Einsteins syndrom: egenskaper och orsaker

Om ditt barn är fyra år och ännu inte bildar meningar, eller har en försenad talutveckling, så kan du vara intresserad av att lära dig mer om Einsteins syndrom.

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz Martín.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Från det ögonblick ett barn föds är dess föräldrar medvetna om varje liten framgång och prestation. Dess första rörelser, leenden, blickar eller ord blir alla en familjehändelse. Men när dessa utvecklingsmilstolpar tar längre tid än vad som förväntas, då uppstår oro. I detta sammanhang bör du veta att det finns ett tillstånd som beskriver situationen för de barn som uppvisar en försenad talutveckling, men som är briljanta i andra aspekter. Detta är känt som Einsteins syndrom, i anspelning på livsberättelsen om 1900-talets kanske mest excentriska vetenskapsman.

Vi berättar vad det är, så att du kan vara uppmärksam på dina små. Fortsätt läsa för att ta reda på allt du behöver veta!

Vad är Einsteins syndrom?

Einsteins syndrom definierades av den amerikanske ekonomen Thomas Sowell med syftet att skilja barn som uppvisar vissa utvecklingsförseningar från de som helt enkelt börjar tala senare än sina kamrater.

Sowell arbetade tillsammans med Dr. Stephen Camarata för att undersöka detta fenomen på djupet, varefter han beskrev ett komplett syndrom med speciella egenskaper som delas av många barn. Därmed fick Einsteins syndrom sitt namn från den berömda 1900-talsforskaren, som, trots sitt obestridliga geni, inte uttalade fullständiga meningar förrän han var fem år gammal.

Detta är något som händer ett stort antal barn och ofta börjar föräldrarna misstänka möjligheten att deras barn lider av autism eller någon annan intellektuell funktionsnedsättning. Detta behöver dock inte nödvändigtvis vara fallet.

I allmänhet uttalar småbarn sina första ord runt sin första födelsedag, och vid sin andra födelsedag kan de kombinera dem till enkla meningar och kommunicera väl i relation till deras behov. Under tredje och fjärde levnadsåren utökas deras ordförråd enormt och deras grammatiska konstruktioner blir alltmer avancerade.

Denna process sker dock inte på samma sätt eller i samma takt hos alla barn. Faktum är att det uppskattas att cirka 15 % av barnen lär sig språk senare. Och bland de många orsakerna och tillstånden som kan förklara denna fördröjning finner vi syndromet som vi pratar om idag.

De viktigaste egenskaperna hos Einsteins syndrom

Utöver språket inkluderar detta syndrom andra egenskaper som gör att vi kan identifiera dessa barn och skilja dem från de med andra utvecklingsvillkor.

Dessa är dess huvudtecken:

• Försenat start av tal. Barnet kanske inte har börjat tala ens efter fyra års ålder.
• Enastående eller över genomsnittet då det kommer till förmågor inom musikaliska eller analytiska uppgifter, såväl som i användningen av teknik. Likaså kan det finnas nära släktingar som utmärker sig inom samma områden.
• Utmärkt minne.
• Bra motorik.
• Selektiva eller begränsade intressen tillsammans med stor kreativitet. Barnet kan vara upptaget av vissa aktiviteter och fokusera sin uppmärksamhet på ett intensivt och ovanligt sätt för sin ålder.
• En viss envishet och beslutsamhet som gör det svårt att övertyga dem om att göra det de inte vill, eller att ändra uppfattning.
• Även om tal tar tid att förvärva så utvecklas det så småningom normalt och uppvisar inga brister.

Vikten av differentialdiagnos

Det är viktigt att nämna att Einsteins syndrom inte listas som en störning i någon av de stora psykiatri- eller psykologihandböckerna. Av samma anledning är forskningen i ämnet otillräcklig och syndromets orsaker är fortfarande okända (även om ett visst mönster ofta kan observeras på familjenivå). Det är dock mycket användbart att överväga det när man gör en differentialdiagnos. Som nämnts ovan leder ett försenat talförvärv oss ofta att tänka på en intellektuell funktionsnedsättning, autism eller andra mer komplexa psykologiska tillstånd.

Därmed blir många barn feldiagnostiserade och får insatser och stöd som inte är nödvändiga eller lämpliga för dem.

Det är sant att det finns vissa symtom som är gemensamma för andra utvecklingstillstånd, såsom talförseningar eller begränsade intressen. Men barn med Einsteins syndrom har inga kognitiva svårigheter, och i själva verket är många av dem duktiga och utmärker sig inom olika områden av neuroutveckling. De uppnår till och med så småningom en normal språkutveckling och kommer ikapp sina kamrater.

Av alla dessa skäl är det viktigt att vara medveten om förekomsten av Einsteins syndrom innan man sätter etikett på ett litet barn. Om du uppfattar att ditt barn inte anammar talet med den förväntade takten, var då uppmärksam på sammanhanget innan du blir orolig. Försök att identifiera om det finns andra tecken på detta tillstånd. Men framför allt, tveka inte att rådfråga en kvalificerad specialist som kan komma fram till en korrekt diagnos samt ge dig användbara riktlinjer att följa.