Hud-mot-hud-kontakt under de första månaderna av livet

Kängurumetoden, eller hud-mot-hud-kontakt, gynnar en underbar förening mellan mor och barn under de första månaderna av livet.
Hud-mot-hud-kontakt under de första månaderna av livet

Senaste uppdateringen: 02 juni, 2022

Kängurumetoden, eller hud-mot-hud-kontakt, är en teknik som utövas med nyfödda så att en första fysisk kontakt som är full av värme gynnar början av amning och anknytningen mellan mor och barn. Men många studier rekommenderar att vi fortsätter att utöva denna metod kontinuerligt under de första månaderna av livet

Neonatalexperter kallar det ibland för känguruvård. Det var väl känt under medeltiden, men det var först i början av 1970-talet som man i Bogotá, Columbias huvudstad – ett land med en otroligt hög dödlighet vid denna tidpunkt – vetenskapligt belade att något så enkelt som att placera en nyfödd på sin mammas bröst avsevärt ökade spädbarns överlevnad. Speciellt angående för tidigt födda barn.

Kängurumetoden förbättrade hjärtfrekvensen, andningsmönstret och syremättnaden. Kängurumetoden (uppkallad efter hur pungdjuret bär sina ungar i en påse) fungerade, så det tog inte lång tid för denna praxis att spridas till flera sjukhus i USA, och sedan till resten av världen.

Nu uppstår det en sak att tänka på. Folk talar ofta om fördelarna med hud-mot-hud-kontakt under de första timmarna av livet, och att det är en otroligt lämplig teknik vid för tidiga födslar. Vi får dock inte glömma en intressant aspekt: om vi förlänger “känguruvården” under de första månaderna av livet, då stärker vi ytterligare bandet med vårt barn och hjälper till med dess tillväxt.

Nedan kommer vi att erbjuda dig all information du behöver angående hud-mot-hud-kontakt under de första månaderna av livet.

Hud-mot-hud-kontakt för att välkomna din nyfödda

De säger att det inte finns något så mystiskt som att födas. Om vi stannar upp ett ögonblick för att se tillbaka och försöka minnas vår egen födelse inser vi att alla dessa minnen för länge sedan har raderats. Vi minns den inte alls.

Men det finns ett antal neurologer som menar att födseln kan vara något väldigt traumatiskt och att det kan sätta spår hos oss.

En mamma bär sin bebis i innanför klädseln.

Bara att nämna några av de upplevelser som vi utsätts för vid födseln får oss att förstå varför vissa experter hävdar allvaret i en sådan händelse.

Vi lämnar en lugn och trygg miljö för att ryckas ut med “rötterna”, ibland plötsligt. Därefter börjar flera händer att manipulera oss, klippa av vår navelsträng och tvätta oss, medan vi undrar var vi är. Och var är den där mamman som vi var en del av fram till för några minuter sedan?

Den första timmen efter födseln är helig och tillhör modern och barnet. Därför är kängurumetoden ett viktigt protokoll som alla sjukhus bör implementera.

Fördelar med “kängurumetoden” efter förlossningen

  • Övergången från fosterliv till omvärlden främjas genom en ökad harmoni och mindre stress. Det är ett varmare och mer kärleksfullt välkomnande.
  • En av de största fördelarna med hud-mot-hud-kontakt har visat sig vara en bättre syresättningshastighet och reglering av barnets kroppstemperatur.
  • Vi kan inte heller glömma att de negativa effekterna av separationen mellan mor och barn minskar. Denna händelse producerar en hög nivå av stress i ett barns hjärna, något som vi kan undvika med en så enkel, underbar och tillmötesgående teknik som att placera mor och barn hud mot hud.
  • Bebisar föds också med den instinktiva förmågan att hitta bröstet och därmed börja amma. Hud-mot-hud-kontakt främjar detta mycket naturliga beteende, något som måste påbörjas så fort barnet är fött.
  • Även om förlossningen skedde med kejsarsnitt så är det fortfarande nödvändigt att utöva kängurumetoden. Nu är det ju så att detta inte alltid tillämpas på sjukhus, eftersom det efter ett kejsarsnitt är vanligt att barnet sätts i barnkammaren och mamman får vila. Detta är något som bör förbättras så länge förutsättningarna tillåter det.
En bebis i omlott vilande mot sin mammas bröst.

Hud-mot-hud-kontakt under den första månaden av livet, inklusive med pappan

Kraften i värmen och lukten av huden, av den där varma närheten där två hjärtan pumpar samtidigt, har ingen jämförelse med något annat. Bebisar behöver inte bara bröstmjölk eller en flaska för att växa upp i harmoni och lycka. Mat är inte allt.

  • För att mogna normalt är närhet, smekningar och trygghet absolut nödvändigt. En tillgiven miljö är det mest otroliga verktyget för att gynna hjärnans neuronala anslutning, som bygger sin verklighet baserat på vad den känner, vad den uppfattar och vad världen erbjuder den.
  • varför beröva ett barn vår hud om det är det som hjälper mest med att reglera stress och få trygghet? Själva amningen skapar redan en förening och det där exceptionella bandet, men om en familj önskar kan vi förlänga den kontakten i månader.
En far och hans unge son ger hud-mot-hud-kontakt till nyfödda tvillingar.

Hud-mot-hud-kontakt från antingen mamma eller pappa är känt för att det förbättrar ett barns kognitiva färdigheter och känslomässiga mognad. Så det är värt att marknadsföra det genom att involvera vår partner, eller till och med äldre syskon om möjligt. Varför inte? För att möjliggöra detta, följ bara dessa rutiner.

Hur man omsätter kängurumetoden i praktiken under de första levnadsmånaderna

  • Klä av dig på bröstet, ta av dig skjortan eller bh:n.
  • Bebisen kommer att ha sin blöja på sig och, om du vill, en mössa.
  • Placera barnet i vertikalt läge ovanpå dig och täck det sedan med en filt.
  • Låt barnet vila. Det är din tid, det är deras tid. Njut här nu och lyssna på din andning.
  • 4 till 5 timmar per vecka borde vara tillräckligt i de flesta fall.

Så tveka inte att utöka hud-mot-hud-upplevelsen så mycket du vill och som är möjligt.

Detta kanske intresserar dig

Betydelsen av hudkontakt efter födseln
Att vara mamma
Läs det Att vara mamma
Betydelsen av hudkontakt efter födseln

Hudkontakt efter födseln får man lätt genom att lägga det nyfödda barnet på mammans nakna bröst. Det kallas för kängurumetoden.



  • Karimi FZ, Miri HH, Khadivzadeh T, Maleki-Saghooni N. (2020) The effect of mother-infant skin-to-skin contact immediately after birth on exclusive breastfeeding: a systematic review and meta-analysis. J Turk Ger Gynecol Assoc;21(1):46-56. doi: 10.4274/jtgga.galenos.2019.2018.0138. Epub 2019 Mar 25. PMID: 30905140; PMCID: PMC7075405. Disponible en: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30905140/
  • Kostandy RR, Ludington-Hoe SM. (2019) The evolution of the science of kangaroo (mother) care (skin-to-skin contact). Birth Defects Res;111(15):1032-1043. doi: 10.1002/bdr2.1565. Epub 2019 Aug 16. PMID: 31419082. Disponible en: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31419082/
  • Widström AM, Brimdyr K, Svensson K, Cadwell K, Nissen E. (2019) Skin-to-skin contact the first hour after birth, underlying implications and clinical practice. Acta Paediatr;108(7):1192-1204. doi: 10.1111/apa.14754. Epub 2019 Mar 13. PMID: 30762247; PMCID: PMC6949952. Disponible en: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30762247/
  • Abdulghani N, Edvardsson K, Amir LH. (2018) Worldwide prevalence of mother-infant skin-to-skin contact after vaginal birth: A systematic review. PLoS One;13(10):e0205696. doi: 10.1371/journal.pone.0205696. PMID: 30379859; PMCID: PMC6209188. Disponible en: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30379859/
  • Moore ER, Bergman N, Anderson GC, Medley N. (2016) Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. Cochrane Database of Systematic Reviews. Issue 11. Art. No.: CD003519. DOI: 10.1002/14651858.CD003519.pub4. Disponible en: https://www.cochrane.org/es/cd003519/contacto-piel-piel-temprano-para-las-madres-y-sus-recien-nacidos-sanos
  • A Gp, Aguayo Maldonado J, Sánchez Pinuaga M. (n.d.).Contacto piel con piel inmediato para recién nacidos a término. Mesa redonda. Hospital Universitari De Tarragona “Joan XXIII”.
  • Gómez Papí A, Baiges Nogués M, Marca Gutiérrez A, Batiste Fernández M, Nieto Jurado A, Closa Monasterolo R. (1998). Método canguro en sala de partos en recién nacidos a término. Medicina Fetal Y Neonatología.48(6).