Teater i klassrummet: Fördelar för barn

Teater i klassrummet kan vara en fantastisk pedagogisk resurs. Det är ett roligt sätt att hjälpa barn att utveckla värdefulla färdigheter.
Teater i klassrummet: Fördelar för barn
Azucena Fernández

Skriven och verifierad av läraren Azucena Fernández.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Teater i klassrummet är en av de mest värdefulla resurserna för att ta dina elevers övergripande utbildning till nästa nivå. Det är också ett sätt att hjälpa dem att lära sig medan de har roligt.

Att integrera dramaaktiviteter i klassrummet kan hjälpa barn att utveckla olika färdigheter. Som ett resultat får de chansen att utforska en värld av uttryck och kreativitet.

I sin bok Children’s Theatre in Spain: A Challenge påminner Fernando Aleman oss om att barnteater och drama ofta anses vara separata saker. Trots detta är det viktigt att komma ihåg att barnteater är ett unikt och universellt koncept.

“Teater i klassrummet samlar en mängd specialiserade färdigheter (beroende på aktivitet), som utvecklas genom den roll som barnet spelar.”

Dramatisk lek är en naturlig del av de flesta barns liv innan de börjar skola eller förskola, ofta i form av fantasilekar. Detta gör att de kan lära känna sina egna identiteter genom att utforska fiktiva situationer med strukturer som är parallella med den verkliga världen.

”Teateraktiviteter måste börja under utbildningen i tidig barndom. För barn är teater en lek, och barn i detta skede måste leka för att lära sig.”

Vad vi menar med barnteater

Barnteater kan både hänvisa till teaterföreställningar där barnen agerar och till de som är designade och skrivna för barn som publik.

I den här artikeln kommer vi att prata om teater som barnen själva spelar upp. Barnen kan ta initiativ till att välja vilket stycke de vill framföra, med sina lärare som ger stöd under hela processen.

Teater i klassrummet: utklädd flicka

Den spanska författaren och manusförfattaren Armonía Rodríguez Lázaro påminner oss om att teater som framförs av barn alltid måste hålla sig till följande kriterier:

  • Den ska äga rum i barnens klassrum.
  • Alla barn ska delta i pjäsen.
  • Barnen är skådespelarna och huvudpersonerna.
  • Improvisation fungerar som bas för aktiviteten.
  • Läraren bör vägleda eleverna samtidigt som han eller hon uppmuntrar deras egen kreativitet.
  • Det är viktigt att teatern tillåts vara lekfull för att främja barnens fria uttryck.
  • Texterna bör vara icke-teatriska.
  • Musik, dans och visuell konst är viktiga komplement till pjäsen.

Utveckla färdigheter

Barn älskar att röra sig och interagera med andra. Teater uppmuntrar dem att göra exakt detta. De sitter då inte bara tyst och lyssnar, utan kan röra sig och prata med varandra.

Teater hjälper barn att utveckla grundläggande färdigheter som kreativitet, utforskning, kommunikation, empati, självkänsla, samarbete, ledarskap och förhandlingar.

”Det viktigaste i allt detta är att teateraktiviteterna alltid är roliga. Detta gör lärandet till något roligt som de kommer att komma ihåg för alltid. ”

Lärande genom teater

I klassrummet kan teater vara ett kraftfullt verktyg i många olika ämnen. Speciellt hjälper teater barn att utveckla färdigheter som tidig läsförmåga och att lära sig skriva.

Det främjar också muntligt framförande, förmågan att lyssna och utvidgar deras ordförråd. Dessutom uppmuntrar det dem att förstå och uttrycka olika synpunkter.

Teater i klassrummet: barn låtsas vara monster

Genom teater lär barn sig att uttrycka sina känslor i en miljö som skapats speciellt för dem. De börjar utforska sina kulturella värderingar och sina klasskamrater, vilket främjar förståelse.

Det är en aktivitet som låter barn tänka och agera kreativt. Det kan också hjälpa till att utveckla deras förmågor att lösa problem och det är något som kan tillämpas inom alla inlärningsområden. Dessutom lär det dem att ta ansvar och fatta beslut.

Genom teateraktiviteter får barn chansen att ta en aktiv roll i lärandet, vilket de kan ha användning för under hela sin utbildning. Dessutom är strukturerad dramatisk lek ett underbart verktyg för deras utveckling.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Daste C.; Jenger, Y. y Voluzan, J. (1978). El niño, el teatro y la escuela. Madrid: Villalar.
  • Eines, J. y Mantovani, A. (1997). Didáctica de la Dramatización. Barcelona: Gedisa.
  • Navarro Solano, M. (2007). Drama, creatividad y aprendizaje vivencial: algunas aportaciones del drama a la educación emocional. Cuestiones pedagógicas, 18, 163-174. https://idus.us.es/xmlui/bitstream/handle/11441/12845/file_1.pdf?sequence=1
  • Núñez Cubero, L. y Romero, C. (2004). La educación emocional a través del lenguaje dramático. Addenda a la II Ponencia: Los lenguajes de las Artes. Escenas y Escenarios en Educación, XXII-Site-Sitges Conference.
  • Núñez Cubero, L.; Bisquerra Alzina, R.; González Monteagudo, J. y Gutiérrez Moar, M.C. (2006). Emociones y educación: una perspectiva pedagógica. En J.M. Asensio; J. Carrasco García; L. Núñez Cubero y J. Larrosa (Coords.) La vida emocional. Las emociones y la formación de la identidad humana (171-196). Barcelona: Ariel.
  • Tejerina, I. (1994). Dramatización y teatro infantil. Dimensiones psicopedagógicas y expresivas. Madrid: Siglo XXI.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.