Stereotypier under barndomen: Vad du behöver veta

23 augusti, 2019
Stereotypier visar sig ofta innan två års ålder och drabbar fler pojkar än flickor.

Stereotypier är i grunden repetitiva rörelser som ofta yttrar sig hos personer med bland annat autism och utvecklingsstörning, såsom att gunga med kroppen, nicka med huvudet och flaxa eller vinka med armarna.

Du behöver inte oroa dig om ditt barn visar tecken på stereotypier, då personen i övrigt utvecklas normalt. Det är ett motoriskt tillstånd som visar sig under barndomen och involverar repetitiva rörelser utan syfte. De visar sig vanligtvis mellan två och och fem års ålder, även om de dessvärre kan hänga med upp i tonåren.

Stereotypier är utdragna episoder av samma rörelser och dyker generellt upp mer hos pojkar än flickor. Deras exakta orsak såväl som varför de dyker upp hos vissa barn och inte andra är inte riktigt känt.

Vanligtvis är det rörelser som barnet själv kan kontrollera. De kan vara i några sekunder upp till flera timmar, och kan inträffa flera gånger om dagen. Beteendet kan bli bättre utan behandling i takt med att barnet växer.

Symptom på stereotypier under barndomen

Pojke balanserar penna

Stereotypi är som sagt en rörelse, ställning eller ett repetitivt uttryckDe är vanligtvis enkla rörelser, såsom att gunga kroppen, men kan även uttrycka sig i mer komplexa rörelser, såsom att smeka kroppen eller korsa benen.

Dessa repetitiva rörelser är vanliga hos unga barn och indikerar inte en allvarlig motorisk störning. Komplexa stereotypier är dock mindre vanliga, och inträffar hos runt 3-4% av alla barn.

De repetitiva rörelserna varierar kraftigt och visar sig på olika sätt hos varje barn. Tristess, stress, upprördhet eller utmattning kan trigga dem. Vissa barn slutar med rörelserna om deras uppmärksamhet riktas åt något annat håll eller om de distraheras. Andra kan inte kontrollera dem alls.

Barn som lider av autism ägnar sig ofta åt stereotypier. Vidare diagnostiseras de vanligtvis hos personer med intellektuella nedsättningar eller neuroutvecklingsmässiga tillstånd. De kan dock även visa sig hos barn som inte lider av några andra tillstånd.

Hur man behandlar stereotypier under barndomen

Rörelserna visar sig oftast för första gången under de första tre levnadsåren. Även om orsaken är okänd har flera faktorer kopplats till deras utveckling. Vissa läkemedel kan till exempel generera stereotypa rörelser, men de försvinner vanligtvis när behandlingen slutar.

Läkemedel skrivs generellt inte ut till barn med mindre allvarliga former av tillståndet, eftersom bieffekterna inte rättfärdigar fördelarna. Tidig diagnos och behandling kan ge bättre resultat.

Märkliga rörelser hos barn

Slutsats

Som du ser kan motoriska stereotypier drabba unga barn och följa med upp i ungdomsårenDe kan dock behandlas med beteendeterapi och vissa läkemedel.

Kom ihåg att de flesta barn svarar bra på självhjälp och inte behöver specifika behandlingar, eftersom stereotypier ofta försvinner på egen hand.

Men om ditt barns stereotypier stör skolarbetet, relationen med vänner eller det vardagliga livet kan det vara bra att ta hjälp av en behandling.

  • Mahone, E. M., Bridges, D., Prahme, C., & Singer, H. S. (2004, September). Repetitive arm and hand movements (complex motor stereotypies) in children. Journal of Pediatrics. https://doi.org/10.1016/j.jpeds.2004.06.014
  • Militerni, R., Bravaccio, C., Falco, C., Fico, C., & Palermo, M. T. (2002). Repetitive behaviors in autistic disorder. European Child and Adolescent Psychiatry, 11(5), 210–218. https://doi.org/10.1007/s00787-002-0279-x
  • Mahone, E. M., Ryan, M., Ferenc, L., Morris-Berry, C., & Singer, H. S. (2014). Neuropsychological function in children with primary complex motor stereotypies. Developmental Medicine and Child Neurology, 56(10), 1001–1008. https://doi.org/10.1111/dmcn.12480
  • Muthugovindan, D., & Singer, H. (2009, April). Motor stereotypy disorders. Current Opinion in Neurology. https://doi.org/10.1097/WCO.0b013e328326f6c8