Matematisk intelligens hos barn

Matematisk intelligens innefattar en serie grundläggande färdigheter som gör att man kan ta sig fram i vardagen. Nedan förklarar vi mer om matematisk intelligens hos barn.
Matematisk intelligens hos barn
Ana Couñago

Skriven och verifierad av psykologen Ana Couñago.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Lärande och utbildning i matematisk intelligens är en grundläggande del av barns kognitiva utveckling. I själva verket är matematisk kompetens vad människor behöver för att beskriva och analysera följande:

  • Antal
  • Platser
  • Former
  • Förändringar
  • Relationer
  • Osäkerheter, sannolikheter och slumpmässighet

Som du ser spelar matematisk intelligens in i alla aspekter av en persons liv. Därför är det från ung ålder viktigt att barn lär sig att uppskatta och förstå matematik.

“Det är i matematik som själen hittar det som den mest önskar: kontinuitet och uthållighet.”

Jacques Anatole France

Matematisk intelligens hos barn

Matematisk intelligens hjälper barn att

  • Analysera situationer på ett logiskt sätt
  • Lösa matematiska problem
  • Använda och representera system för numerisk kvantifiering
  • Ta på sig utmaningar baserade på empiriska upptäckter
    matematisk intelligens: kulram och räkneleksaker

För att förvärva dessa förmågor är det viktigt att barn känner sig bekväma med siffror och uppgifter relaterade till deras användning. Samtidigt måste barn lära sig att förstå informationen som presenteras i matematiska termer.

Enligt María del Carmen Chamorro måste barn lära sig följande matematiska koncept i skolan:

  • Konceptuell förståelse av matematiska representationer, egenskaper och relationer
  • Utveckling av processuella färdigheter
  • Strategiskt tänkande: formulera, representera och lösa problem
  • Kommunikativa förmågor och matematisk argumentation
  • En positiva attityd gentemot matematik
  • Medvetenhet om ens egna matematiska förmågor

Matematisk undervisning i skolan idag

I dagens utbildningssystem har den matematiska undervisningen ett fokus som är rutinmässigt och repetitivt. Med andra ord, barn lär sig genom att utföra kontinuerliga beräkningar och aritmetiska övningar. Målet med det är att de så småningom ska bli automatiska.

Det innebär ofta att eleverna måste memorera en serie steg för att komma fram till lösningen.

Som ett resultat löser barn i många fall problem på ett mekaniskt sätt utan behov av reflektion eller logiskt resonemang. Genom att gå igenom de bestämda stegen på ett automatiserat sätt kommer de till rätt svar.

För att lösa det här problemet måste lärare lära sig att våga släppa den traditionella undervisningsmetodiken. Istället måste de tillämpa mer praktiska metoder. Med andra ord måste eleverna lära sig matte genom verkliga aktiviteter som illustrerar användningen av numerisk kunskap.

Lärare bör således:

  • Främja en aktiv attityd gentemot den matematiska inlärningen
  • Uppmuntra tillfredsställelse och det roliga i matte genom att lära ut matematik genom lekfulla aktiviteter.
  • Uppmuntra till kreativitet i problemlösning
  • Främja manipulation av matematiska objekt
  • Reflektera över hur man förvärvar ett logiskt tankesätt
  • Uppmuntra eleverna att ha förtroende för sina kunskaper och förmågor att lösa problem
  • Maximera överföringen av matematisk kunskap till verkliga situationer
  • Utveckla förmågan att effektivt använda ny teknologi
    matematisk intelligens: pojke och flicka omgivna av matematiska symboler

Vikten av att utveckla matematisk intelligens

Matematisk intelligens är en grundläggande del av att kunna leva i en modern kultur och ett modernt samhälle, då denna intellektuella kapacitet gör det möjligt för oss att förstå scheman, kartor, grafer, tabeller, analyser osv. Samtidigt ger det oss de grundläggande förmågorna vi behöver för att göra inköp och transaktioner, betala räkningar, resa, följa recept, etc.

Med andra ord, tack vare kunskapen och förståelsen för logik och numeriska uträkningar kan vi utföra dagliga uppgifter. Samtidigt uppmuntrar matematisk intelligens ett kritisk och divergerande tankesätt. Utan dessa förmågor kan vi inte utföra följande uppgifter:

  • Effektivt delta i debatter och diskussioner, försvara idéer utifrån vissa kriterier
  • Förstå den information som media presenterar, särskilt när denna information har att göra med matematik (statistik, nyheter om ekonomin osv.)
  • Leta efter mönster och förhållanden mellan idéer och koncept
  • Uppmärksamma detaljer

I och med detta är det värt att påpeka följande reflektion ur Handboken för matematik och undervisningsstrategier från universitetet i Granada, Spanien:

”Ett av syftena med utbildningen är att bilda kultiverade medborgare, men kulturbegreppet förändras och blir bredare och bredare i det moderna samhället. Erkännande av matematikens kulturella roll växer ständigt och matematisk utbildning tjänar också syftet att utveckla denna kultur.”

Godino, Batanero y Font 


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Cardoso, E. y Cerecedo, M. (2008). El desarrollo de las competencias matemáticas en la primera infancia. Revista iberoamericana de educación47(5), 1-11.
  • Chamorro, M. (2003): La didáctica de las matemáticas para primaria. España: Síntesis Educación.
  • Gobierno Vasco. (2010). Decretos curriculares para la Educación Infantil, Básica y Bachillerato de la Comunidad Autónoma del País Vasco. País Vasco: Departamento de Educación, Universidades e Investigación.
  • Godino, J. D., Batanero, C., y Font, V. (2003). Fundamentos de la enseñanza y el aprendizaje de las matemáticas para maestros. Granada: Universidad de Granada.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.