Värt att veta om modellinlärning

17 juni, 2019

Barn gör vad de ser, inte vad de blir tillsagda. Upptäck hur effektiv modellinlärning kan vara i vägledning av barns beteende.

Modellinlärning ingår i socialpsykologen Albert Banduras teori om social inlärning. Bandura trodde att vi lär oss genom att observera andra människors handlingar och de resultat som kommer av dem.

Den här typen av observationsinlärning baseras på imitation av beteendet hos någon som tjänar som modell, eller förebild.

Den här processen sker dagligen, och är extra relevant under barndomen. Tack vare den här teorin kan vi förstå varför barn gör vad de ser, snarare än vad de blir tillsagda.

Utöver att vara en naturlig inlärningsprocess är modellinlärning också effektiv som terapeutisk metod för att ändra beteenden.

Vad kan man åstadkomma med hjälp av modellinlärning?

Modellinlärning fyller flera funktioner:

  • Att ta till sig nya beteenden som ännu inte finns i ens beteendemässiga repertoar. Tekniken har till exempel visat sig vara effektiv när det kommer till sociala färdigheter.
  • Att befria sig från rädsla eller ångest som annars kan blockera vissa beteenden. Till exempel har personer med fobier behandlats på ett effektivt sätt genom att få observera hur en ”modell” hanterar den fruktade situationen utan att uppleva negativa konsekvenser.
  • Att komma ifrån överdrivna eller oönskade beteenden. Ett beteende ändras genom att personen exponeras för bilden av en ”modell” som drabbas av det här beteendets negativa konsekvenser.
Pappan läser - barnen läser också.

Faktorer som påverkar modellinlärning

  • Modellens egenskaper. Tekniken är mer effektiv när modellen liknar subjektet både fysiskt och personligt. Vi tenderar också att i högre utsträckning imitera personer som vi uppfattar som auktoriteter eller som har ett visst inflytande på oss. När det gäller barn så kan föräldrarna, ett syskon eller en lärare agera som primära modeller.
  • Subjektets egenskaper. Om subjektet har någon sinnesrelaterad funktionsnedsättning (till exempel blindhet), eller om de är i ett tillstånd av stark ångest, blir det svårare för dem att härma modellens beteende.
  • Situationen är också en viktig faktor. Man behöver väcka subjektets nyfikenhet tillräckligt för att han eller hon ska bli uppmärksam. Benägenheten att börja imitera blir också större om situationen är osäker, okänd eller svår.

Typer av modellinlärning

1. Aktiv eller passiv. Vid aktiv inlärning kommer subjektet att observera beteendet och sedan imitera det. Vid passiv inlärning tar subjektet till sig beteendet på en kognitiv nivå, men utför det inte.

2. Deltagande eller icke deltagande. Det här beror på om subjekten interagerar med modellen, eller om de endast observerar.

3. Målbeteende eller mellanliggande beteende. Beroende på svårighetsnivå kan en modell demonstrera det slutliga önskade beteendet, eller flera enklare mellanliggande steg.

4. Positiv, negativ och blandad modellinlärning. Först använder man positiv inlärning och visar upp ett socialt lämpligt beteende. Sedan, vid negativ inlärning, får subjektet observera en störande typ av beteende.

5. Individuellt eller i grupp. Det här beror på om det är ett eller flera subjekt som observerar beteendet.

Mamman läser - barnet läser också.

Fler typer av modellering

6. En modell eller flera. Antalet modeller som utför det önskade beteendet kan ha betydelse. Inlärningen fungerar bättre om de är flera, då subjektet får möjlighet att observera olika beteendealternativ.

7. Självinlärning. I det här fallet är modellen och observatören samma person. Till exempel vid behandling av selektiv stumhet har man nått stor framgång med den här metoden, genom att använda symbolisk självinlärning. Personen kan till exempel observera sig själv utföra handlingen genom videomontage.

8. Direkt närvarande, symbolisk eller dold modellinlärning. Observatörerna kan vara exponerade för en modell som är direkt (fysiskt) närvarande. Det kan också vara fråga om en symbolisk modell – som är indirekt närvarande, till exempel i videoform. Eller modellen kan vara dold, alltså att subjektet lär sig beteendet genom att föreställa sig modellens utförande.

9. Kommando eller konfrontation. Det här beror på modellens kompetensnivå. Vid kommandoinlärning agerar modellen utan att göra några misstag i början. I konfrontationsinlärning å andra sidan förbättrar modellen sitt utförande successivt. Det senare är mer effektivt, eftersom observatören då kan identifiera sig i högre grad.