6 myter om matallergier hos barn

Det finns vissa myter kring födoämnesallergier hos barn som kan förvirra diagnosställandet av sjukdomen och hur man ska hantera det. Därför är det viktigt att känna till dessa för att veta vad som verkligen gäller.

Födoämnesallergier hos barn är ett populärt fokusämne inom global pediatrisk hälsa. Detta tillstånd försämrar livskvaliteten både för barnet och familjen. Trots intresset råder vissa myter om matallergier hos barn i många familjer, vilket hindrar tidig diagnos och korrekt behandling.

Av den anledningen vill vi titta närmare på några av missuppfattningarna kring barns matallergier. På så sätt kan vi lättare uppnå ett bättre tillvägagångssätt och lära känna igen de vanligaste symtomen. Naturligtvis är huvudrekommendationen alltid att söka vägledning från utbildad vårdpersonal.

Vanliga myter om matallergier hos barn

Myterna kring matallergier går långt tillbaka i tiden. De började med missbruket av termen. Under termen “födoämnesallergi” grupperas många störningar relaterade till biverkningar av mat, utan att alla egentligen är matallergier. Låt oss gå igenom de vanligaste myterna för att börja avslöja dem.

1. Eventuellt obehag efter att ha ätit är en matallergi

Falskt. En av de vanligaste myterna om matallergier hos barn är att förväxla dem med matintolerans. Men enligt en publikation i tidskriften JAMA Network Open är intoleranser negativa reaktioner som inte är immunförmedlade, till skillnad från matallergier, som är det.

En födoämnesallergi förmedlas av immunsystemet och blir utlöst efter exponering för ett visst livsmedel och försvinner i frånvaron av samma livsmedel. Immunsvaret kan vara humoralt eller cellulärt.

En matintolerans beror på enzymbrister, såsom laktos- eller fruktosintolerans, eller en farmakologisk effekt. I andra fall finns det ingen organisk förklaring till detta fenomen.

2. Barn ärver sina föräldrars allergier

Detta är inte helt sant. En artikel publicerad i Europe PMC 2018 visar att inte alla allergier är ärftliga, eftersom miljöfaktorer också spelar en roll i deras uppkomst.

Ett barn kan utveckla en födoämnesallergi även om föräldrarna inte har någon. På samma sätt kan en förälder har en matallergi utan att ett barn utvecklar samma allergi.

3. Tidig exponering för matallergener kan orsaka allergi

Falskt. I motsats till denna myt menar nuvarande riktlinjer att tidig exponering av spädbarn för livsmedel kan vara fördelaktigt. I detta avseende visar The New England Journal of Medicine en studie att exponering för jordnötter kan minska förekomsten av allergier bland barn med hög risk att utveckla dem.

4. Att äta “bara lite” av maten som utlöser allergin gör ingen skada

Falskt. Att inte lägga vikt vid manifestationen av vissa symtom, hur små de än kan vara efter att ha ätit ett visst livsmedel, är ett allvarligt misstag. Det finns en möjlighet att den allergiska reaktionen är större vid nästa kontakt med maten, och rentav livshotande. Reaktionen kan till och med uppkomma genom vidröring eller inandning.

5. Matallergier hos barn är alltid allvarliga

Inte sant. Även om födoämnesallergier kan vara farliga och livshotande, är inte alla reaktioner anafylaktiska. I detta avseende nämner guiden för diagnos och hantering av födoämnesallergier, publicerad i tidskriften Nutrition Research , att reaktionerna är mycket varierande och att detta beror på flera faktorer.

6. Vid misstänkt födoämnesallergi bör man helt undvika livsmedlet i fråga

Detta är inte den lämpligaste formen av terapeutisk behandling. Om man helt undviker livsmedlet i fråga, kan detta störa de kompletterande testerna och följaktligen diagnosen. En allergiläkare är den lämpligaste yrkeskunniga personen för att avgöra om du ska ta bort ett livsmedel ur kosten eller inte. Vid abstinens eller näringsbrist kommer allergiläkaren också att ange hur du hanterar detta.

Samtidigt måste vi som föräldrar vara beredda att känna till de vanligaste symtomen på födoämnesallergi och inte blanda ihop dem med födoämnesintolerans. På så sätt hjälper vi vårdpersonalens diagnos.

Hur yttrar sig en matallergier hos barn?

De vanligaste reaktionerna av en födoämnesallergi är urtikaria, dvs uppkomsten av kliande nässelutslag på huden, åtföljd av svullnad. Dessa uppträder i 70-80 % av fallen inom den första timmen efter intag av maten.

Dessa hudmanifestationer åtföljs av andningssymtom som rhinokonjunktivit och bronkospasm. Det kan också förekomma illamående, kräkningar, diarré, kolik och minskat blodtryck.

Ett annat vanligt symptom är oralt allergisyndrom (OAS), som vi upplever som klåda och stickningar i munhålan och svalget. Det kan också klia runt munnen.

Om du märker några symtom, vad ska du göra?

Det första du ska göra är att rådfråga din barnläkare, särskilt om den allergiska reaktionen är aktiv. Detta hjälper läkaren att ställa diagnosen. Om barnläkaren anser att det är relevant, kontakta en allergispecialist.

För att stoppa den akuta reaktionen kan barnet ta antihistaminer och i svårare fall andra läkemedel som en läkare i så fall skriver ut. Till exempel, i fall av anafylaxi, är injicerbart adrenalin den bästa behandlingen.

Livsmedlet som utlöser allergin bör bli identifierat så att ni kan undvika det. Läs också noggrant etiketterna på all mat du köper, och titta närmare på ingredienserna i rätterna när ni äter ute.

Varför är det viktigt att avliva myterna om matallergier hos barn?

Matallergier representerar ett hälsoproblem som måste hanteras av vårdpersonal, från diagnos och behandling. Det är viktigt att inte förväxla dem med intoleranser mot vissa livsmedel, eftersom behandlingen skiljer sig åt dessa emellan.

Familjens övertygelser om allergier kan förvirra och komplicera den aktuella behandlingen av sjukdomen. När en läkare identifierar vilket livsmedel som utlöser för allergin, kan denna i nästa steg indikera huruvida du ska ta bort det helt från kosten.