Upptäck hur ett barn med autism ser världen

2 september, 2019

Det är aldrig lätt att föreställa sig hur andra ser eller upplever världen. Ännu svårare är att sätta oss in i hur det är för barn med autism och förstå hur de uppfattar sin omgivning, hur de känner och vad de tänker.

Att sätta sig in i någon annas perspektiv är långt ifrån enkelt, men det är värt ansträngningen. Genom att ta reda på hur barn med autism ser världen lär du dig att förstå dem lite bättre.

Stimuli och autism

Barn med autism möter många hinder i vardagen, inte bara gällande sitt eget liv utan också hur samhället ser på dem. Ofta har andra ingen aning om hur de ska förstå hur de känner eller hur de ser världen runt dem.

En situation som är helt normal för dig, som att gå till ett myllrande köpcentrum fullt med människor, kan vara stressigt och hotfullt för ett barn med autism.

Personer som har autism är mycket känsliga för stimuli de får från sin miljö. När de bombarderas med sensoriska stimuli kan de känna sig desorienterade, överväldigade och oroliga.

Det är viktigt att förstå att när ett barn med autism får ett utbrott finns det alltid en anledning. Barnet gör det inte för att få uppmärksamhet: något har hänt som har drivit honom till gränsen för vad han kan tolerera.

En inblick i hur ett barn med autism ser världen

En kampanj av National Autistic Society sammanfattar denna situation med sin kampanj: ”För mycket information.”

Denna brittiska organisation har som mål att utbilda allmänheten så att folk kan förstå och ha empati. De gör det genom att visa hur ett barn med autism ser världen.

När ett barn med autism får för mycket stimuli kan han eller hon bryta ihop.

Föreningen vill därför öka medvetenheten om hur barn och vuxna med autism ser världen för att undvika situationer där exempelvis en person med autism uppmanas lämna en offentlig plats på grund av sitt beteende.

Många personer med autism och deras familjer känner att samhället inte förstår dem och isolerar dem.

pojke sitter bland pusselbitar och tittar upp mot kameran
Hjärnan hos ett barn med autism är ”kopplad” annorlunda. Detta kan göra vardagssituationer mer kaotiska. Varje känsla bränner samtidigt som det är svårt att förstå all information som kommer in, vilket leder till ångest och oro.

Det är dags för samhället att ta till sig hur barn med autism ser världen. Det kommer bidra till att stoppa isoleringen som många människor med autism känner.

Barn med autism som befinner sig på en plats full av människor bombarderas av buller, ljus, dofter och färger. Den korta videon i slutet av artikeln hjälper dig att förstå hur det känns.

flicka håller för öronen och skriker
Hur man ska reagera

Det är också användbart för allmänheten att veta hur man ska reagera när ett barn med autism visar ”olämpligt” beteende på grund av överstimulering.

Barn med autism är en del av vårt samhälle, och det är allas vårt jobb att hjälpa dem att känna sig mer hemma här. Några strategier för att göra detta är:

  • Ge barnet tid att bearbeta information.
  • Träng dig inte på under ett utbrott. Ge barnet lite utrymme.
  • Döm inte barnet eller hans familj.
  • Låt familjen skapa ett utrymme för tystnad och skydd för barnet så att det kan att lugna ner sig.
  • Fråga familjen om de behöver hjälp av något slag.
  • Tänk: Hur skulle jag vilja bli behandlad när jag är på gränsen till ett sammanbrott?
  • Visa empati, kritisera inte.
  • Som pojken säger i slutet av videon: ”Jag är inte stygg, jag är autistisk, och jag får bara för mycket information.”

Missa inte den här videon, och när du har sett den, reflektera över hur den får dig att känna dig. Upptäck hur ett barn med autism upplever en sådan situation.

 

  • Álvarez, I., & Arroyo Ignacio, C. (2016). Bases genéticas del autismo. Acta Pediátrica de México. https://doi.org/10.18233/apm31no1pp22-28
  • Assumpção Jr, F. B., & Pimentel, A. C. M. (2000). Autismo infantil. Brazilian Journal of Psychiatry, 22, 37-39. http://www.scielo.br/scielo.php?pid=S1516-44462000000600010&script=sci_arttext&tlng=pt
  • Cuxart i Fina, F. (2000). El Autismo : aspectos descriptivos y terapéuticos. Aljibe.
  • Ritvo ER, Ornitz EM. (1976). Autism: diagnosis, current research and management. New York: Spectrum.
  • Rivière, A. (2001). Autismo. Orientaciones para la intervención educativa. Madrid: Trotta. SA Cómo potenciar la comunicación en el alumnado con trastorno del espectro autista.