Allt du behöver veta om befruktning

15 juli, 2019
Befruktning är den process genom vilken den kvinnliga reproduktiva cellen, äggcellen, och den manliga reproduktiva cellen, spermien, smälter samman för att skapa en nytt, unikt och oersättligt liv.

Befruktningen hos oss människor är en komplex process där många faktorer spelar in. Fusionen av ett ägg och en spermiecell skapar en ny och unik varelse.

Sammansmältningen av dessa två skapar ett embryo, och om det implanteras korrekt i livmodern leder det till en graviditet.

Hur går befruktning till?

Hos människor sker denna process internt. Det betyder att det sker inuti kvinnans kropp. Specifikt äger den rum i äggledarna. Detta är känt som ”naturlig” eller in vivo fertilisering.

Denna typ av befruktning är emellertid inte alltid möjlig. Därför har man utvecklat assisterad reproduktion. Då sker befruktning i ett laboratorium. Det är också känt som ”artificiell” eller in vitro fertilisering.

I den här artikeln tar vi upp de olika stegen i den här komplexa processen, från gameternas separata existens till deras förening och implantation.

1. Spermacellens väg mot ägget

”Av hundratals miljoner spermier kommer bara en att klara sig in och befrukta äggcellen.”

Under samlag tar sig sperma in i slidan. Vaginan har ett surt pH som är skadligt för spermier och det får dem att röra på sig.

Genom livmoderhalsen når spermierna livmodern och därifrån tar de sig vidare mot äggledarna, där ägget finns.

Spermier kan överleva i mellan 48 och 72 timmar inuti kvinnan. Detta i kontrast till att de utanför kvinnans kropp bara kan leva i mindre än 24 timmar. Det innebär att fertilisering kan ske upp till två till tre dagar efter samlag.

man kysser kvinna på säng
En sats sperma innehåller hundratals miljoner celler. Mindre än hundra kommer emellertid att kunna nå hela vägen fram till ägget. Resten av spermierna dör. Bland de ”överlevande” kommer endast en spermiecell att kunna tränga in i ägget för att befrukta det.

2. Sammansmältningen av ägget och spermien

När den tränger in i ägget förlorar spermien sin svans och den smälter samman med kärnan i honcellen. Denna union skapar den första cellen i embryot som är känt som det befruktade ägget, eller zygoten.

All nödvändig genetisk information kan hittas inuti en zygot, från färgen på ögonen till könet.

När befruktningen sker förändrar ägget sin kemiska struktur. Membranet som omger det, som var genomträngligt, blir ogenomträngligt för att förhindra att andra spermier tar sig in.

Om mer än en spermie tränger in i ägget sker inte någon befruktning.

3. Zygotens resa till livmodern

I äggledarna finns hår som kallas cilia. Dessa små hårs rörelser gör att det befruktade ägget rör sig. Det befruktade ägget rör sig långsamt mot livmodern. Denna resa kan ta upp till 4 dagar.

Under denna resa börjar zygoten sin utveckling och mognad. Några timmar efter befruktning delas den i två celler och det fortsätter att dela sig balanserat. När den når livmodern består zygoten redan av 16 celler.

Zygoten implanterar sig inte så fort den når livmodern, utan den måste fortsätta utvecklas. Den kommer att stanna kvar i hålrummet i två till tre dagar innan den implanterar sig i livmoderväggen.

4. Implantation

”Endast 30% av all embryon implanterar sig framgångsrikt i livmodern.”

Implantationen äger rum 7 dagar efter befruktningen. Detta sker vanligtvis mellan 21 till 22 dagar efter den sista menstruationen. Zygoten implanterar sig i endometrium och den är mycket klistrig, som en sugkopp.

illustration av befruktning: spermier möter ägg
Zygotens yttre skikt skapar en typ av bo och det bildar en trofoblast, ett membran som ger upphov till moderkakan, eller placentan.

Moderkakan kommer att ge näring och skydd åt barnet under graviditeten. Från och med detta fortsätter embryot kontinuerligt att utvecklas.

Befruktning av tvillingar

I motsats till vad många tror uppstår tvillingar inte från befruktningen av ett ägg med två spermier. Mekanismerna för befruktning förhindrar att detta sker.

När det gäller tvillingar är processen identisk med den som ger upphov till enskilda embryon.

Emellertid kan embryot ibland, av anledningar som förblir okända, dela sig i två delar, vilket ger upphov till två genetiskt identiska barn (enäggstvillingar eller isogena tvillingar). Detta innebär att de också kommer att vara samma kön.

När det gäller tvåäggstvillingar är ursprunget dock lite annorlunda. I detta fall förekommer befruktning av två separata ägg av två olika spermier. Därför utvecklas de till två embryon som inte kommer att vara identiska, som ovan nämnda fall.