Hur barn utvecklar sina matpreferenser

17 januari, 2020
Gener har mycket att göra med vad vi gillar att äta, men det påverkas också av upprepad exponering och tidigare matupplevelser. Under våra barndomsår är dessa faktorer nyckeln till att utveckla våra matpreferenser.
Hur barn utvecklar sina matpreferenser

Som sagt har gener mycket att göra med vad vi gillar att äta och vad vi inte gillar. Men det är inte hela historien. Våra matpreferenser kan förändras och matvanor kan förvärvas med tiden. Fortsätt läsa för att lära dig mer om hur barn utvecklar sina matpreferenser.

Hur utvecklas matpreferenser?

Allt börjar redan i livmodern. Under de första 7 till 8 veckorna av graviditeten utvecklar fostret sina smaklökar. Genom navelsträngen och fostervattnet får fostret alla sina näringsämnen från den blivande modern.

Senare, under amningen, börjar barnet få smaka på vad mamman äter. På grund av det här föredrar barnet när han eller hon smakar något nytt de smaker som känns igen från tidigare. Upprepade exponeringar för en smak påverkar också detta, liksom sociala miljöer och hur bebisen mår och känner när han eller hon äter. Även din kultur kan bestämma din smak när det kommer till mat.

matpreferenser: småbarn visar grimas av avsmak åt mat

Omvårdnadsvanor påverkar ett barns matpreferenser

Bröstmjölk kommer med många fler fördelar än bröstmjölksersättning, men ibland är barn inte intresserade eller så kan mamman inte producera tillräckligt med mjölk. Studier visar dock att bröstmjölk gör det enklare för barn att prova på nya livsmedel.

Uppfattning av salt

Förmågan att uppfatta salta smaker börjar utvecklas naturligt vid 4 månaders ålder. Vid 2 års ålder tycker barn vanligtvis om salt mat. Mammor som äter mycket salt mat under graviditeten har en större risk att föda underviktiga barn. Men du kan träna dig själv och ditt barn att äta en mindre salt kost.

matpreferenser: pojke tittar skeptiskt på soppa

Söta saker har aldrig gjort någon sur

Barn brukar älska godis. Söta smaker har alltid varit kopplade till välmående och sköna känslor på grund av de zoner som det aktiverar i våra hjärnor. Enbart lite socker kan öka en bebis puls. Vi vet detta på grund av hur söt bröstmjölken är.

Sötma är också förknippad med festligheter och kalas, det ger oss en känsla av glädje. Det är kanske därför vi äter choklad när vi känner oss nere. Vissa gener kan dock göra att detta skiljer sig åt för vissa människor. Därför kan vissa bara äta väldigt lite socker vid ett och samma tillfälle.

matpreferenser: baby äter

Saker kan snabbt bli sura

Surhet är något som är karakteristiskt för vissa omogna, giftiga frukter. Under vår evolution blev vissa individer sjuka och vissa kanske till och med dog efter att ha ätit dem. Det är därför barn är programmerade att hata vissa bittert smakande livsmedel, som broccoli och brysselkål.

Alla har receptorer på tungorna som är känsliga för sötma och surhet. Om ditt barn är känsligt för söta smaker kommer han till exempel inte äta lika mycket godis. Även om han efter 10 eller fler försök kan komma att vänja sig vid smaken.

Allt om skolmaten och näring
Allt om skolmaten och näring
Kommer ditt barn att äta skolmaten i år? Idag berättar vi vilka krav skolmaten måste uppfylla för att tillgodose ditt barns näringsbehov. Läs mer »
  • Spahn JM, Callahan EH, Spill MK, Wong YP, Benjamin-Neelon SE, Birch L, et al. (2019). Influence of maternal diet on flavor transfer to amniotic fluid and breast matic review. Am J Clinmilk and children’s responses: a syste Nutr. 2019;109(7):1003S-1026S.
  • Beauchamp GK, Mennella JA. (2011). Flavor perception in human infants: Development and functional significance. Digestion. 2011;83(SUPPL.1):1–6.
  • Mennella JA, Bobowski NK, Reed DR. (2016). The development of sweet taste: From biology to hedonics. Rev Endocr Metab Disord. 2016;17(2):171–8.
  • Bobowski NK, Mennella JA. (2016). The sweetness and bitterness of chilhood: insights from basic research on taste preferences, Physiol Behav. 2016;25(3):289–313.
  • Duffy VB, Bartoshuk, LM. (2000). Food acceptance and genetic variation in taste. J Am Diet Ass. 2000; 1000(6):647-55.
  • Hayes JE, Bartoshuk LM, Kidd JR, Duffy VB. (2008). Supertasting and PROP bitterness depends on more than the TAS2R38 gene. Chem Senses. 2008;33(3):255–65.
  • Tepper BJ. (2008). Nutritional Implications of Genetic Taste Variation: The Role of PROP Sensitivity and Other Taste Phenotypes. Annu Rev Nutr. 2008;28(1):367–88.
  • Tepper BJ, White EA, Koelliker Y, Lanzara C, D’Adamo P, Gasparini P. (2009). Genetic variation in taste sensitivity to 6-n-propylthiouracil and its relationship to taste perception and food selection. Ann N Y Acad Sci. 2009;1170:126–39.
  • Bee Wilson. (2016). El primer bocado: cómo aprendemos a comer. 1ª ed. España: Turner; 2016.

 

 

 

Intressanta Artiklar