uttrycket av tillväxtfaktorer som är typiska vid slutet av graviditeten, som en del av den naturliga nedbrytningen av organet.

Förkalkningar kan dock ses i ett tidigare skede (före 34 veckor) och detta kallas då för en tidigt förkalkad placenta. I dessa fall produceras avlagringarna av andra mekanismer än fysiologiskt åldrande och är ofta förknippade med mödra- eller fostersjukdomar.

I vissa fall produceras dessa avlagringar genom nekros (död) av placentavävnaderna. De uppstår på grund av en överbelastning av kalcium i moderns blod, antingen på grund av ett för stort intag av kvinnan eller på grund av en störning hos fostret när det gäller att ta upp detta mineral i kroppen.

Förkalkad moderkaka: ett patologiskt fynd?

Som vi har nämnt kan en förkalkad moderkaka förstås som en normal händelse. Detta innebär att det många gånger sker en enkel upptäckt via ultraljud, utan någon återverkan på moderns eller barnets hälsa.

Den stora frågan som experter ställer sig idag är vilken relevans som bör ges till dessa upptäckter och vilken uppföljning som bör erbjudas gravida kvinnor som presenterar dem. Bevisen är ganska kontroversiella i detta avseende.

Förlossningsläkare har i flera decennier haft ett subjektivt klassificeringssystem för moderkakans mognadsgrad. Syftet med att använda detta verktyg är att avgöra vilka till synes friska patienter som behöver närmare uppföljning.

Men även i de högsta betygen i denna klassificering är det inte möjligt att hävda att det finns en någon större risk för moderns och barnets hälsa. Faktum är att sambandet mellan dessa nivåer och graviditetssjukdomar (som diabetes eller högt blodtryck) eller sjukdomar hos nyfödda (som låg vikt) inte har visats.

Det som har visats är att en för tidigt förkalkad moderkaka är förknippad med en högre risk för skadliga fostereffekter (som intrauterin tillväxthämning), på grund av den lägre näringstillförseln som barnet får.

Orsaker till en förkalkad placenta

Även om utvecklingen av förkalkning är nära kopplad till hur långt gången en graviditet är, så finns det andra predisponerande faktorer för att utveckla det:

  • Exponering för tobaksrök (från en aktivt eller passivt rökande mamma)
  • Modern lider av en hjärt-kärlsjukdom
  • Överskott av kalcium i organet (på grund av en njursjukdom hos mamman, på grund av ett överdrivet intag eller på grund av störningar i barnets ämnesomsättning)
  • Modern lider av undernäring
En gravid kvinna som bryter en cigarett i två delar.

Vad ska jag göra om jag har en förkalkad moderkaka?

Diagnostiseringen av detta tillstånd sker normalt genom ett ultraljud då förkalkningen vanligtvis inte ger några symtom hos mamman. Många gånger är den inte heller förknippat med fostersjukdomar eller graviditetskomplikationer.

Så om förkalkningen upptäcks under den sista månaden (från vecka 36), och barnet växer normalt, då är det mest troligt att ingen åtgärd behövs.

Men om förkalkningen upptäcks i förtid, och en otillräcklig syre- och näringstillförsel till fostret föreligger, då kommer läkaren sannolikt överväga att inducera en tidig förlossning. Detta är dock ett beslut som bara tas när situationen motiverar det.

Som vi alltid nämnt, när du är osäker är det bäst att prata med den vårdpersonal som följer din graviditet. Först då kan du fatta de bästa besluten för att bevara din och din lillas hälsa.

This might interest you...

Moderkakans utveckling: Huvudstrukturer och funktioner
Att vara mamma
Läs det Att vara mamma
Moderkakans utveckling: Huvudstrukturer och funktioner

Moderkakan är ett oumbärligt organ för att utveckla ett barn i magen. Lär dig mer om moderkakans utveckling, strukturer och funktioner i följande a...



  • Salvatore Andrea Mastrolia, Adi Yehuda Weintraub, Yael Sciaky-Tamir, Dan Tirosh, Giuseppe Loverro & Reli Hershkovitz (2016) Placental calcifications: a clue for the identification of high-risk fetuses in the low-risk pregnant population?, The Journal of Maternal-Fetal & Neonatal Medicine, 29:6, 921-927, DOI: 10.3109/14767058.2015.1023709. Disponible en: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25777792/
  • Jamal A, Moshfeghi M, Moshfeghi S, Mohammadi N, Zarean E, Jahangiri N. Is preterm placental calcification related to adverse maternal and foetal outcome? J Obstet Gynaecol. 2017 Jul;37(5):605-609. doi: 10.1080/01443615.2017.1285871. Epub 2017 May 3. PMID: 28467149. Disponible en: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28467149/
  • Wallingford MC, Benson C, Chavkin NW, Chin MT, Frasch MG. Placental Vascular Calcification and Cardiovascular Health: It Is Time to Determine How Much of Maternal and Offspring Health Is Written in Stone. Front Physiol. 2018 Aug 7;9:1044. doi: 10.3389/fphys.2018.01044. PMID: 30131710; PMCID: PMC6090024. Disponible en: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6090024/#!po=10.9375
  • Apaza Valencia John. Desarrollo placentario temprano: aspectos fisiopatológicos. Rev. peru. ginecol. obstet.  [Internet]. 2014  Abr [citado  2021  Nov  09] ;  60( 2 ): 131-140. Disponible en: http://www.scielo.org.pe/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2304-51322014000200006&lng=es. Disponible en: http://www.scielo.org.pe/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2304-51322014000200006