Treåriga barn: fysisk och mental utveckling

Treåriga barn upplever stora fysiska, kognitiva, känslomässiga och sociala framsteg. Upptäck deras viktigaste milstolpar i den här artikeln.
Treåriga barn: fysisk och mental utveckling
Elena Sanz Martín

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz Martín.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Varje steg i ett barns utveckling är viktigt på sitt sätt och kan iakttas via ett antal avgörande milstolpar. Treåriga barn befinner sig dock i en särskild period av intensiv utveckling. Det beror på att den kognitiva och fysiska mognaden som barn förvärvar vid denna tidpunkt tillåter dem att bättre utforska sin miljö och finslipa sina färdigheter. Om du har en treåring därhemma så kan du i den här artikeln få reda på mer om de milstolpar som finns framför er.

Det är värt att nämna att treåriga barn också befinner sig i ett övergångsskede. En del barn börjar i den här åldern på förskola och deras sociala värld sträcker sig då helt plötsligt bortom familjen. Detta gör att de kan få en rikare och mer varierad stimulans, samt uppnå större självständighet och autonomi.

Fysisk utveckling hos treåriga barn

Även om varje barn följer sin egen tillväxttakt så lägger treåringar på sig i genomsnitt 2 kg i vikt och 7,5 cm i längd från sin andra födelsedag. Dessutom tenderar de framträdande, runda magarna som vi ser på bebisar att plana ut, vilket ger dem ett smalare, slankare utseende. Slutligen så har de flesta av dem fått alla sina mjölktänder i munnen.

Motoriken gör också stora framsteg i den här åldern. När det gäller grovmotorik kan barn nu springa, klättra, hoppa och sitta på huk utan stöd. De kan också växla mellan fötterna när de går upp och ner för trappor och kan delta i lekaktiviteter som att trampa på en trehjuling eller sparka en boll.

Finmotoriken är också till viss del utvecklad, och vid denna tidpunkt kan barnen använda bestick, vända på sidorna i en bok eller hålla en penna korrekt. Tack vare sin förbättrade koordination kan de dessutom utföra två aktiviteter samtidigt; till exempel att gå uppför trappan medan de sjunger en sång.

Treåriga barn leker.

Mental utveckling hos treåriga barn

På ett psykologiskt och emotionellt plan sker också viktiga saker som markerar ett före och ett efter i deras utveckling. Följande aspekter är några av de mest relevanta.

Självhävdelse

Treåriga barn befinner sig ofta i slutet av deras första berömda trotsålder. I realiteten är detta ett utvecklingsögonblick där barnen försöker hävda sin identitet som individ och tenderar att motarbeta sina föräldrar som en metod för att detta ska kunna ske. När de inte får sin vilja igenom kan de uppleva frustration som de ännu inte vet hur de ska hantera, vilket kan leda till ett raseriutbrott.

De kommer också att kräva större självständighet: de kommer att vilja klä sig själva, gå på gatan utan att hålla en vuxens hand samt hälla mjölken i sin egna kopp. De kommer att bli alltmer autonoma och de kommer att behöva mindre och mindre hjälp från sina föräldrar.

Sällskaplighet och känslomässiga uttryck

I den här åldern upplever barn ett brett spektrum av känslor och uttrycker ofta tillgivenhet spontant. Separationsångesten börjar minska och de blir alltmer bekväma i närvaron av vuxna och obekanta barn. Deras sociala färdigheter förbättras, särskilt med kamrater i förskolan.

Funderingar och resonemang

Treåringar känner redan till sitt namn, sin ålder och sin identitet som pojke eller flicka. De kan också identifiera andra barn i dessa avseenden.

Treåriga barn kan memorera siffror i ordning och recitera bokstäverna i alfabetet, även om det inte alltid betyder att de kan känna igen dem individuellt eller i ord.

De kan också följa anvisningar och instruktioner i två till tre steg, samt lägga enkla pussel. De har uppnått en bättre kontroll av sin uppmärksamhet och kan till viss del rikta den efter sin vilja. Dessutom har deras minnesförmåga ökat och de kan återge tidigare händelser samt komma ihåg olika koncept.

Deras tänkande är ännu inte logiskt och är betingat av erfarenhet och vad som kan uppfattas genom sinnena. För din lilla treåring är det ännu inte möjligt att anta eller förstå perspektiv som skiljer sig från deras egna. Men de har en rik fantasi som framför allt förkroppsligas genom symbolisk lek.

Toaletträning

Från två års ålder börjar de flesta barn processen med toaletträning. Därför är det vid det här laget troligt att ditt barn visar intresse för att inte längre använda blöja, och en vilja för att börja använda toaletten.

Du bör komma ihåg att detta är en gradvis process som inleds med kontroll av avföring under natten och sedan under dagen. Det fortsätter sedan med kontroll av urinering under dagtid och slutar med att de inte kissar i sängen på natten.

Även om 75-80 % av barnen är redo att slutföra denna process vid tre års ålder så kan ditt barn behöva lite mer tid, och det är okej.

Ett litet barn sitter på en potta.

Du kanske är intresserad av: Toaletträning: Tips från Montessori-metoden

Språk- och läsförmåga

Språket växer exponentiellt under denna period. Ditt barn börjar förstå och använda ett allt större ordförråd, kan bilda kompletta meningar med pronomen och pluralformer och förfinar sitt uttal.

Vid tre års ålder kan ditt barn, med lite träning, förmodligen skriva sitt namn (även om det inte rör sig om någon skönskrift) och känna igen det i textform. Men det är ännu en lång väg kvar till läskunnighet, och denna process bör inte tvingas fram.

Treåriga barn: En värld av möjligheter

Kort sagt, din treåring håller på att öppna sig för världen: Den utforskar sina horisonter bortom hemmet och upptäcker nya och underbara personliga färdigheter. Den älskar sitt spirande oberoende, alla fascineras av ljud och rörelser och tycker om att interagera med andra.

Vår rekommendation är att du njuter av varje sekund av detta skede och uppskattar alla de värdefulla minnen du kommer att få med din lilla, eller din lille, under detta levnadsår.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Díaz, P., & Bonet, C. (2005). Las rabietas en la infancia: qué son y cómo aconsejar a los padres. Revista Pediatría de Atención Primaria, 7(25).
  • Sociedad de Pediatría de Asturias, Cantabria y Castilla y León. (2005). Control de esfínteres en los niños. SCCALP. Recuperado enero de 2022, de https://www.sccalp.org/documents/0000/0380/esfinteres.pdf

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.