Känslomässiga sår under barndomen

Granskad och godkänd av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Skriven av Andria Navarro Taño (Agetna)

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Känslomässiga sår från barndomen är sådana som bärs med till vuxen ålder. De känns som om man precis fått dem. När ett barn lär sig att uppföra sig, reagera, känna och tänka på vissa sätt är det svårt att förändra attityden när de väl växt upp.

Enligt psykologiska studier finns det vanliga känslomässiga sår från barndomen som kan påverka hur vi ser på framtiden.

Känslomässiga sår: de fem vanligaste typerna

Rädsla för bortstötning

Oavsett om rädslan är ogrundad eller inte baseras den på rädsla för social bortstötning. Det kan vara en känsla av att ha förlorat en närståendes skydd. Barn som är rädda för att stötas bort växer upp med låg självkänsla och liten självkärlek. De blir vuxna som offrar sin egen åsikt i favör för vad andra tycker.

Separationsångest

Det är rädslan för att separeras från föräldrarna. Känslor av ensamhet och övergivning under barndomen kan leda till en vuxen som är rädd, blyg och saknar tillgivenhet. Separationsångest kan även leda till osäkerhet och undergivenhet hos vuxna.

Förödmjukelse

Att bli förödmjukad bland familjemedlemmar eller i sociala sammanhang kan leda till känslomässiga sår. Det händer när någon ser ner på personens karaktärsdrag och gör narr av honom eller henne. När individen kritiseras kan det leda till att man antingen blir blyg, ständigt lidande, tyrannisk eller hänsynslös.

Orättvisa

Att falla offer för orättvisa krav eller förebråelser kan göra ett barn osäkert och misstroende. När det blir vuxet kan det bli negativt och pessimistiskt. Ibland väljer det att kritisera allt omkring sig helt i onödan.

Svek

När vuxna inte uppfyller löften de gör blir barnets förväntningar inte verklighet. Ett barn som såras på ett sådant sätt kan bli misstroende och antisocialt.

Utöver ovan nämnda känslomässiga sår finns det ytterligare två som är vanliga:

Brist på tillgivenhet

Vi tycker att brist på tillgivenhet är ett av de mest skadliga känslomässiga såren. Alla som växer upp med det blir olyckliga.

Tillgivenhet är precis lika viktigt som mat, renlighet och sjukdomsförebyggande. Hjärnan såväl som resten av kroppen måste stimuleras och få allt den behöver.

När barn lider av brist på tillgivenhet blir de mer sårbara för att drabbas av sjukdomar. De kan till och med uppleva en försening i den fysiska utvecklingen och få beteendestörningar. De kan dessutom uppleva stress och få problem att relatera till andra.

Brist på tillgivenhet under barndomen är ett av de känslomässiga sår som kryper in i vuxen ålder för att bilda kalla och okänsliga vuxna; vuxna med lite empati och svårigheter att älska.

Känslomässig övergivning

Barn som saknar närhet till föräldrarna växer upp till att känna sig tomma och ouppskattade.

Känslomässig övergivning är när föräldrar håller sig fysiskt eller emotionellt avlägsna. Det spelar ingen roll om det är för att de inte har tillräckligt med tid eller av någon annan anledning.

Det ses som en slags barnmisshandel; precis som brist på tillgivenhet har det kraften att förgöra en person som växer upp med det. Det är ofta ett sår som leder till depression och kronisk sorg.

Hur förebygger man känslomässiga sår?

För att förebygga känslomässiga sår på sina barn rekommenderar vi att man:

• Hänger mer tid åt att uppfostra och ta hand om dem. Delegera inte uppgifter till en tredje part.
• Pratar med dem om ämnen som intresserar dem. Be om deras åsikt och försök att svara på deras frågor.
• Aldrig jämför sitt barn med andras. Om du vill att ditt barn ska få lika bra betyg som andra är det bättre att uppmuntra det att plugga.
• Tar tag i deras rädslor utan att bagatellisera dem.
• Belöna, beröm och applådera deras prestationer. Genom att göra det höjer du deras självförtroende.
• Spenderar tid med dem. Du kan även be om hjälp från en specialist för att hantera problem såsom en släktings dödsfall, skilsmässa, blyghet och sanningen om hur de kom till (i fall av adoption, till exempel).