5 symtom på missfall

Det är viktigt att känna igen symtom på missfall för att så tidigt som möjligt komma till en läkare för diagnos och lämplig behandling.
5 symtom på missfall
Sandra Golfetto Miskiewicz

Skriven och verifierad av läkaren Sandra Golfetto Miskiewicz.

Senaste uppdateringen: 27 november, 2022

Missfall är en av de vanligaste komplikationerna under graviditeten, det drabbar upp till 20 % av graviditeterna. Men hur vet du om du står inför en överhängande eller fullbordad förlust? Idag ska vi berätta om de mest tydliga bland symtom på missfall.

Allmän information om missfall

Först och främst vill vi klargöra vad vi menar när vi pratar om missfall. Enligt European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE) innebär ett missfall en naturlig avbrytning av graviditeten (inte framkallad) under de första 20 veckorna efter befruktningen.

Orsakerna till missfall är olika, och när de inträffar sporadiskt tillskrivs de ett misslyckande i utvecklingen av embryot. Å andra sidan kan återkommande missfall (3 eller fler) vara kopplade till faktorer hos modern, såsom immunstörningar eller hormonella förändringar.

En kvinna i smärta sitter på toaletten.
Bland symptomen på missfall finner vi kramper, vaginal blödning och utdrivning av livmoder- och embryonala vävnader.

Symtom som tyder på missfall

Det är viktigt att klargöra att missfall kan uppstå symptomatiskt eller gå helt obemärkt förbi av den gravida kvinnan. Följande är de vanligaste manifestationerna som följer med graviditetsavbrott:

  1. Buken-bäckensammandragningar eller kramper.
  2. Blödande mörka vaginala blödningar.
  3. Utdrivning av embryonala vävnader (ibland ses de som gelatinösa proppar).
  4. Hypotoni och svimningskänsla (särskilt om blödningen är mycket riklig).

Varningstecken

Om den blivande mamman utöver ovan nämnda manifestationer upplever något av följande tecken eller symtom, kan hon stå inför ett septiskt (eller infekterat) missfall:

  • Feber
  • Var och flytningar från slidan
  • Takykardi
  • Blek hud

Om du misstänker ett septiskt missfall är det bäst att söka medicinsk hjälp omedelbart.

Symtomatiska missfall

Som vi redan har nämnt finns det några fall där missfall inträffar utan några kliniska manifestationer. Vid andra tillfällen är det mest slående symptomet ett försvinnande av de typiska besvären vid graviditet, på grund av normaliseringen av hormonnivåerna.

Vaginal blödning indikerar inte alltid ett missfall

Inte all vaginal blödning som uppstår under graviditeten innebär att embryot försvinner. Det finns också andra hälsotillstånd som påverkar uppkomsten av detta symptom vilka också bör utvärderas:

  • Ektopisk graviditet.
  • Subkorioniskt hematom: Detta är en vanlig orsak till blödningar under den första hälften av graviditeten (förekommer i upp till 11 % av normala graviditeter). Blodförlusten är mild och upptäcks ofta som ett fynd i ett rutinmässigt ultraljud.
  • Livmoderhalssjukdomar (infektiös cervicit, cervikala polyper, ektropion och dysplasi). Alla av dem kan dyka upp tillsammans med vaginala blödningar, särskilt efter samlag.
  • Gestationell trofoblastisk sjukdom: Detta är ovanligt, men bör misstänkas vid fall med äldre kvinnor eller kvinnor med tidigare missfall.
  • Skada hos modern.
En förtvivlad kvinna.
Att uppleva ett missfall kan få en enorm känslomässig inverkan på den blivande mamman, ett starkt stöd från familj och vårdpersonal är avgörande.

Komplikationer efter ett missfall

Under ett missfall elimineras inte alltid de embryonala resterna helt. I detta sammanhang kan situationen bli komplicerad och få potentiellt allvarliga konsekvenser för mamman:

  • Sepsis. Det kan hända att en intrauterin infektion är orsaken till missfallet (vilket kallas septiskt missfall) eller så kan det hända att de kvarhållna embryonala resterna koloniseras av bakterier. I båda fallen kan en systemisk infektion uppstå hos modern, som kan påverka hennes vitala organ.
  • Disseminerad intravaskulär sjukdom (DIC). Detta involverar överdriven och onormal produktion av trombin och fibrin i blodet, vilket gynnar utvecklingen av blodproppar och tromber. Men om sjukdomen fortskrider snabbt, predisponerar den mamman för svåra blödningar.
  • Sår på livmoderhalsen.
  • Hematometra, detta innebär ansamlingen av blod i livmodern som inte kan elimineras genom livmoderhalsen.

Vad ska man göra vid misstanke om missfall och vad man kan förvänta sig efteråt

Om en kvinna uppvisar symtom som tyder på ett missfall bör hon omedelbart uppsöka en förlossningsläkare, barnmorska eller gynekolog för undersökning. I detta sammanhang kommer vårdpersonal sannolikt att begära kompletterande undersökningar, såsom ett ultraljud och ett blodprov, för att bekräfta och fastställa nödvändig behandling.

Den terapeutiska hanteringen av missfallet kommer att bero på den gravida kvinnans typ och allmänna tillstånd. Det finns två möjliga alternativ:

  • Medicinsk hantering: Detta består av administrering av ett läkemedel vilket skapar livmodersammandragningar och livmoderhalsutvidgning så att de embryonala resterna drivs ut naturligt.
  • Kirurgisk hantering (kurettage): Detta består av instrumentell eliminering av delar från graviditeten. Även om det sker relativt snabbt och säkert så är det inte fritt från möjliga komplikationer.

Trots det som har beskrivits ovan utvecklar vissa kvinnor symtom efter skeendet, som består av låggradig feber, bäckensmärtor och blödningar.

Användningen av preventivmetoder kan återupptas omedelbart efter missfallet, med undantag för den intrauterina enheten (IUD) vid septisk abort.

Försöken till en ny befruktning kan också återupptas, och studier har till och med visat att det föreligger en högre framgångsfrekvens under de första 3 månaderna efter missfallet.

Familjen och professionellt stöd är mycket viktigt

Det är viktigt att ta hänsyn till den psykologiska påverkan som ett missfall kan ha på föräldrarna. De kan uppleva olika känslor, såsom sorg, frustration och skuld. Av denna anledning är det bästa man kan göra att söka adekvat professionellt stöd och att uppmuntra stöd från familj och vänner.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.