Fem myter om autismspektrumstörning

18 mars, 2019
Även om det inte pratas särskilt mycket om det, finns det många fall av autismspektrumstörning. Vi ska inte tro på allt som sägs och inte heller ryckas med av myter. Det är mycket viktigt att ha en förebyggande och yrkesmässig behandling av autism. Lösningen är rätt information.

Till dags datum är ca en procent av världens population diagnostiserad med någon form av autismspektrumstörning.

Även om denna sortens störning har studerats noga har vi fortfarande en lång väg att gå för att förstå och krossa myten om den.

Det finns många myter gällande autism och det är därför mycket viktigt att ha tillgång till rätt information och på så sätt förhindra och behandla alla de olika formerna av autism.

I denna artikel kommer vi att ange några vanliga missuppfattningar om autism.

Vad är autismspektrumstörning?

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är ett multifaktoriellt tillstånd där både neurologiska och miljöfaktorer spelar en roll. Dessa faktorer är en del av flera tillstånd som vi känner igen som Autismspektrumstörning (AST).

När vi pratar om autism eller autistiska individer, pratar vi om många liknande tillstånd som visar sig på olika sätt och i viss utsträckning i varje enskild person.

AST tillåter oss att bättre förstå skillnader i egenskaper hos olika slags människor med autism. 

För att om möjligt bättre förstå denna störning, är det viktigt att veta att hjärnans utveckling hos personer med AST är annorlunda jämfört med en normal hjärnas utveckling. Detta betyder att en autistisk hjärnans arbete, hur den arbetar och tillhandahåller information, skiljer sig från en normal hjärnas.

I autismrelaterade störningar har personer med denna störning vanligtvis problem med kommunikation och socialt beteende i kontakt med andra människor. Det är också vanligt att de upplever förändringar vid sensorisk stimulans.

Myter om autismspektrumstörning

Trots de senaste årtiondets resultat av studier i AST finns det fortfarande mycket vilseledande information om störningen.

mamma och pojke med autism

Det finns vanliga missuppfattningar och egenskaper gällande autistiska personer som är felaktiga. Nedan följer de vanligaste myterna om autismspektrumstörning:

1. Personer med autismspektrumstörning är oförmögna att uppleva och visa känslor

Detta är en av de vanligaste myterna som finns. Under lång tid har filmer, TV och media överlag byggt upp denna stereotypiska bild av personer med autism.

I själva verket kan faktiskt personer med AST uttrycka sina känslor, sinnesstämningar och visa ömhet och kärlek. Varje barn och vuxen med AST kan skratta, gråta, vara arg och visa kärlek; det kan dock uttrycka sig annorlunda och inte på ett sätt som vi är vana att se och uppleva dessa känslor på.

2. Autistiska personer kan inte kommunicera

En missuppfattning är att tro att människor med AST inte kan prata eller kommunicera. Totalt felaktigt!

Även om de har vissa svårigheter i kommunikationen kan de öka sin verbala förmåga med rätt tal- och språkterapi.

I fall där barn inte pratar finns det tillfälliga kommuniceringsalternativ, såsom teckenspråk, som kan hjälpa dem att uttrycka sig. Det viktiga är att de inte isolerar sig ännu mer ju längre tiden går.

I autismrelaterade störningar har personer vanligtvis problem med kommunikation och socialt beteende i kontakten med andra människor.

3. Människor med diagnostiserad AST kan inte tillfriskna

Med all pågående forskning finns det allt större möjlighet att tillfriskna från autism.  

Genom rätt stimulation, målsättning och i rätt miljö kan barn med AST få möjlighet att vara med i gemenskapen på ett sätt som man inte trodde var möjligt under tidigare år.

Vi måste också påpeka hur viktigt det är världen blir medveten om denna störning. Det viktigaste är att rätt information når ut till människor och att stödja föräldrar till barn med autism under deras resa.

4. Alla autistiska barn har inlärningssvårigheter

Autismspektrumstörning visar sig på olika sätt hos olika personer och därför kan symptomen variera markant.

Vissa personer har mycket svåra inlärningsproblem, medan andra faktiskt är mycket smarta. Det finns faktiskt inga regler när det gäller detta.

pojke leker

5. Barn med autism kan inte gå i vanlig skola

Det finns enorma fördelar för barn med AST att gå i vanlig skola.

Att välja skola ska inte bero på diagnos. Man ska istället koncentrera sig mer på varje persons behov och egenskaper.

Man rekommenderar starkt att integrera autistiska personer i vanliga skolor och det finns naturligtvis möjlighet att göra det.

Det är viktigt att vara välinformerad om autism. Det är inte bara information om vad det är: vi ska lära oss hur personer med AST samarbetar. Det slutliga målet är att hjälpa dem att bli en del av samhället.

  • Álvarez, I., & Arroyo Ignacio, C. (2016). Bases genéticas del autismo. Acta Pediátrica de México. https://doi.org/10.18233/apm31no1pp22-28
  • Assumpção Jr, F. B., & Pimentel, A. C. M. (2000). Autismo infantil. Brazilian Journal of Psychiatry, 22, 37-39. http://www.scielo.br/scielo.php?pid=S1516-44462000000600010&script=sci_arttext&tlng=pt
  • Cuxart i Fina, F. (2000). El Autismo : aspectos descriptivos y terapéuticos. Aljibe.
  • Ritvo ER, Ornitz EM. (1976). Autism: diagnosis, current research and management. New York: Spectrum.
  • Rivière, A. (2001). Autismo. Orientaciones para la intervención educativa. Madrid: Trotta. SA Cómo potenciar la comunicación en el alumnado con trastorno del espectro autista.