Vad kan man göra om ett barn inte tappar sina mjölktänder?
Det är vanligt att föräldrar oroar sig då deras barn inte tappar sina mjölktänder när de förväntas göra det. De går till tandläkarmottagningen och hävdar att resten av deras jämnåriga kamrater redan har tappat flera tänder. I den här artikeln berättar vi hur tandväxlingen går till och vad du kan göra om ditt barn inte tappar sina mjölktänder.
Även om processen för tandväxling vanligtvis börjar mellan 5 och 7 års ålder så har varje barn sin egen rytm. Den tidiga eller sena uppkomsten av nya tänder är inte bättre eller sämre, det är bara en del av utvecklingsförloppet.
Processen för tandväxling
Vid 6 års ålder börjar de första mjölktänderna oftast att falla ut, och ersätts då av deras permanenta efterträdare. Utbytet sker gradvist och processen kulminerar runt 11 eller 12 års ålder. De permanenta tänderna är de som börjar processen med tandersättning genom att återabsorbera rötterna av de tillfälliga tänderna inuti benet. Detta gör att mjölktänderna börjar lossna och blir alltmer lösa tills de faller ut.
Det är viktigt att låta processen utvecklas naturligt, utan att tvinga eller dra ut tänderna. Ibland tar det ganska lång tid från det att tanden börjar röra sig tills den faller ut. När den tillfälliga tanden har lossnat kommer den permanenta tanden att träda in på den tomma platsen för att ta dess plats. Denna process sker gradvis. I allmänhet är det första som sker det att barnet förlorar de nedre centrala framtänderna.
Vad kan du göra om ditt barn inte tappar sina mjölktänder?
Vi har redan detaljerat hur den fysiologiska processen för tandväxlingen sker. Men det utvecklar sig inte alltid på det här sättet, det kan uppstå situationer som oroar föräldrar och barn.
Rådgör med ditt barns tandläkare
En ganska vanlig omständighet är uppkomsten av en permanent tand utan att den tillfälliga har ramlat ut. I det här fallet kommer den permanenta tanden in bakom mjölktanden, som ofta inte ens rör sig. Det här scenariot med en dubbel tandrad leder ofta till oro och att gå till tandläkaren är mest lämpligt när så sker.
Hur som helst är det bra att förtydliga att en dubbel tandrad inte är ett allvarligt problem och det brukar lösa sig av sig självt. Därför är det ibland tillrådligt att vänta med att stimulera tandlossningen. I andra fall kan det dock bli nödvändigt att dra ut mjölktanden. Den definitiva tanden som redan har kommit fram flyttar i de flesta fall på egen hand till den plats där den hör hemma.
Ha tålamod och respektera den naturliga utvecklingen
En annan situation som kan uppstå är att tiden går och mjölktänderna inte faller ut. I dessa fall är det bästa man kan göra att lugna föräldrarnas oro och låta barnets utveckling ta sin gång. För att mjölktänderna ska börja falla ut måste käkarna ha växt tillräckligt. På så sätt ges det plats för de nya, större permanenta tänderna.
Om mjölktändernas utbrott försenades när barnet var ett spädbarn, då kan du förvänta dig att växlingen också går lite långsammare jämfört med andra barn.
Ibland tar tandläkaren röntgenbilder för att utvärdera hur utbrottsprocessen sker inuti benet.
Varför ett barn inte tappas sina mjölktänder
Även om tandväxlingen är unik och speciell för varje barn så finns det vissa situationer som kan göra att processen tar längre tid än vanligt. Följande är några av faktorerna som är associerade med en försenad tandväxling:
- Kön: Det förekommer skillnader i tidpunkten för tandbyte mellan flickor och pojkar. Flickor tenderar att byta ut sina tänder tidigare än pojkar, vilket är förknippat med hormonella faktorer.
- Att vara underviktig eller undernärd.
- Brist på tillväxthormon.
- Barn födda för tidigt eller med försenad utveckling.
- Anemi.
- Kroniska njursjukdomar.
- Föregående cellgiftsbehandling.
- Slag eller trauma i munnen.
- Tandtumörer.
- Gingival fibromatosis: Tandköttet är större och fibröst och förhindrar den normala uppkomsten av tänderna.
- Ankylos av mjölktänder: De tillfälliga tänderna är fästa vid benet och förhindrar utbrott av de permanenta tänderna.
- Uppkomsten av den permanenta tanden: Den permanenta tanden existerar inte, så mjölktanden kommer inte att resorbera eller tappas.
Besök en barntandläkare
Det första besöket hos en pediatrisk tandläkare bör ske före barnets första födelsedag. Därefter bör kontroller planeras var sjätte månad för att observera tillståndet och utvecklingen av barnets mun när den växer. I den ålder då de flesta barn tappar sina tänder och ditt barns mjölktänder ännu inte har fallit ut, då är det en bra idé att prata med din tandläkare. Chansen är stor att du bara får vänta lite längre.
Om det föreligger en onormal situation som orsakar förseningen, då kommer barntandläkaren att föreslå den mest lämpliga behandlingen. Att lita på experternas råd hjälper dig att veta vad du ska göra. Dessutom är det viktigt att ha tålamod och respekt för ditt barns tillväxthastighet under detta viktiga ögonblick. Även om det tar ett tag innan det sker.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Quijada Beza, E. M. (2014). Análisis de la cronología de erupción dentaria de las primeras molares e incisivos permanentes en niños y niñas escolares de 6 a 8 años de edad con nutrición normal y con algún grado de desnutrición del municipio de Quetzaltepeque, Chiquimula (Doctoral dissertation, Universidad de San Carlos de Guatemala).
- Beltri Orta, P., Barbería Leache, E., Costa Ferrer, F., & Mourelle Martínez, R. Diferencias sexuales en la anchura de las arcadas dentales.
- Ayala Pérez, Y., Carralero Zaldívar, L. D. L. C., & Leyva Ayala, B. D. R. (2018). La erupción dentaria y sus factores influyentes. Correo Científico Médico, 22(4), 681-694.
- Ferro, M. L., Lazo, G. E., Scazzola, M. I., Segatto, R. G., Marchioni, A. P., García, M. A., … & Lazo, M. V. (2017). Importancia del diagnóstico radiográfico como preventivo de las anomalías de erupción dentaria. In II Jornadas de Actualización en Prácticas Odontológicas Integradas (SEPOI-PPS)(La Plata, 2017).
- Mourelle, P. M. (2014). Importancia de la ortopantomografía en el diagnóstico del paciente infantil. Reduca, 6(1).
- Morón, A., Santana, Y., Pirona, M., Rivera, L., Rincón, M. C., & Pirela, A. (2006). Cronología y secuencia de erupción de dientes permanentes en escolares wayúu. parroquia idelfonso vasquez. municipio maracaibo-estado zulia. Acta Odontológica Venezolana, 44(1), 31-37.
- Jiménez, L. (2018). Estudio comparativo de las dimensiones de arcadas dentarias entre niños nacidos en condiciones de prematuridad y niños a término.
- Moncayo Mero, J. P. (2020). Manejo de la erupción dental tardía (Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología).
- Maduro Jácome, S. G. (2021). Factores que influyen en la erupción dentaria retardada (Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología).
- Yange Flores, K. E. (2020). Estado nutricional y erupción dentaria (Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología).