Betydelsen av språket man använder med sin familj

Idag reflekterar vi över vikten av att vara försiktig med språket man använder hemma och dess påverkan på ens relationer. Vi erbjuder också några tips som du kan använda.
Betydelsen av språket man använder med sin familj
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 10 juli, 2020

Språket man använder med sin familj är oerhört viktigt. Det har stor betydelse i vardagen för alla familjemedlemmar, och till stor del avgör det vilken typ av förhållanden man har, både idag och i framtiden.

Varför är språket man använder med sin familj så viktigt?

Om föräldrar kallar sina barn “dumma”, “gråtbebisar”, “klumpiga” osv. är det en form av psykisk misshandel. Oavsett om ett barn har gjort ett misstag eller inte är negativa ord helt onödiga. Dessutom gör de ingenting för att hjälpa barnet – utan faktiskt tvärtom.

Detsamma gäller kommunikationen med ens partner. Att ständigt kritisera sin partner framför sina barn är ohälsosamt. Det gäller även om båda parter skrattar.

Alla relationer blir ansträngda när man använder ord som “dum”, “idiot”, “lat” och liknande, oavsett ton eller avsikt.

Och även om det kan tyckas vara obetydligt har det faktiskt en stor inverkan på den känslomässiga hälsan i hela familjen.

“I våra hem är språket vi använder ofta inte det mest respektfulla, och inte heller det mest kärleksfulla.”

Kvalitetsspråk inom familjen

Låt oss stanna upp en stund och fundera på detta. Behöver vi verkligen kritisera våra barn varje gång vi pratar med dem? På vilket sätt är det bra att kalla dem namn, göra narr av dem eller på annat sätt trycka ner dem? Allt det gör är att orsaka skada och skam. Förnedring är inte det rätta sättet att utbilda någon.

Språket man använder: Två kvinnor pratar med kaffe i handen

Verbala bestraffningar gör ingenting för att förbättra någons liv. Tvärtom, det skapar bara rädsla, dränker ens nära och kära i osäkerhet och skapar en distans i ens relationer från ung ålder. Även om det inte märks vid första anblicken händer det ändå.

Språket man använder med sin familj borde inte innehålla förolämpningar – inte ens i form av skämt. Ens ord och attityder bör baseras på tillgivenhet, att bygga upp varandra och att hjälpa varandra nå sin fulla potential.

Ingen föds allvetande, och vi behöver alla tillgivenhet. Det gäller särskilt när vi får vägledning eller korrigering i något som är svårt för oss.

”Vi måste vara försiktiga med språket vi använder i familjen. Det har ett stort inflytande på banden familjemedlemmarna emellan och hur morgondagen kommer att se ut.”

Sarkasm och ord med dubbla betydelser som “lilla djävul” eller “lilla rackarunge” har en implicit negativ betydelse. Omedvetet får barn ett dubbelt budskap. Å ena sidan kritiserar föräldrarna sina barn, men på samma gång verkar de vilja göra det förtjusande.

Pejorativt språk gör ingenting annat än att skada

Vi får aldrig låta förolämpningar bli ett sätt att leva eller låta det definiera hur vi uppfostrar våra barn.

Naturligtvis är ingen perfekt och det kan ofta vara svårt att hantera sina känslor i vissa sammanhang. Men vi kan alla bli bättre. Med andra ord kan vi alla förbättra oss själva för andra.

Nedsättande eller pejorativt språk kan göra obehagliga situationer ännu värre. Istället för att hjälpa gör det bara mer skada. Det främjar fördomar, diskriminering, rivalisering, konflikt och allmänt slitage.

Om barn plockar upp ordförråd baserat på den här typen av språk kommer de att få problem med människor runt omkring sig. De kommer att interagera på ett olämpligt sätt, vilket gör det svårt för dem att få vänner och komma överens med andra.

I det här fallet är det viktigt att veta hur man korrigerar det så snart som möjligt, och föregå med gott exempel. Det finns ingen mening med att skälla på barn för att de använder ett dåligt ord eller uttryck om vi själva använder dessa ord i deras närvaro. Vi måste vara uppmärksamma på våra egna handlingar.

Tips för bra språkbruk med familjen

Först och främst måste du undvika att missbruka språket med din egen familj. Använd inga förolämpningar, hot eller andra former av verbala bestraffningar eller misshandel.

Men även om du redan har använt dåligt språk ett tag finns det fortfarande hopp. Vi kommer att ge dig några tips här nedan.

Naturligtvis, om du tycker att de är svåra eller inte får resultat, rekommenderar vi att du konsulterar en familjepsykolog eller rådgivare.

Båda har kunskapen för att bättre vägleda dig och ge användbara verktyg. Med deras hjälp kan du nå ditt mål.

Mamma med sin son

Tips för att använda ett bättre språk hemma:

  • Sluta använda alla sorters förolämpningar omedelbart, oavsett om de riktas mot din partner, dina barn eller andra. Varje gång du känner impulsen att säga något negativt, stoppa dig själv. Tänk på konsekvenserna som dina ord skulle få för din familj.
  • Lär dig att ta ett djupt andetag innan du pratar. Det kan låta som en kliché, men det är verkligen viktigt.
  • Tänk på att ersätta negativa uttryck med tillgivenhet. Du behöver inte vara sentimental, men det är viktigt att vänja sig vid att uttrycka positiva känslor. Detta kommer att gynna hela familjen, inklusive dig själv.
  • Kom ihåg att om du använder brutalt eller negativt språk med din familj får barnen en negativ bild av dig som förälder. På ett eller annat sätt kommer det att skapa ett avstånd mellan dig och dina nära och kära.
  • Medge dina egna misstag och svagheter. Ta ansvar för dina handlingar och be om förlåtelse. Gör det så ofta som är nödvändigt för att skapa en mer hälsosam miljö i ditt hem. Ditt exempel kommer att ha en positiv effekt på din partner och dina barn.

Kom ihåg att det är mycket viktigt att använda ett positivt språk i ditt hem. Du kommer inte bara att föregå med gott exempel, utan du kommer också att bidra till din familjs välbefinnande.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bojorge-Martínez, A. E. (2016). Los patrones de comunicación familiar y su impacto en la promoción de la dieta correcta y la activación física en la adolescencia. Tesis de Maestría, Maestría en Comunicación de la Ciencia y la Cultura. Tlaquepaque, Jalisco: ITESO.
  • Koerner, A., & Fitzpatrick, M.A. (2002). Toward a Theory of Family Communication. Communication Theory, 12, 70 – 91.
  • Tapia, M. (2008). La Comunicación Familiar: Definición, Teorías y Esquemas. Facultad de Filosofía y Letras. Universidad de Navarra. Pamplona: España
  • Suarez, O., & Moreno, J. (2002). La familia como eje fundamental en la formación de valores en el niño. Carabobo: Universidad de Carabobo.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.