Att gå om ett år: Kan det hjälpa elever?
Det är relativt vanligt att behöva gå om ett år, och det finns många teorier om det. Resultaten av studien To Repeat or Not to Repeat av Dr. Helen McGrath-Deakin från University of Melbourne är mycket upplysande.
Studien publicerades i tidningen Western Australian Primary Principals ‘Association (WAPPA) och beskriver resultaten från ett flertal undersökningar som utförts av experter i området.
Med hjälp av studien kan vi dra tydliga slutsatser om det verkligen är nödvändigt och användbart för elever att gå om ett år eller inte.
Att gå om ett år: Det aktuella läget
Under de senaste decennierna har det gjorts gott om forskning i ämnet. Majoriteten av dessa studier indikerar tydligt att det inte finns några akademiska eller sociala fördelar för de flesta elever som måste gå om ett läsår.
Det finns förmodligen ingen annan pedagogisk fråga där slutsatserna från forskning har varit så entydiga. Det finns emellertid en betydande skillnad mellan vad studierna säger och vad skolor faktiskt gör.
Att vissa barn får gå om ett läsår är allmänt accepterat i majoriteten av skolor runtom i världen. Dock har många av de yrkesverksamma som står bakom Pisas kunskapsutvärdering bekräftat följande yttrande:
“Att gå om en årskurs för att förbättra en elevs prestanda är vanligtvis inte en särskilt effektiv åtgärd.”
I flera år har det rekommenderats att länder som använder denna åtgärd istället bör fokusera mer på individualiserad undervisning.
Konkreta uppgifter om att gå om ett år och deras konsekvenser
Att gå om ett läsår förbättrar inte de akademiska resultaten
I de allra flesta fall när en elev går om ett år lyckas han eller hon aldrig komma ikapp akademiskt. De akademiska förbättringarna för elever som går om ett år är minimala och kortlivade.
“De longitudinella studierna har tydligt identifierat att även om många elever som går om ett år gör vissa akademiska framsteg under året de upprepar försvinner dessa förbättringar i allmänhet inom två till tre år.”
–Shane R. Jimerson (University of California) –
Dessutom betraktas att gå om ett läsår ofta som en ett misslyckande, något som negativt kan påverka lärarnas uppfattning av och förväntningar på eleven.
Att gå om ett år påverkar den mentala stabiliteten
Även när det hanteras med känslighet och konfidentialitet kan de elever som måste gå om ett år tro att de har ”misslyckats.” Det separerar dem också från sina kamrater i samma ålder. Studier från University of Cambridge drar slutsatsen att detta för de flesta elever skapar känslor av skam, stigma och en bristande självkänsla.
De flesta elever är rädda att behöva upprepa ett år och kan bli stressade av tanken. En studie utförd av professorerna Shane R. Jimerson, Gabrielle E. Anderson och Angela D. Whipple vid University of California visade på några klargörande slutsatser, bland annat följande:
“Elever i sjätte klass fruktade att gå om ett läsår mer än att förlora sina föräldrar eller att bli blinda.”
Att vara äldre, och därför större och mer fysiskt mogen än sina klasskamrater, är också en källa till stress för många elever som måste gå om ett år.
I många fall påverkar detta deras sociala beteende. De måste dessutom börja om socialt och skaffa nya vänner, nästan som om de bytte skola.
Skapar negativa attityder gentemot skolan och lärande
Elever som måste gå om ett år har 20 till 50 procent högre risk att hoppa av gymnasiet jämfört med elever med liknande betyg eller beteende som inte fått gå om ett år. Flera studier stödjer detta påstående, inklusive en av Temple och Reynolds vid University of Minnesota.
”De flesta studier tyder på att den högre risken att hoppa av bland studenter som har gått om ett år och som inte kan förklaras av deras dåliga resultat. Det är direkt hänförligt till upplevelsen av att få gå om ett läsår.”
Beteendeproblem
Att behöva gå om ett år kan leda till ökad aggressivitet och dåligt beteende. Detta är mer uttalat hos elever som redan visat tidiga tecken på antisocialt beteende.
Med andra ord bidrar frustrationen, besvikelsen och ilskan till följd av detta till synes akademiska misslyckande till att många elever blir antisociala.
Alternativ till att gå om ett läsår
Att gå om ett år tillgodoser inte behoven hos de flesta elever med dåliga betyg. Det fungerar heller inte bra för elever med sociala problem eller beteendeproblem. Att bara låta eleven stanna kvar i klassen med sina kamrater utan en strukturerad plan är dock inte svaret.
Helst bör skolan ingripa. Framförallt bör insatserna fokuseras på att tillgodose varje elevs behov.
De bör:
- Lära elever att utveckla och använda minnesstrategier för att hjälpa dem att komma ihåg nyckelbegrepp och information.
- Använda självutvärdering.
- Relatera klassrummets aktiviteter och läroplanen till elevernas bakgrund, liv och aktuella kunskaper.
Sammanfattningsvis stöder inte resultaten från studier att gå om ett läsår är en adekvat akademisk åtgärd. Även om det kan finnas enstaka elever som skulle kunna dra fördel av att gå om ett år är det en lösning som för de allra flesta inte fungerar och är ohjälpligt ineffektiv.