Hur du hjälper dina barn att utveckla en känsla av rättvisa
Alla föräldrar har mer än en gång hört sina barn säga “Det är inte rättvist!”. Situationen kan uppstå när ett syskon fått ett privilegium som det andra inte inte fått, att de fått ett straff eller en konsekvens på grund av dåligt uppförande, eller helt enkelt bara för att vi tagit upp dem ur badkaret tidigare än de ville. För att förstå varför de säger så, måste vi först förstå hur barn utvecklar en känsla av rättvisa.
Familjen spelar en viktig roll i barns moraliska utbildning och vilka värderingar de tillägnar sig. Det har bevisats att detta sker genom socialisering och genom att interagera med andra människor. Så här lär sig små barn förstå sociala normer. De utvecklar en uppfattning om vad som är rättvist och vad som är orättvist. Så hur kan vi göra denna process lättare för dem?
En känsla av rättvisa hos barn
Våra barns uppfattning om rättvisa skiljer sig åt beroende på deras ålder och utvecklingsstadium. Tongivande författare i ämnet, som Piaget och Kohlberg, har gjort intressanta bidrag till förståelsen av denna process.
Första stadiet
Barn har ingen verklig uppfattning om moral förrän de är fyra år gamla. För dem är allt de gillar eller vill ha rättvist, medan allt de ogillar eller inte vill är orättvist.
Av denna anledning är det vanligt att barn hävdar att det inte är rättvist att tvinga dem att gå hem från lekparken när de har som roligast, eller att det är orättvist att behöva ta av sig piratpyjamasen för att klä sig skolkläder.
De förstår ännu inte sociala konventioner. De kan inte heller greppa nödvändigheten eller vikten av vad vi ber dem göra. Med orättvisa menar barn oförmågan att vara sig själva. Dvs. att inte tillfredsställa sina omedelbara önskningar för att följa andras uppmaningar och vilja.
Andra steget (moralisk realism)
Lite senare, mellan fem och åtta års ålder, går barnen in i stadiet för moralisk realism. Vid denna tidpunkt förstår de att normer är något som kommer externt från auktoriteter som föräldrar, pedagoger eller lärare.
De antar att reglerna är absoluta och att det alltid leder till straff att inte följa dem. Detta gäller oavsett deras uppsåt när de bryter mot dem. Det är därför vi ibland kan se barn hävda att ett syskon ska få ett straff för att ha spillt saft på tröjan, trots att det var av misstag.
Tredje steget (moralisk relativism)
Slutligen, vid nio års ålder, förstår barn att regler är avtal mellan människor och att det är en frivillig handling att följa dem för allas skull. Samtidigt börjar de ta hänsyn till andra människors avsikter och resultatet av sina handlingar. Dessutom förstår de att reglerna kan vara flexibla och att det går att förhandla om dem.
Nycklar för att hjälpa barn att utveckla en känsla av rättvisa
Alla barn går igenom denna process under sin utveckling, även om varje barns personliga väg dig kan se annorlunda ut. Med tanke på vikten av socialisering i moralisk utveckling kan handlingar som sker hemma antingen hjälpa eller hindra deras förmåga att utveckla en känsla av rättvisa. Så, hur kan vi hjälpa dem?
- Även om de är små och vi känner att de inte helt kan förstå vårt resonemang, ska vi alltid försöka förklara orsaken till de regler vi inför. De behöver inte gå och lägga sig bara “för att mamma eller pappa säger så” utan för att de behöver vila för att orka gå i förskolan nästa dag.
- Vi bör turas om (till exempel att duka av bordet) och tilldela alla hushållsmedlemmar ansvar efter förmåga. På så sätt kommer våra barn helt naturligt att förstå att det att följa reglerna och samarbeta gynnar oss alla. Det är något vi gör för allas skull.
- Låt dem ifrågasätta reglerna för att utveckla kritiskt tänkande och öva på att uttrycka sin åsikt. Det är bra att lyssna på deras argument så att vi kan förklara och förhandla med dem istället för att bara diktera.
- Låt oss komma ihåg att vårt mål som föräldrar inte är att få våra barn att lyda, utan att få dem att internalisera värderingar och följa sin övertygelse. För att göra detta är det bästa verktyget vi har att själva vara goda förebilder. Vi kan göra detta genom att främja sunda familjerelationer där respekt och tillit är ledstjärnor.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Hersh, R. H., Reimer, J., & Paolitto, D. P. (1984). El crecimiento moral: de Piaget a Kohlberg (Vol. 34). Narcea Ediciones.
- Vásquez, A. E. D., & Ricapa, E. (2010). Relación entre los tipos de familia y el nivel de juicio moral en un grupo de estudiantes universitarios. Revista de investigación en psicología, 13(2), 153-174.