Generaliserat ångestsyndrom (GAD) hos barn

26 september, 2020
Generaliserat ångestsyndrom eller GAD får en att uppleva överdriven och spridd oro över många olika saker.

Ångest är den vanligaste psykiska sjukdomen bland barnDet är alltid svårt att diagnosticera ångest eftersom det är svårt att avgöra huruvida ångesten är en naturlig del av barnets utveckling vid den åldern eller inte. När vi pratar om generaliserat ångestsyndrom (GAD) hos barn måste vi därför specificera att det inte rör sig om ett vanligt tillstånd bland barn, som till exempel separationsångest.

Eftersom GAD är ett tillstånd som vanligtvis drabbar vuxna kan det vara svårt att identifiera hos barn, speciellt när man tar i beaktande att uttrycken är väldigt liknande de som uppstår hos en vuxen.

Men utan rätt professionell vård kan det ha allvarliga konsekvenser i framtiden. Därför måste du hålla koll på eventuella symptom.

Generaliserat ångestsyndrom hos barn

GAD karakteriseras av ett konstant tillstånd av oro och nervositet. Dock kretsar inte oron runt ett speciellt ämne, som med social fobi och andra fobier. Istället uppstår ångesten på grund av en mängd olika och varierande skäl. Det finns ingen klar anledning till obehaget, och oron tycks snarare vandra från en sak till en annan.

Barnet kan vara medvetet om att ångesten är oproportionell men kan ändå inte kontrollera den. Den konstanta oron håller normalt i sig i minst 6 månader och har stor påverkan på barnets sociala liv och skolgång.

En liten flicka har ångest.

Trots att ångesten är icke-specifik brukar den oftast handla om:

  • Prestationer i skolan och idrotten: Man ser ofta att barnet ställer höga krav på sig själv. Barnet känner att hen måste få bästa betyg i allt, och oroar sig överdrivet mycket över att inte nå målen.
  • Att nära och kära är säkra: Barnet kan uppleva stort lidande på grund av en rädsla för att något hemskt ska hända hen eller hens familj. Barnet är ofta rädd för tjuvar, olyckor eller naturkatastrofer.
  • Sjukdomar: Ångestdrabbade barn kan bli överdrivet oroliga för mindre sjukdomar (egna eller andras). De har ofta en oproportionerlig rädsla för att få eller utveckla nya sjukdomar.

Utöver denna “kontinuerliga ångest” ser man även symptom som oro, nervositet, svårigheter att koncentrera sig, trötthet och irritation. Det kan också uppstå fysiska symptom som till exempel huvudvärk, muskelspänningar, sömnproblem och ätstörningar.

Saker att tänka på

  • Cirka 2-6% av alla barn drabbas av GAD, men det är vanligare bland barn i puberteten.
  • GAD kan inte uteslutas även om det finns annan ångestrelaterad problematik. Man kan uppleva GAD tillsammans med separationsångest när ångesten blir värre än i situationer som kan förklaras av separationsångest.
  • På grund av vissa liknande karaktärsdrag kan GAD hos barn vara svårt att skilja från ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), eftersom båda tillstånden innebär svårigheter att koncentrera sig och agiterad psykomotorik.
  • Det finns inga klara orsaker som kan förklara varför GAD uppstår hos barn. Dock vet vi att en persons genetiska uppsättning kan påverka hur man reagerar på stressiga omständigheter i livet. Om man har blivit utsatt för våld eller upplevt en stor förändring eller förlust kan det också bidra till att tillståndet utvecklas.
En ledsen pojke.

Behandling för generaliserat ångestsyndrom hos barn

GAD är ibland ett tillstånd som är kroniskt progressivt och svårt att hantera, men många barn blir bättre med rätt behandling. En tidig diagnos kan hjälpa till att lindra symptomen så mycket som möjligt. 

Både farmakologiska och psykologiska behandlingar är effektiva för att motverka GAD. Om man använder den ena eller den andra behandlingen, eller en kombination av båda, beror på hur allvarligt fallet är och vad familjen föredrar.

De mediciner som man oftast använder är antidepressiva och ångestdämpande. Medicinerna kan ge bra resultat på kort sikt, men man måste komplettera dem med psykoterapi för att stötta barnet mot att ändra sitt tänkande och beteende.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara effektiv för att lära barn att hantera sin oro och ändra sina snedvridna tankar. Den rätta inställningen kan göra stor skillnad för ett barns livskvalitet.

  • Ruiz Sancho AM, Lago Pita B.(n.d.). Trastornos de ansiedad en la infancia y en la adolescencia. En: AEPaped. Curso de Actualización Pediatría 2005. Madrid: Exlibris Ediciones; 2005. p. 265-280
  • Cárdenas, E. M., Feria, M., Palacios, L., & de la Peña, F. (2010). Guía clínica para los trastornos de ansiedad en niños y adolescentes. México: Instituto Nacional de Psiquiatria Ramón de la Fuente Muñiz.