Akademisk klassrumshörna för att berika läroplanen

3 februari, 2020
För tillfället behöver lärare ta till innovativa metoder för att tillgodose varje elevs behov. Nedan förklarar vi hur man utformar en klassrumshörna som kan bidra till att berika läroplanen för begåvade och motiverade elever.

Som lärare kan du genom att skapa en specifikt anpassad klassrumshörna för att berika läroplanen tillgodose begåvade elevers behov på ett enkelt och betydande sätt. Allt du behöver göra är att utforma en liten hörna av klassrummet där särskilt motiverade elever kan utföra extra aktiviteter.

Dessa hörn fungerar främst som en utbildningsresurs för begåvade elever när de blir färdiga med sina klassarbeten. De kan emellertid användas av alla elever.

Vad menar vi med ”berika läroplanen”?

Denna klassrumshörna erbjuder material och resurser som gör det möjligt för elever att arbeta självständigt och kreativt. Lärare och pedagoger ansvarar för att förbereda ett eller flera av dessa områden i sitt klassrum. De kan ändra innehållet då och då efter var de anser lämpligt och för att anpassa sig till elevernas behov och intressen.

Lärare bör utvärdera de olika avskilda platserna baserat på fördelar och nackdelar de observerar vid användningen. Tanken med dessa centra är att bättre tillgodose elevernas behov – speciellt de som är akademiskt begåvade. Det är viktigt att lärare och pedagoger är öppna för att göra nödvändiga ändringar för att bättre tillgodose dessa behov.

berikning i klassrummet: lärare och elever
Målen med att införa en klassrumshörna för att berika läroplanen är följande:

  • Det stärker motivationen.
  • Det är speciellt effektivt för uppgifter som involverar forskning och utredning.
  • Det ökar kreativitet.
  • Det erbjuder ett stort utbud av aktiviteter.
  • Det är ett optimalt sätt att tillgodose motiverade elevers intellektuella behov.
  • Det breddar kunskapen om olika koncept, förfaranden och attityder.

Typer av berikning

Läroplansberikning består av två kategorier:

  1. Vertikal läroplansberikning. Består av att maximera hur mycket barn kan lära sig.
  2. Horisontell läroplansberikning. I det här fallet är det inte hur mycket ett barn kan lära sig som är viktigt. Snarare ligger fokus på att skapa kopplingar inom det eleverna lär sig.

Inom dessa två typer finns det flera berikningsvarianter som läraren kan implementera. Nedan är bara några exempel.

Exempel på vertikal läroplansberikning

Kuvert för att lära sig mer

Klassrumshörnan är menad att vara en oberoende plats för inlärning. Här kan du erbjuda en serie kuvert som innehåller aktiviteter som vidgar elevernas kunskap inom ett specifikt ämne. Syftet med dessa är att komplettera de vanliga lektionerna eller innehållet i elevernas läroböcker.

Kuverten erbjuder material relaterat till det aktuella ämnet, t.ex. tidningsklipp, intressanta fakta, extra information, osv. Kuverten klassificeras i olika färger och svårighetsgrader.

Kreativitetsmappar

Det här är ett annat exempel på vertikal läroplansberikning. I detta fall ger läraren sina elever mappar som innehåller olika aktiviteter. Återigen har dessa att göra med ämnet som klassen för närvarande lär sig om.

Mapparna ger eleverna möjlighet att utveckla olika förmågor, som:

  • Självständighet.
  • Fantasi.
  • Kreativitet.
  • Förmågan att lära sig hur man lär sig.
  • Förmågan att undersöka och göra efterforskningar.

Exempel på horisontell läroplansberikning

Tvärvetenskapliga aktiviteter

Detta anser för eleverna att leta efter förhållanden och kopplingar mellan begrepp och procedurer från olika ämnen eller studieområden.

Syftet med denna aktivitet är inte att eleverna ska lära sig ytterligare innehåll om ett visst ämne. Snarare ligger fokus på att skapa kopplingar mellan olika relaterade ämnen. På så sätt utvidgar de inte bara det primära ämnet, utan även andra ämnen.

Det är viktigt för barn att lära sig att göra dessa tvärvetenskapliga kopplingar. Genom att göra det kan de få en bredare och mer världslig uppfattning om lärande.

berikning i klassrummet: lärare och elever

Aktiviteter för att berika läroplanen

Enligt Blooms taxonomi lär sig barn baserat på en hierarki uppdelad i olika kognitiva nivåer, från det enkla till det komplexa.

I en klassrumshörna speciellt anpassad för att berika läroplanen exponeras barnen för en serie aktiviteter relaterade till ett tema eller ett studieområde. Dessa aktiviteter fördelas på så sätt att eleverna ska kunna uppnå specifika mål. De börjar med att memorera och når till slut ett skede då de kan börja skapa.

Det hjälper barnen att fördjupa sin kunskap och är ett fantastiskt motivationsverktyg. Dessutom hjälper det dem att förstå att lärande är en progressiv process.

Slutsats

Sammanfattningsvis kan vi säga att en berikande klassrumshörna skulle vara till nytta för alla elever, men den skulle vara särskilt fördelaktig för begåvade och snabblärda elever som vill få en djupare, mer omfattande och global förståelse av det de lär sig.

  • Arocas, E., Martínez, P. y Martínez, M. D. (2004). Experiencias de atención educativa con el alumnado de altas capacidades. Valencia: Generalitat Valenciana. Conselleria de Cultura, Educació y Esport.
  • Bloom, B. (1956). Taxonomy of educational objectives: Handbook I, The cognitive domain. Nueva York: David McKay & Co.
  • Cobo, C., Eguren, J., Fernández, S., Galende, I., González, M.I.,  Armendáriz, J.M, Pérez, M. M. y  Puertas, M. L. (2014). Enriquecimiento curricular. País Vasco: Servicio de Imprenta y Reprografía del Gobierno Vasco.
  • Gallego, C. y Ventura, M. P. (2007). Actividades de ampliación para el alumnado de altas capacidades. Orientaciones para el profesorado (Etapa primaria). Navarra: Centro de recursos de educación especial de Navarra.