Aptitreglering hos barn - ett aktuellt ämne i dagens värld

Med den lätta och snabba tillgången till mat, chips och godis som finns idag, kan det vara viktigt att vända fokus mot att hjälpa barn att reglera sin aptit. Detta är ett bra steg för att förbättra deras hälsa både på kort och lång sikt.
Aptitreglering hos barn - ett aktuellt ämne i dagens värld

Senaste uppdateringen: 21 juni, 2021

Aptit är någonting som vi föds med. Men vår miljö och tillgången vi har till mat förändrar vår förmåga att känna av den. Detta är något som vi bland annat kan se i dagens höga förekomst av sjukdomar såsom fetma, diabetes, icke-alkoholrelaterad fettlever osv. Därför är det viktigt att förstå hur aptitreglering fungerar och hur vi kan hjälpa barn att reglera sin aptit.

Genom aptitreglering hos barn hjälper man barnen att lära sig känna igen kroppens signaler på hunger vilket hjälper deras kroppar att fungera ordentligt. Vill du lära dig mer om detta? Fortsätt läsa!

Vad är aptit?

Aptit kan definieras på två olika sätt enligt tidskriften Biology och Svenska Akademiens ordbok. Å ena sidan är det den instinktiva drivkraften att tillgodose kroppens energibehov. Med andra ord är detta behovet att äta.

Samtidigt är det en uppsättning fysiologiska, psykologiska och miljöprocesser som bestämmer våra ätmönster. Kort sagt, vad, hur mycket och hur vi äter. Detta är lusten att äta.

Vår aptit regleras genom interaktionen mellan dessa homeostatiska och hedoniska mekanismer. Brist på energi stimulerar det förstnämnda och närvaron av mat stimulerar det senare.

Detta samspel, och i en miljö där vi har snabb och enkel tillgång till stora mängder mat, skapar tendensen att de hedoniska mekanismerna stimuleras, dvs att vi äter för att fylla ett begär snarare än ett behov. Detta innebär att hjärnområdena kopplade till nöje och belöning aktiveras.

Som en konsekvens tenderar barn att äta utan att vara hungriga. Snarare äter de baserat på de behagliga effekter som genereras av godis och annat snacks. Med andra ord är detta en situation där det är viktigt med aptitreglering hos barn. Nedan diskuterar vi de viktigaste faktorerna som bestämmer denna reglering.

Faktorer som påverkar aptitreglering hos barn

Ett barn som äter skräpmat.


I vilken utsträckning påverkar generna?

När det gäller känslor som hunger, mättnad och tillfredsställelse från ätande är 60-80 % beroende på gener, vilket visas i studier på tvillingar. Detta tyder alltså på att aptit är något som är medfött, vilket vi nämnde i början. Vi måste emellertid komma ihåg att det motsatta är sant när det gäller vikt – här är genetikens roll 10-20 %.

Aptitreglerande hormoner

Detta är en mycket komplex process, eftersom kroppen utsöndrar dessa hormoner beroende på graden av hunger och det stimuli den får, både inre och yttre. Precis innan vi ska äta, går signaler från sinnen som synen och lukten till hjärnan och magen om att vi behöver energi.

Å ena sidan har vi hormoner som är ansvariga för att stimulera hunger, som bland annat ghrelin, som minskar när vi äter mat. Bland annat barn som lider av fetma har högre nivåer av detta.

Detsamma gäller utsöndringen av leptin, vilket är proportionellt mot mängden kroppsfett. Leptin hämmar dock hunger i motsats till ghrelin, så det finns en viss motståndskraft mot leptinets effekter i kroppen.

Samtidigt ingriper hormoner som bland annat GLP-1 och neuropeptid YY som stimulerar mättnad. Insulin är ett hormon som sticker särskilt ut här, och dessa nivåer ökar när vi konsumerar livsmedel rika på kolhydrater.

Om man konstant konsumerar denna typ av välsmakande livsmedel (rika på fetter och socker) blockerar detta mättnadskärnan, vilket leder till att man äter mer och oftare. Detta är också en effekt som kommer av att kroppen vill öka nivåerna av serotonin och dopamin. Det är de som genererar känslan av tillfredsställelse.

Miljöns påverkan på aptitreglering hos barn

Från 1900-talet och framåt har aptitreglering blivit allt viktigare på grund av den stora mångfalden av mat vi har tillgång till, och på grund av reklam. Idag kan vi dessutom bara gå ut på nätet och klicka på en knapp för att få mat levererad till dörren. Det är därför inte så konstigt att barn kan ha svårt att kontrollera sig själva. Att hela tiden vara utsatt för det ständiga bombardemanget av mat och reklam om mat påverkar dem på många plan.

När det gäller reklam är det faktum att ohälsosamma produkter säljs till låga priser och ofta kommer med leksaker som tilltalar barn, en faktor som kan göra det svårt med aptitreglering hos barn. Men också påverkan från familjens, kulturens och socialt beteende är en försvårande faktor.

Ett litet barn som äter pasta.

Restauranger och livsmedelsindustrin ligger inte på latsidan heller, vilket man kan se i de allt större portionerna och förpackningarna som de erbjuder oss. Utan att vi tänker på det leder det oss alla till att äta mer.

Hur hjälper man till med aptitregleringen hos barn?

Som ett resultat av denna förlust av hungerkänsla och ökningen av fetma och andra metaboliska sjukdomar, har olika länder genomfört olika policyer för att förbättra barns kosthållning. Man kan hjälpa barn att börja äta mer balanserat genom bland annat:

  • Aktivitetsprogram som undervisas av dietister, nutritionister och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa är baserade på teoretiska och praktiska övningar.
  • Att ta bort varuautomater från skolor eller ändra innehållet till hälsosammare alternativ.
  • Genomföra åtgärder för maten barnen äter i skolan och se till att barnen äter balanserat och enligt näringsrekommendationer.
  • Begränsa åldersbaserad reklam.
  • Införa högre skatt på näringsfattiga produkter (kakor, godis, läsk, chips…).

Som slutord vill vi påminna dig om att du som förälder bör lära dina barn att vissa livsmedel äter man endast vid vissa tillfällen och att de inte alltid har tillgång till dem. Dessutom kan du lära dem att vara uppmärksamma på kroppens hungersignaler och att sluta äta när de känner sig mätta.

Detta kanske intresserar dig
Diabetes hos barn: Lär dig kännetecknen
Att vara mamma
Läs det Att vara mamma
Diabetes hos barn: Lär dig kännetecknen

Diabetes drabbar alltfler barn varje år. Sjukdomen har ökat från att drabba 5% till 10% av världens befolkning, enligt Världshälsoorganisationen.



  • Zanchi, D; Depoorter, A; Egloff, L; Haller, S; Mählmann, L; Lang, U E et al (2017) The Impact of Gut Hormones on the Neural Circuit of Appetite and Satiety: A Systematic Review. Neurosci Biobehav Rev, 80: 457-75.
  • Freitas, A; Albuquerque, G; Silva, C; Oliveira, A (2018) Appetite-Related Eating Behaviours: An Overview of Assessment Methods, Determinants and Effects on Children’s Weight. Ann Nutr Metab, 73(1): 19-29.
  • Hughes, S O; Frazier-Wood, A C (2016) Satiety and the Self-Regulation of Food Take in Children: A Potential Role for Gene-Environment Interplay. Curr Obes Rep, 5(1): 81-7.
  • Schwartz, M B; Just, D R; Chriqui, J F; Ammerman,A S (2017) Appetite Self-Regulation: Environmental and Policy Influences on Eating Behaviors. Obesity (Silver Spring), 25(suppl 1): 26-38. 
  • MacLean, P S; Blundell, J E; Mennella, J A; Batterham, R L (2017) Biological Control of Appetite: A Daunting Complexity, Obesity (Silver Spring), 25(suppl 1): 8-16.