Autism och tarmens mikrobiom

Tarmens mikrobiom, eller tarmfloran, ser ofta annorlunda ut för människor med autismspektrumstörning. För närvarande tyder studier på att om man tar itu med mag- och tarmproblem kan det lindra symptomen för de som har denna störning.

Skriven och verifierad av biokemisten Luz Eduviges Thomas-Romero.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Alla däggdjur har ett osynligt organ som vetenskapen, fram tills nyligen, har ignorerat: tarmens mikrobiom, eller tarmfloran. Den består av en otrolig mängd mikroorganismer. Det står klart att vår överlevnad är beroende av att den fungerar ordentligt, men ändå vet vi fortfarande ytterst lite om hur detta konglomerat av mikrober egentligen hjälper oss. Idag tittar vi närmare på kopplingen mellan autism och tarmfloran.

Hur fungerar tarmens mikrobiom?

Vi vet alla att mikroorganismer lever i våra kroppar, men du kanske inte är medveten om riktigt hur omfattande denna fantastiska population är. Den rikaste och mest varierande floran lever i tarmarna, som vi alla vet. Men när vi säger att tarmens mikrobiom är ansvarigt för mer än hälften av din avföring kanske du börjar se den med nya ögon.

Människan har så många mikrober i tarmarna att de bidrar på ett signifikant sätt till att slutföra matsmältningsprocessen. Detta är vad de är mest kända för, men det finns mer som kanske kan överraska dig. Dina mikrober spelar även en nyckelroll i utvecklingen av ditt immunsystem och i att se till att den kan fortsätta reagera på omgivningen. Dessutom är de ansvariga för att reglera din ämnesomsättning.

Vad har tarmens mikrobiom att göra med hjärnan?

Svaret är att de har ganska mycket att göra med hjärnan. Idag har forskning visat att det finns en så kallad mikrobiotisk tarm-hjärnaxel. Dessutom fungerar den i två riktningar. Det innebär att stress kan störa sammansättningen av tarmfloran och samtidigt kan tarmfloran påverka ens beteende.

Många av dessa studier har involverat genetiskt manipulerade råttor som inte har haft några tarmbakterier. Dessa studier visade vad som händer när en konventionell mikrobiota saknas. Det har konsekvenser för beteende, genuttryck i hjärnan och utvecklingen av nervsystemet.

Andra studier använde olika antimikrobiella medel och fekala transplantationer. De visade att skillnader i tarmflorans sammansättning påverkar beteendet. Dessutom visade de att förändringar av tarmflorans sammansättning kan inducera eller lindra ångest.

Idag har forskare gjort framsteg i sin kunskap på molekylär nivå. De vet nu att förändringar i det mikrobiotiska ekosystemet kan inducera specifika förändringar i neurotransmittorer och deras receptorer… inklusive serotonin.

Autism och tarmens mikrobiom

Autismspektrumstörning (på engelska Autism Spectrum Disorder, ASD) avser en förändring i den neurologiska utvecklingen. Det två mest karakteristiska kännetecknen på denna störning är försämrad kommunikation samt en minskad förmåga till social interaktion. Den drabbade visar begränsade och repetitiva mönster angående intressen, beteenden eller aktiviteter. ASD förekommer hos mellan 2 till 20 individer på 1000 över hela världen.

För närvarande finns det ingen allmänt effektiv behandling för de centrala symptomen på autism. Människor med ASD har ofta gastrointestinala problem, en förändring i tarmens mikrobiom. I överensstämmelse med detta har ett antal växande studier hittat bevis som tyder på en förändring av immunsvaret och av neuroinflammatoriska mekanismer hos drabbade med ASD.

De mag- och tarmproblem som de flesta med autism upplever styrker hypotesen att sjukdomen har en fysiologisk grund. Detta har fått experter att tro att man genom att lindra mag- och tarmproblem också kan lindra de huvudsakliga symptomen på autism.

Och slutligen har en ny studie visat de positiva långtidseffekterna av att göra detta för barn med ASD. Denna studie involverade en revolutionerande fekal transplantation, även känd som en fekal mikrobiota-transplantation (FMT).

Amning, tarmfloran och dess koppling till autismspektrumstörning

Amning är en avgörande faktor i sammansättningen av en persons mikrobiom. Därför har det blivit väldigt intressant att studera amning i relation till personer med autismspektrumstörningar.

En studie från 2019 undersökte förhållandet mellan ASD, amning och dess varaktighet. För närvarande verkar det som om en mer långvarig amning är en skyddande faktor mot ASD, även om det krävs ytterligare studier.