Varför kan jag inte förstå mitt barns tal?
Att lära sig att tala är en process. Ingen förälder förväntar sig att deras barn ska kommunicera perfekt från första stund. Dessutom vet vi att språket utvecklas gradvis. Trots det gäller att vid en viss ålder, och om du med andra inte kan förstå ditt barns tal, så kan det finnas anledning att vara oroad.
Det primära målet med tal är att uppnå kommunikation. Därför är det normalt att barn gör misstag och förenklingar av språket under sina första år. Deras mål är inte att uttala perfekt, utan att göra sig förstådda av sina referensvuxna. Trots detta kan man förvänta sig att framsteg ska göras och att barnets tal kommer att vara begripligt vid 4 eller 5 års ålder.
Så när detta inte händer, eller om bara du och andra familjemedlemmar är de enda som kan förstå ditt barns tal, då är något på gång. Så vad kan du göra åt det? Vi kommer att undersöka problemet i den här artikeln.
Varför kan jag inte förstå mitt barns tal?
Den första frågan som kan uppstå i detta avseende är: när ska jag oroa mig? Även om det är sant att varje barns process är olika, finns det några riktlinjer som kan hjälpa oss.
Vid 2 års ålder bör föräldrar och andra vårdnadsgivare förstå minst 50 % av vad barnet säger; och 75 % vid 3 års ålder. Vid 4 års ålder borde vem som helst kunna förstå praktiskt taget allt barnet säger. Men vad kan göra att detta inte händer?
Evolutionär process
Som vi har sagt, under hela utvecklingen av språket finns det fonologiska processer som är specifika för varje ålder. Det vill säga att förenklingar och andra uppenbara fel är en del av en normal evolution. När de växer lär sig barn nya fonem och kombinationer mellan dem, men tills det händer uppstår situationer som följande:
- Utelämnanden: Kännetecknas av frånvaron av ett visst fonem eller ljud. Till exempel att säga “ool” istället för “pool”.
- Substitutioner: Ett ljud som är svårt att artikulera ersätts av ett enklare. Säger till exempel “tola” istället för “skola”.
- Assimilationer: Ett segment artikuleras med de fonetiska egenskaperna hos ett angränsande eller närliggande segment. Till exempel att säga “Timtim” istället för “Tintin”.
- Nasalisering: Icke-nasala fonem antar nasala egenskaper. Till exempel “mjörn” istället för “björn”.
Det är vanligt att dessa processer inträffar i början av talutveckling. De bör dock börja försvinna mellan 3 och 5 års ålder. Om ett stort antal av dessa processer fortfarande förekommer vid denna tidpunkt så kan det röra sig om en störning som kräver en utvärdering.
Om det, förutom en påverkan i uttalet av fonem, finns brister på morfologisk (ordens inre struktur) eller syntaktisk (satskonstruktion) nivå, då kan du ha att göra med en enkel talfördröjning.
Dyslalia
När det är svårt att förstå ett barns tal beror det vanligtvis på dyslali. Denna term hänvisar till en förändring i artikulationen av tal som leder till svårigheter att återskapa ett fonem. Problemet kan vara enkelt, då barnet inte kan återge ett enstaka ljud (som i fallet med rotacism med uttalet av r); eller flerfaldigt, när det påverkar flera fonem.
Varje fonem förvärvas vanligtvis vid en viss tidpunkt (till exempel är s, r och z bland de sista som barn lär sig att artikulera). Därför är dyslali ibland utvecklande och barnets enkla mognad förbättrar deras svårigheter. Men när den förväntade anskaffningstiden överskrids är det viktigt att ingripa.
Det finns olika typer av dyslali som produceras av olika orsaker som du bör vara medveten om:
- Organisk: Artikulationssvårigheter härrör från fysiska förändringar såsom missbildningar i de organ som är involverade i tal eller skador i nervsystemet (dysartri).
- Auditiv: Barnet kan inte återge ljud bra eftersom det inte uppfattar dem korrekt på grund av hörselproblem.
- Funktionell: Uppstår när det inte finns någon fysisk orsak till svårigheterna och de orsakas av en funktionsfel i artikulationsorganen. Det föreligger motoriska koordinationsproblem när man artikulerar ett fonem.
Talterapi kan hjälpa ett barns tal när det är svårt att förstå
Om det är svårt att förstå ditt barns tal och det redan har fyllt 4 eller 5 år, då har den lille förmodligen en av ovanstående svårigheter. Det är därför det är viktigt att träffa en logoped som kan utvärdera ditt barns personliga situation, hitta orsakerna och föreslå den lämpligaste interventionen. Ibland är allt du behöver göra att vänta på att talet ska utvecklas naturligt, men det kan också vara viktigt att stödja dess utveckling med en rad riktlinjer och övningar.
Att uppmuntra till tal hemma genom lekar, sånger, läsning och samtal kommer att vara mycket positivt. Dessutom kan det bli nödvändigt att vända på vissa vanor och genomföra specifika läpp- och tungövningar och andra ingrepp som logopeden kommer att utforma och tillämpa. Tidig konsultation är nyckeln till att undvika framtida problem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cab, A. I., Campechano, E., Flores, Y. G., López, C. A., Zamora, R. O., Reyes, A. & Vallard, E. (2012). Dislalia asociada a hábitos orales. Oral. Año 13. Núm. 41. 865-869.
- Ortiz, V. (2007). Procesos fonológicos de simplificación. UDA. Disponible en: http://bibliotecadigital.uda.edu.ar/objetos_digitales/229/tesis-3384-procesos.pdf
- Zapata, A. C. (2016). Clasificación y semiología de los trastornos del lenguaje en el niño. Revista EDUCA UMCH, (08), 45-62.