Känslor i klassrummet: Vad du behöver veta

Alla har vi känslor, inklusive barn. Det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för hur man hanterar känslor i klassrummet.
Känslor i klassrummet: Vad du behöver veta
María Matilde

Skriven och verifierad av pedagogen María Matilde.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Många människor har skrivit om och diskuterat behovet av att hantera känslor i klassrummet. Det är faktiskt viktigt att känslor är en del av läroplanen för alla åldrar och på alla utbildningsnivåer. Målet är att eleverna utvecklar en stark emotionell intelligens.

Vad vet vi om känslor och sinnesstämningar?

Känslor är svar på psykofysiologiska reaktioner som kroppen genererar som svar på olika situationer, människor eller föremål i en miljö. Känslor kan därför sägas vara ett sätt för människor att anpassa sig efter olika situationer. På ett fysiologiskt plan har människor redan olika svar från biologiska system, såsom i form av ansiktsuttryck, i sina muskler eller endokrina system.

Men en persons sinnesstämning avser både ett sinnestillstånd och en konceptualiserad känsla. Ens sinnesstämning är resultatet av känslor och kan vara en längre period. Därför har skillnaden mellan känslor och sinnesstämningar att göra med intensitet och varaktighet. Känslor är i allmänhet kortare och mer intensiva.

Sorg, glädje, ilska, rädsla eller nostalgi är alla reaktioner och därför känslor som man kan känna. De är nästan automatiska svar på förändringar, en situation, en person eller ett objekt. Men om dessa känslor kvarstår en längre tid kan de övergå till sinnesstämningar.

lärare och elever framför dator

Varför är det viktigt att arbeta med känslor i klassrummet?

Att arbeta med känslor i klassrummet är viktigt för barns och ungdomars mognad och personlighetsutveckling. Det är viktigt att barn och unga vuxna lär sig känna igen sina och andras känslor, samt att lära sig att prata om och hantera sina känslor.

Det är möjligt att kontrollera ångest, stress, depression och frustration om barn lär sig att hantera sina känslor från en tidig ålder. Faktum är att en förbättrad självkänsla, bättre relationer med andra och en större förmåga att uppnå personliga mål är nära relaterade till hur en person hanterar sina känslor. Emotionell hantering innebär att personen kan reglera sina känslor när det behövs.

För att uppfylla målen för emotionell utbildning är det viktigt att elever arbetar med känslor i klassrummet. Det här är målen med detta:

  • Bekanta sig med, känna igen, förstå och beskriva sina och andras känslor.
  • Lära sig strategier och utveckla färdigheter för att kontrollera negativa känslor och för att skapa positiva.
  • Undvika och förhindra negativa eller skadliga konsekvenser eller negativa känslor.
  • Utveckla en positiv och optimistisk inställning till livet.
  • Bli medvetna om fördelarna med positiva känslor.

”När jag säger hantera känslor menar jag bara de riktigt oroande, förlamande känslorna. Att känna känslor är det som gör livet rikt.”

– Daniel Goleman –

Hur arbetar man med känslor i klassrummet?

Lärare måste planera utbildningsaktiviteter som fokuserar både direkt och indirekt med känslor i klassrummet. Målet med dessa är att introducera och öva på strategier för att hantera känslor hos barn och ungdomar.

För att uppnå progressiv utveckling av emotionell intelligens hos eleverna är det viktigt att arbeta med empati för att utveckla proaktiva attityder och elevernas självförtroende.

Dessutom är det viktigt att eleverna får arbeta med känslor som innehåll i läroplanen, och samtidigt att de får en möjlighet att identifiera och hantera sina känslor när de gör sig kända i olika undervisningsmoment.

Aktiviteter för att arbeta med känslor i klassrummet och hemma

Slutligen har vi här några aktiviteter, för både lärare och föräldrar, som kan hjälpa elever och barn att arbeta med känslor:

  • Skolsamlingar. Med tanke på den unika möjligheten att kunna dela med sig och föra en dialog under skolsamlingar är detta ett fantastiskt tillfälle för lärare att arbeta med känslor med eleverna. Det kan till exempel vara så enkelt som att fråga vad de gjorde dagen innan på fritiden. Att prata med barnen om hur de kände, hur de känner sig för närvarande och varför de känner så är det första steget mot att de börjar förstå sina känslor.
  • Läsa och berätta sagor. Berättelser är ett utmärkt sätt att arbeta med känslor eftersom barn kan relatera till karaktärernas upplevelser. Sedan kan ni diskutera vad karaktärerna kände och upplevde, vilket hjälper barnen att känna igen och identifiera olika känslor.
  • Problematiska situationer. Det här är en aktivitet som lämpar sig bättre för tonåringar. Först börjar ni med en problematisk situation och diskuterar sedan känslorna som är involverade. Ni försöker förstå orsakerna och analyserar alternativen och strategierna för att modifiera, acceptera eller hantera dessa känslor. Till exempel, en situation kan vara ett bråk med en elevs föräldrar, förlusten av en älskad person eller att inte kunna uppnå ett personligt mål.
  • Rita och teckna. Att uttrycka sina känslor i konst genom att rita, måla och teckna är ett bra sätt för barn att förmedla, definiera och externalisera sina känslor. I själva verket är teckningar och målningar utmärkta för att bearbeta och prata om vad man känner och lära sig mer om sina känslor medan man målar.

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bisquerra, R. (2011). Educación emocional. Propuestas para educadores y familias. Bilbao: Desclée de Brower. Recuperado de https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/61626547/Educacion-Emocional.-Propuestas-para-educadores-y-familias-Rafael-Bisquerra-Alzina-2_120191228-17840-8q4qbf.pdf?response-content-disposition=inline%3B%20filename%3DDESCLEE_APRENDER_A_SER_EDUCACION_EN_VALO.pdf&X-Amz-Algorithm=AWS4-HMAC-SHA256&X-Amz-Credential=ASIATUSBJ6BAB254VYTN%2F20200527%2Fus-east-1%2Fs3%2Faws4_request&X-Amz-Date=20200527T112917Z&X-Amz-Expires=3600&X-Amz-SignedHeaders=host&X-Amz-Security-Token=IQoJb3JpZ2luX2VjEGMaCXVzLWVhc3QtMSJGMEQCIGCO8Hxs6lsEMJW7N40aDhM41zykBoRBhSmmWyaQx5UDAiBV31GMhGCPDCjvejmhEZEYd0RAdmgg18XSVQUQOp9Beiq9Awi8%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F8BEAAaDDI1MDMxODgxMTIwMCIMHB9vDtrKfS%2BQtpZjKpEDZmLYHkTLHiOIvcVbgipY0Zuq4Sn0M6YauNtzYMcmjM0Zgp3IgwvRT6GFoO78dalrul0w3LAItaFwb8DQihThAHH%2BuxuJ%2BywCOlkjpkqxpHd%2FjRfBuN5%2BxDulecOq0OTnDhGqbBUoKtgdQ12UQrXcYKhj9ntOB9W%2FQ1IKgM4BmymRDmuXW%2B4f%2FXS9D3uio%2FQFMcUx972Y3mts7Ne%2Fr3ah%2FcIBNn4buqlAJMoLbH4VytYeQvXbZTW9A0tuxbzLgI6fG%2BO8Snrkd1I3wfr4aTikOzRUGyF5gX6X6mcyLj32mRJpoYwFYphIstQgdaQe6vrFclzcpNm5Yf5B2Ro%2B3Kvi%2FzPpG78dKBWRU7EmojbCf7Iwd08KPp3z6kUIX%2FE0NO1Q9T8T3CYlSbZ22%2B%2B%2B9gSDy1h4I1AMAz1wLhBNiwD0bMONyQDUb60x3FPZv%2FdSOZqdw07NZ7mMD62R%2FKbtf%2FxPlLmcqzP9F4Q4CJXUlVyaA1ICFNmWYDHFqd9riuOgBv003jK0tJlnq7EJ0TIeF5GicFowzIm59gU67AHKRStcAwcdmfzPCn8Yn8enJTegZ3ZzCMNaJtoZ3AV5ET7zSLId5f2hMbM356%2FkbIu2s8pEyhZEJMJ%2B2gGjWS1c6ruf%2FAQYD69xwK2vdKgh0ghQUMmAmgC3rOtzyXcE4ARcNURmGh6Obm%2BOK8Yticn5UAmMtcecQbXH%2FZ3ZyP%2Ffq9dWR%2BiVJLIj47LO1Mgw8FY0fAAUOXxnZLL9DpkjogdoVDbqLnQVJ%2BPsyl%2FDxCCQN5oGbULslpDpDsSHrXuw%2BBZ%2BQxghUue4LAlkGn0glm0IndIazd6bNEMcjg5RZRr59hosGF7d47rtIoiPHw%3D%3D&X-Amz-Signature=295978cdc596dc6cadcbeb431422d9bd17630dc1ab4d4c78161dee3ec98fab6a
  • Cassà, È. L. (2005). La educación emocional en la educación infantil. Revista interuniversitaria de Formación del Profesorado19(3), pp. 153-167. Recuperado de https://www.redalyc.org/pdf/274/27411927009.pdf
  • Pacheco, N. N. E. y Fernández-Berrocal, P. (2013). Inteligencia emocional en adolescentes. Padres y Maestros/Journal of Parents and Teachers, (352), pp. 34-39. Recuperado de https://www.razonyfe.org/index.php/padresymaestros/article/view/1170/993

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.