Betydelsen av emotionell utbildning i skolan

03 februari, 2020
Det är viktigt att hitta sätt att integrera emotionell utbildning i skolan. I den här artikeln ska vi titta på anledningarna till att emotionell utbildning bör vara en del av läroplanen.
 

Man säger att sociala och emotionella färdigheter är indikatorer på en persons förmåga att anpassa sig till sin omgivning och till förändringar. Man säger också att emotionella färdigheter är en bra indikator på en individs framtida framgång. Vi ska därför här ta en titt på varför det är så viktigt med emotionell utbildning i skolan.

Grundläggande färdigheter som social förmåga, känslomässig stabilitet, sympati och medvetenhet kan vara lika viktiga som intelligens, kanske i ännu högre grad – särskilt när det gäller vad en person kommer att ägna sig åt i framtiden.

Det kan vara svårt för lärare att hitta effektiva sätt att prioritera emotionella och sociala färdigheter i skolan. Det är inte lätt att veta hur man lär ut dessa förmågor eller hur man utvärderar dem. Det är emellertid viktigt att tänka på att undervisning av emotionella färdigheter inte bara är en övergående trend. Vi måste lära oss att uppmärksamma känslor bättre och behandla dem som ytterligare en prioritet i klassrummet.

Emotionell utbildning för hela livet

Barn bör alltid få möjlighet att lära sig sociala färdigheter och hur man hanterar sina känslor under sin utbildning i skolan. Känslor är en del av varje ögonblick av livet, dygnet runt. Vi hanterar och lever med känslor hela livet. De måste få veta hur de ska hantera dem.

Emotionell utbildning bidrar direkt till den framgång och lycka som barnet kommer att uppleva som vuxen. Dessutom är skolan för många barn den enda platsen där de kan kompensera för eventuella brister i dessa områden. De kan komma från kärlekslösa eller problemdrabbade familjer eller kan av någon annan anledning sakna vissa resurser hemma.

 
emotionell utbildning i klassrummet

Kombinera emotionell utbildning och akademisk utveckling

Utbildningen kan kombinera undervisning av både emotionella förmågor och akademiska ämnen. Detta skulle på det stora hela förbättra kvaliteten på inlärningen.

Eleverna lär sig då hur de blir mer effektiva i skolan och även när de sedan kommer in i arbetslivet som vuxna. Bättre känslomässig kontroll och medvetenhet skulle i allmänhet också förbättra morgondagens samhälle.

Studier om emotionell utbildning i skolan

I Ready to Lead, en rapport som producerats av en organisation som kallas Collaborative for Social, Emotional and Academic Learning (CASEL) i USA, presenterade forskarna resultaten av sin undersökning angående emotionell och social intelligens.

De fann att emotionell intelligens hjälper till att förbereda barn på livet och att det kan ha en positiv effekt på skolor. Det finns gott om data som stöder vikten av emotionell utbildning i skolan, särskilt i samband med akademisk utveckling.

Rapporten citerar också en metaanalys från 2011 där det visade sig att elever som jobbar med sin känslomässiga utbildning i skolan presterar bättre akademiskt. Deras betyg är 11% högre än de som inte får någon utbildning inriktad på deras känslor.

 

Rapporten tar även upp framsteg inom neurovetenskap som visar hur viktigt det är att undervisa i känslomässig intelligens under barndomen för att en individ ska kunna må emotionellt bra livet ut och kunna hantera prövningar på rätt sätt.

barn leker

”Det kan ha akademiska fördelar på lång sikt att jobba med emotionell intelligens i barnomsorgen och skolan, fördelar som bättre läsförmåga och ordförråd. ”

Vad tycker lärare om att jobba med emotionell utbildning i klassrummet?

Enligt CASEL-rapporten är intresset för att utveckla emotionell intelligens stort bland lärare, pedagoger och skolledningar. Speciellt rektorer verkar visa ett stort intresse för att utveckla metoder för att undervisa emotionell intelligens.

När kommer det att bli en prioritering?

Även om majoriteten av berörda parter i skolan är överens om att emotionell utbildning är viktig har ämnet en tendens att hamna i bakgrunden. Lärare visar normalt ett större intresse för det rent akademiska än för barns övergripande utveckling.

Det är förhoppningsvis bara en tidsfråga innan det läggs mer fokus på känslomässig utbildning. Vi hoppas att vi inom en snar framtid kommer att kunna se det integreras mer i skolan.

 
  • Jennifer L. DePaoli, Matthew N. Atwell, John Bridgeland. (2017).Ready to Lead. CASEL.
  • Belfield, C., Bowden, B., Klapp, A., Levin, H., Shand, R., & Zander, S. (2015). The Economic Value of Social and Emotional Learning. New York: Columbia University.
  • Oleksandr S. Chernyshenko, Miloš Kankaraš, Fritz Drasgow. (2018).  Social and Emotional SkillsWell-being, connectedness and success. OECD.