Effekterna på barn av att mamman är deprimerad
Depression under graviditeten och efter födseln är mycket vanligare än du kanske tror. Dessutom fortsätter många kvinnor lida av det i flera år efteråt, vilket påverkar deras föräldraskap. Att veta hur ett barn påverkas av att mamman är deprimerad är det första steget mot att kunna vidta lämpliga åtgärder.
Många av symptomen på depression är lätta att förväxla med normala upplevelser under graviditeten och efter förlossningen. Därför finns det en stor risk att många kvinnor inte får den diagnos och behandling de behöver. Och detta förvärrar bara de skadliga effekterna av deras tillstånd.
Konsekvenserna av depression påverkar dock inte bara de som lider av det. När mamman är deprimerad påverkar det alla runt omkring, särskilt deras barn. Med tanke på att tidig barndom är en så pass viktig tid i en persons utveckling kan barns tidiga upplevelser fortsätta påverka dem även i vuxenlivet.
Effekterna på barn av att mamman är deprimerad
Även under graviditeten uppvisar barn till deprimerade mammor en snabbare hjärtfrekvens. Dessutom finns det en högre risk till för tidig födsel och låg födelsevikt.
Efter födseln är dessa barn mindre aktiva och mindre känsliga för ansiktsmimik och olika rösttoner. Dessutom har de en större mängd stresshormoner än andra spädbarn.
Men inte alla barn till deprimerade mammor får dessa svårigheter. Det är därför en indikation på att förhållandet inte är direkt eller entydigt. Snarare berättar det för oss att vissa medierande faktorer spelar in.
Vilka andra faktorer är det som påverkar?
Anknytningen mellan mor och barn
En positiv anknytning mellan mor och barn är avgörande för det lilla barnets välbefinnande. Mammor som lider av depression har dock svårt att ordentligt uppfatta sina barns behov.
På samma sätt har de svårigheter att tolka deras kommunikation, vilket påverkar deras anknytning och är väldigt förvirrande för spädbarn.
I vissa fall kanske mamman inte tillgodoser barnets behov, eller hennes svar på dessa behov kan vara inkonsekvent. Hur som helst resulterar detta i en osäker anknytning, vilket har känslomässiga konsekvenser för barnet. Men det är depressionen i sig som hindrar kvinnor från att uppfatta och svara korrekt på barnets tecken och signaler.
Konflikter inom äktenskapet
Ett annat område som påverkar barn är förhållandet mellan föräldrarna. När en av föräldrarna har en sjukdom som depression påverkar detta oundvikligen förhållandet med hans eller hennes partner.
I dessa fall påverkas ofta kommunikationen mellan föräldrarna, som i sin tur leder till bråk och anklagelser. I allmänhet misslyckas de med att lösa sina konflikter, vilket bara gör att situationen förvärras. Att vara vittne till konflikter mellan sina föräldrar påverkar påtagligt barnets funktion i olika områden.
Otillräcklig stimulans
Slutligen involverar sig mammor som lider av depression mindre i sina barns uppväxt. Med känslor som apati och förtvivlan erbjuder de sina barn färre inlärningsupplevelser och pedagogiska leksaker. Samtidigt ägnar de mindre tid åt sensorisk och intellektuell stimulans.
Dessutom visar de upp en beteendemodell som är olämplig för deras barns framtid. Små barn växer upp och observerar sin mammas beteende där sorg, brist på intresse och utmattning är dominerande. Den kontinuerliga närvaron av denna modell under ett barns uppväxt kommer att påverka hans eller hennes personlighet i viss utsträckning.
Hur man minskar påverkan av att mamman är deprimerad
Det första du måste göra är att ta itu med din depression, eller vara uppmärksam på symptom om det gäller din partner, särskilt precis efter att barnet är fött. Det är okej att be om hjälp – det är faktiskt absolut nödvändigt.
Men att få professionell hjälp är bara en del av lösningen. Du kan också försöka minimera effekten av din depression på ditt barn genom att erbjuda rätt stimulans och svara på ditt barns behov på ett lämpligt sätt.
Vad du bör försöka ge ditt barn är en positiv familjemiljö som kan bidra till att minska depressionens inflytande på hans eller hennes uppväxt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Huber, M. O., Jiménez, M. R., & Largo, A. M. (2015). Depresión materna perinatal y vínculo madre-bebé: consideraciones clínicas. Summa psicológica UST, 12(1), 77-87.
- Cummings, E. M., & Kouros, C. D. (2011). Depresión materna y su relación con el desarrollo y la adaptación de los niños. Enciclopedia sobre el desarrollo de la primera infancia [Encyclopedia on early childhood development]. Montreal: Centre of Excellence for Early Childhood Development. Recuperado el, 6.