Vad är en fekal transplantation?

En fekal transplantation försöker återställa tarmens mikrobiella balans. Man kan använda proceduren för både vuxna och barn med överraskande framgång. I den här artikeln kan du läsa mer om denna behandling.
Vad är en fekal transplantation?
Luz Eduviges Thomas-Romero

Skriven och verifierad av biokemisten Luz Eduviges Thomas-Romero.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

En fekal transplantation eller FMT (från engelskans fecal microbiota transplant) är en experimentell (och kontroversiell) behandling. Den består av att man överför tarmfloran från en frisk donator till patienter som lider av en mängd olika sjukdomar förknippade med ändringar i tarmfloran i kolon. Ja, den består i stort av att patienten får bajs från en frisk donator.

Infektion av Clostridioides difficile (CDI eller C-diff): ett framgångsrikt fall för fekal transplantation

Clostridioides difficile är en bakterie som lever runt omkring oss. Många som har C. difficile har inga symptom eller besvär alls. Forskare förklarar detta med att det inte är själva bakterierna som orsakar sjukdom.

Endast under vissa förhållanden släpper bakterierna ut gifter som orsakar problem. En person med en infektion av C. difficile kan få diarré och magkramper. I svåra fall kan infektionen orsaka uttorkning eller kräva sjukhusvistelse. Den kan även vara livshotande.

År 2018 mottog cirka tiotusen patienter fekala transplantationer i USA. Denna behandling är inte ny. Faktum är att den har använts sedan 2013. Man använder den för patienter som lider av ”återkommande eller envisa” infektioner av C. difficile.

Med andra ord, patienter som lider av återkommande infektioner som inte svarar på antibiotika. Sedan 2018 har det dessutom varit tillåtet för behandling av helt nya fall hos vuxna och barn.

fekal transplantation
Tillförsel av en fekal transplantation för andra sjukdomar än vid infektion av C. difficile är endast möjlig i samband med en klinisk prövning.

Hur går en fekal transplantation till?

Det finns flera sätt att administrera behandlingen. Det vanligaste är genom en koloskopi då donerad avföring från en avföringsbank förs in. Detta förfarande är i allmänhet en mycket säker procedur. I detta avseende har experter rapporterat endast mindre obehag, såsom uppblåsthet, gaser och en låggradig feber.

Avföringen kommer från en avföringsbank, som fungerar som vävnadsbanker gör. Medicinsk personal undersöker donatorns avföring för att detektera potentiella sjukdomsframkallande organismer. De testar också blodet från donatorn i ett laboratorium för att utesluta olika infektionssjukdomar. Avföringsbanken tillhandahåller således optimalt material för transplantationer.

Ett annat alternativ är att en läkare utför en riktad donation från en donator som är en vän eller en släkting till patienten. Detta är ett undantag som gör att läkaren måste använda sin erfarenhet och sitt omdöme.

Det tredje sättet är genom “avföringsbaserade produkter”. Det här är piller eller administrationssystem som ofta erbjuder ett urval mikrober, snarare än mikroorganismer från hela tarmfloran.

Hur bra fungerar fekala transplantationer mot infektioner från C. difficile?

Varje år diagnostiserar man i USA över 450 000 fall och man ser 29 000 dödsfall från dessa infektioner. Av dessa kan man inte bota cirka 20% av patienterna med antibiotikabehandling och infektionen återkommer om och om igen.

Hos dessa patienter, inklusive fall hos barn och ungdomar, kan fekala transplantationer bota 80 till 90%, vilket innebär att en enda behandling botar de allra flesta patienter med återkommande infektioner. Vissa behöver dock mer än en transplantation.

De möjliga komplikationerna av behandlingen

Sammantaget är det ett säkert förfarande som räddar liv. Det är viktigt att nämna att patienter inte ska försöka sig på detta hemma. Det får endast utföras av en utbildad läkare med hjälp av noggrant kontrollerad utrustning.

fekal transplantation: tarmar
Tyvärr kan fekala transplantationer vara farliga. Avföring är en blandning av osmälta avfallsprodukter och en uppsättning fördelaktiga mikrober som utgör tarmens ekosystem. Men den kan även bestå av bakterier, svampar och “mindre vänliga” eller potentiellt patogena virus.

Fekala transplantationer för att behandla andra sjukdomar

Läkare använder denna procedur med relativ framgång för att behandla även andra tillstånd, till exempel diabetes. Hos pediatriska patienter använder medicinsk personal den för inflammatorisk tarmsjukdom (eller IBD efter engelskans inflammatory bowel disease).

I kliniska prövningar använder läkare sig av denna procedur för att behandla sjukdomar som leversjukdomar i slutstadiet, Alzheimers, multipel skleros, olika former av cancer, astma, allergier och hjärtsjukdomar.

Experter har kopplat alla dessa sjukdomar till förändringar i bakterierna som utgör ekosystemet i tarmarna.

Superdonatorer av avföring

Slutligen bör vi nämna förekomsten av superdonatorer, som är personer vars avföring uppnår en framgångsgrad som är upp till dubbelt så hög som genomsnittet i den kliniska förbättringen av patienter. Forskare studerar dessa individer noga för att försöka förstå varför deras avföring är så effektiv.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • McDonald, L. C., Gerding, D. N., Johnson, S., Bakken, J. S., Carroll, K. C., Coffin, S. E., … & Loo, V. (2018). Clinical practice guidelines for Clostridium difficile infection in adults and children: 2017 update by the Infectious Diseases Society of America (IDSA) and Society for Healthcare Epidemiology of America (SHEA). Clinical Infectious Diseases, 66(7), e1-e48.
  • Wilson, B. C., Vatanen, T., Cutfield, W. S., & O’Sullivan, J. M. (2019). The super-donor phenomenon in fecal microbiota transplantation. Frontiers in cellular and infection microbiology9, 2.
  • Wang, A. Y., Popov, J., & Pai, N. (2016). Fecal microbial transplant for the treatment of pediatric inflammatory bowel disease. World journal of gastroenterology22(47), 10304. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5175243/

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.