Hur kan man hjälpa stressade elever?

Det är vanligt att man stöter på stressade elever. Som vuxna förebilder kan vi hjälpa till att mildra detta tillstånd.
Hur kan man hjälpa stressade elever?

Senaste uppdateringen: 03 februari, 2023

En betydande andel av gymnasie- och universitetsstudenterna är stressade. Faktum är att stress är ett av de vanligaste hälsoproblemen i dagens samhälle. Det är en spänning som uppstår från relationen mellan en person och en situation eller ett sammanhang som uppfattas som hotfullt. Så vad kan vi göra för att hjälpa stressade elever?

Ungdomar och unga vuxna som är involverade i formella akademiska studier drabbas av konsekvenserna av stress, vilket vanligtvis involverar en rad otrevliga tillstånd, så som oro, ilska, osäkerhet och ångest. Som föräldrar eller lärare kan vi hjälpa dem att möta detta skede i livet på ett mer funktionellt sätt och ta hand om deras välmående. Lär dig hur detta går till i följande artikel.

Vad menas med akademisk stress?

Akademisk stress är svaret på de krav som eleverna ställs inför i sina läroinstitutioner. Stressen kan bero på tentor och praktiskt arbete, eller till och med på klassbelastningen.

Den akademiska miljön representerar ett utrymme som kan tolkas som hotfullt, vissa faktorer spelar in som rädslan för misslyckande, en orealistisk ambition till att få utmärkta betyg och viljan att möta sina egna förväntningar och familjens.

De huvudsakliga fysiska och psykologiska manifestationerna av stressade elever är följande:

  1. Fysiska manifestationer: Migrän, muskeldarrningar, nagelbitning, trötthet, överdriven svettning eller matsmältningsproblem.
  2. Psykologiska manifestationer: Koncentrationsproblem, mentala blockeringar, ångest, rastlöshet, upprördhet.
En högskolestudent känner sig överväldigad och trött.
För närvarande lider många studenter av akademisk stress. Detta sker bland annat på grund av självkrav eller påtryckningar att möta familjens förväntningar.

Hur man hjälper stressade elever

Även om stress på måttliga nivåer hjälper eleverna att svara effektivt och förbättra sina akademiska prestationer så får för mycket stress den motsatta effekten. Att ha för många krav inombords (som perfektionism, stel syn eller behov av kontroll) eller externa krav (som institutionella krav eller föräldrarnas förväntningar) främjar en allmän känsla av obehag hos ungdomar. Låt oss se vad vi kan göra, från vår roll som föräldrar eller lärare för att hjälpa stressade elever att uppnå lite mental lättnad.

1. Hjälp med organisation och tidshantering

När det saknas organisation upplevs bekymmer som mycket allvarligare än vad de egentligen är. Det verkar inte finnas tillräckligt med tid mellan tentorna, det finns böcker att läsa, övningar att göra och papper att skriva. Men problemet ligger ofta inte i brist på tid, utan i brist på fokus. Ett bra alternativ för tidshantering är Pomodoro-metoden. Den tjänar till att optimera studietiden och skapa möjligheter till att koncentrera sig. Det är viktigt att eleverna upprättar en realistisk handlingsplan som syftar till specifika mål. För att uppnå detta bör de lära sig att prioritera genom att skilja vad som är angeläget eller viktigt från det som är sekundärt.

2. Ge stöd utöver betyg

Stressade elever är ofta särskilt bekymrade över sina betyg. Som sådana avfärdar de inlärningsprocessen och fokuserar på betygen. Även om detta är en giltig oro och det kan förväntas att de vill ha bra betyg, bör detta inte kosta dem deras känslomässiga jämvikt. Unga människor behöver att vuxna runt omkring dem kan tillåta dem att göra misstag.

Den press eleverna känner utifrån är ofta en viktig faktor och har en betydande inverkan på deras psykiska hälsa. Därför behöver de ovillkorligt stöd från sina föräldrar, oavsett resultatet. I detta avseende står föräldrar inför en stor utmaning: Att se över de förväntningar de ställer på sina barn.

3. Uppmuntra fritid och vila

Stressen minskar avsevärt när det finns tid för fritid. Att överge fritidsaktiviteter och vilotid är ohälsosamma val under gymnasiet eller högskolan. Om vi ser att vårt barn sover väldigt lite på sistone eller har slutat träffa sina vänner för att de inte kan sluta studera, då kan vi kontakta dem och föreslå att de tar en paus.

Tre tonåringar ligger baklänges på en soffa, håller hand och skrattar.
Det är viktigt för ungdomar att behålla sina utrymmen för rekreation och socialisering. Detta bidrar till att ta hand om fysisk och mental vila och till att minska stressen.

4. Dämpa alltför höga krav

Stressade elever tenderar att leva med en konstant skuldkänsla som upprätthålls i ett beteendemönster som är överkrävande. Därför överanstränger de sig till den grad att de inte tolererar ett enda dåligt betyg. När de inte studerar blir i sin tur deras tankar katastrofala och plågade. Det är då som känslan av skuld infinner sig.

Som föräldrar eller lärare kan vi hjälpa unga människor att mildra denna beteendestil och förmedla vikten av att tillåta sig själva att inte vara perfekta. Parallellt bör de vägledas i att utveckla eller förbättra sin självkänsla genom genuina kommentarer och bedömningar.

5. Hjälp till att minska stressen genom ökad självmedvetenhet

När det gäller själva stressreduktionen kan vi välja att ta med olika verktyg till unga som meditation. Om du ännu inte är bekant med dessa termer är det dags att börja praktisera dem, eftersom de är mycket värdefulla metoder när det gäller att öka känslan av välbefinnande och minska stress.

Ibland är det nödvändigt att be om professionell hjälp

Ofta vet inte föräldrar hur de ska hjälpa sina barn med psykologiska problem. I det här fallet är det viktigt att be om specialiserad hjälp. Om barnet går igenom sin gymnasie- eller högskoleupplevelse med djupt obehag och stress kan det vara nödvändigt att söka hjälp av en psykolog för att arbeta med denna fråga. Som en första instans kommer vårdpersonalen att fråga om orsakerna till detta tillstånd och tillsammans kommer de att kunna bygga resurser för att hantera stressen som uppstår från studierna.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Águila, B.A., Castillo, M.C., Monteagudo de la Guardia, R., Achon, Z.N (2015) Estrés académico. EDUMECENTRO 2015;7(2):163-178ISSN 2077-2874RNPS 2234.
  • Berrio García, N., & Mazo Zea, R. (2012). Estrés Académico. Revista De Psicología Universidad De Antioquia3(2), 55–82. Recuperado a partir de https://revistas.udea.edu.co/index.php/psicologia/article/view/11369.
  • Pardo, J. (2008). Estrés en estudiantes de Educación Social. Indivisa. Boletín de estudios e investigación, 9, 9-22.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.