Stadierna inom ett barns känslomässiga utveckling
Allteftersom du växer upp utvecklas dina känslor, eftersom de är biologiskt programmerade. I takt med att barns kognitiva utveckling sker blir de medvetna om sina egna och andras känslor. Självkänslan spelar också en viktig roll för barns känslomässiga utveckling.
Beroende på hur deras självkänsla utvecklas kommer dina känslor angående det hela att variera mellan hopp, stolthet, skam och så vidare. Just skammen spelar en viktig roll för att reglera barnens känslor, det är den som begränsar deras handlingar, eftersom det är en repressiv känsla.
Barn kan urskilja och uttrycka känslor som glädje, rädsla, ilska, överraskning, sorg och missnöje redan från 3 månaders ålder. Känslor anses vara positiva eller negativa beroende på hur trevliga eller välgörande respektive hur obehagliga eller skadliga de är. I synnerhet påverkar den olämpliga hanteringen av negativa känslor både fysisk och mental hälsa.
Nedan undersöker vi vilka stadier som finns inom barns känslomässiga utveckling. På så sätt kan du vara bli mer införstådd med hur känslor utvecklas hos de små.
Stadier inom barns känslomässiga utveckling
Från 0 till 3 månader
Nyfödda barn upplever känslor som har med överlevnad att göra, som upprört gråt, intresse och avsky.
Efter en månad i livet kan de känna igen känslor som glädje och ilska hos andra.
Vid cirka 3 månader dyker det sociala leendet upp, vilket uppmuntrar vuxna att interagera med dem. Med tiden blir det leendet mer specifikt och de använder det mer med sina föräldrar eller vårdgivare. Rädsla och skräck uppstår inför plötsliga stimuli.
Från 4 till 8 månader
Under den fjärde månaden börjar de skratta när de interagerar med sina leksaker och de vet skillnaden mellan en arg och ledsen gest.
Under den femte månaden börjar de utveckla ett intresse för andra källor till stimulans i omgivningen. De blir överraskade då de förväntar sig ett leende och ser ett argt ansikte.
Under den sjätte månaden kan barnen bli exalterade och visar tecken på glädje samt babblar och skrattar när du leker med dem. De kan bli chockade.
Under den sjunde månaden, då barnen stöter på okänd eller oväntad stimuli, då visar de tecken ångest. De vet hur man kan skilja på en positiv och negativ känsla.
I den åttonde månaden dyker rädsla och skuld upp.
Från 1 till 3 år
Under det andra levnadsåret utvecklar barn empatiska färdigheter. De kan börja gråta när de ser ett annat barn gråta. De börjar försöka kontrollera sina känslor samt kontrollera sin rädsla under läskiga situationer.
Vid två års ålder kan barn imitera ansiktsuttrycket för grundläggande känslor (ilska, glädje, sorg, överraskning, avsky, etc.).
Vid tre års ålder kan de särskilja människor genom deras känslomässiga relation till dem: de som de leker med, de som matar dem, de som tar dem på promenader, etc.
Från 4 till 6 år
Vid 4 års ålder spelar språket en viktig roll. Tack vare detta kan barnen förstå verkligheten bättre, kommunicera sina upplevelser och uttrycka sina känslor.
Det är från denna ålder som en känslomässig medvetenhet utvecklas. Detta hjälper dem att bli medvetna om vad de känner och varför de känner så. Om de lyckas med sina projekt kommer de att börja visa självförtroende.
En annan viktig milstolpe i barns känslomässiga utveckling är den med emotionell reglering. Detta är en av de viktigaste milstolparna under detta stadium och för att förmågan ska kunna utvecklas kommer de att använda sig av symboliskt lekande. Den här typen av lek är en slags känslomässig urladdning. Små barn kan anta olika roller, såväl som känslomässiga tillstånd som skiljer sig från deras reella tillstånd.
Vid 6 års ålder slutar barn att vara helt självcentrerade utan börjar istället utveckla relationer mellan dem själva och deras kamrater. När deras sociala värld ökar så växer intensiteten och komplexiteten i deras känslor.
Från 6 till 9 år
Vid 6 års ålder kan barn bli upprörda av mer mogna skäl. De uppfattar under den här tiden ett mer brett spektrum av orättvisa, kritik, missförstånd, och känslor av att bli avvisad.
De börjar relatera mer till sin roll som pojke eller flicka och fler typer av känslomässiga upplevelser samt val av social gruppering sker i relation till det. De lär sig att kontrollera sina känslomässiga uttryck till en högre grad.
Vid 9 års ålder blir barn alltmer reserverade när det gäller att uttrycka sina känslor, och de kan förstå sina och andras känslor bättre.
Vänskapen förändras och de värdesätter lojalitet och samarbetsvilja högre.
Från 12 år och framåt
Detta skede kännetecknas av att de börjar uppleva motsägelsefulla känslor (hatkärlek, isolation i grupp, etc.). De blir ofta ännu mer reserverade med sina känslor och sina uttryck. De börjar uppleva känslor som de inte har haft tidigare, som romantisk kärlek. Under denna period bygger vänskapen på intimitet.
Så, dessa är de generella stadierna av barns känslomässiga utveckling. Du har kanske lärt dig saker du inte redan visste, kanske har du fått bekräftat vad som för dig redan var självklart. Från och med nu kommer det vara lättare att förstå dina barn och hjälpa dem att uttrycka och reglera sina känslor.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- California Childcare Health Program. (2006). Desarrollo Social y Emocional de los Niños. Child Development.
- Cecilia, G., López, H., Cristina, M., & Vesga, G. (2009). Interacción familiar y desarrollo emocional en niños y niñas *. Revista Latinoamericana de Ciencias Sociales, Niñez y Juventud.
- Guerrero, R. (2018). Educación emocional y apego. Pautas prácticas para gestionar las emociones en casa y en el aula. https://www.planetadelibros.cl/libros_contenido_extra/39/38441_Educacion_emociona.pdf
- Jeta, P. M. P. A. (1998). El desarrollo emocional infantil (0-6 años): Pautas de educación. In Ponencia presentada en el congreso de Madrid. España. http://www.waece.org/biblioteca/pdfs/d069.pdf
- Medina, C. P., Zambrano, C. M. N., & Andrade, M. F. B. (2019). Conciencia emocional y regulación emocional. Visionario Digital, 3(3), 75-83. https://cienciadigital.org/revistacienciadigital2/index.php/VisionarioDigital/article/view/645/1556
- Mestas, L., Baltazar, A. M., Salvador Cruz, J., Gordillo, F., & Perez Nieto, M. Á. (2015). Efecto de la edad del emisor y el perceptor en el reconocimiento de las expresiones emocionales.
-
Ramírez-Corone, A. A., Suárez, P. C. M., Mejía, J. B. C., Andrade, P. A. B., Torracchi-Carrasco, E., & Carpio, M. G. C. (2020). Habilidades sociales y agresividad en la infancia y adolescencia. Archivos venezolanos de farmacología y terapéutica, 39(2), 209-218. https://www.redalyc.org/journal/559/55969799012/55969799012.pdf