Panikångest hos barn

Kom ihåg att endast en omfattande utredning kan ge en korrekt diagnos. Om du misstänker att ditt barn kan lida av panikångest är det bäst att ta kontakt med en pålitlig psykolog.

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 24 maj, 2020

När ett barn lider av ständig ångest och oroar sig för att dö, bli skadad etc., kan han eller hon ha utvecklat panikångest. I dagens artikel kommer vi att ta upp allt du behöver veta om panikångest hos barn och vad du kan göra åt det.

Vad är panikångest?

Panikångest är en intensiv oro som drabbar en person både känslomässigt och fysiskt. Orsaken till denna störning kan vara både ett verkligt eller fiktivt hot.

Framförallt ger det oftast en känsla av att man har tappat kontrollen över sig själv. Det leder till betydande beteendeförändringar hos barn.

En panikattack kan pågå bara en kort stund, men de fysiska konsekvenserna kan hålla i sig längre, speciellt i ett barns kropp. Symptom kan inkludera skakningar och en till synes oförklarlig huvudvärk, bland andra.

Även när en panikattack är över upplever många barn fortfarande obehag och rädsla. De fortsätter att känna stark ångest bara vid tanken på att behöva uppleva en ny episod.

Panik är en obehaglig känsla – som är plötslig och våldsam – förknippad med en farlig situation eller risk.

Trots att panikångest tenderar att utvecklas under tonåren kan barn också drabbas. Med andra ord kan vem som helst, i alla åldrar, drabbas av panikångest.

Orsaker till panikångest

Tillståndet har ingen specifik orsak. Det är snarare en kombination av variabler som kan påverka en person och leda till uppkomsten och utvecklingen av störningen.

Dessa variabler kan vara både externa och interna. Samtidigt är alla fall unika, vilket gör det svårt att ge några allmänna orsaker.

Men de individer som lever med mycket stress, i destruktiva miljöer eller befinner sig mitt i andra svårigheter är mer benägna att få panikångest. Detta är dock inte någon absolut regel.

Det är viktigt att påpeka att panikångest hos barn kan vara förknippat med följande:

• En påtvingad separation från sina föräldrar.
• Scenskräck och rampfeber.
• Osäkerhet.
• Fobier (för djur, höjder osv).
• Rädsla för imaginära saker de kan ha sett på TV, eller hört eller läst om, etc.
  

  

Symptom på paniksångest

Panikångest får kroppen att uttrycka stressen som kommer av att leva med konstant oro. Som en följd av detta kan följande symptom vara ett tecken på panikångest:

• Domningar i extremiteterna (brist på känsla).
• Ökad hjärtfrekvens.
• En känsla av ett tryck över bröstet.
• Svårt att andas.
• Värmevallningar eller frossa.
• Illamående, yrsel.
• Hallucinationer.
• Svettningar.
• Kramper.
• Darrningar.
• Barnet kan svimma.

Det är värt att notera att ovan nämnda symptom kan likna symptom på andra tillstånd, som ångest.

Panikångest gör det svårare att utvecklas normalt, oavsett en persons ålder. För barn kan det till exempel resultera i dåliga akademiska prestationer eller social isolering.

Därför är det bäst att snarast söka professionell hjälp och arbeta för att förbättra ditt barns livskvalitet. Ditt barns psykolog lyssnar inte bara på din och ditt barns oro, utan ger er även verktyg för att gradvis minska effekterna av störningen.

Hur kan föräldrar hjälpa när deras barn lider av panikångest?

När ett barn får diagnosen panikångest efter en utredning är det viktigt att föräldrarna följer de råd och instruktioner om behandlingen de får. Föräldrar bör aldrig fråga ut sitt barn om hans eller hennes rädsla och oro om det inte är absolut nödvändigt.

Barn behöver sina föräldrar. De måste ge dem trygghet och hjälpa dem att känna sig värdefulla, stöttade och älskade. Man får aldrig reta dem eller kalla dem fega, dumma, tramsiga osv. Det är istället viktigt att ständigt låta dem veta att de kan övervinna sin rädsla, ett steg i taget.

Målen för föräldrar och vårdnadshavare bör vara att tillhandahålla en lugn miljö som deras barn kan känna sig trygg i. Det är viktigt att vuxna tar barnens behov på allvar och engagerar sig i den terapeutiska processen för att kunna erbjuda dem en bättre livskvalitet.

Våra råd

1. Undvik att vara dömande och ge negativ kritik.
2. När barn upplever en panikångestattack är det viktigt att hålla sig lugn och:
   1. Aldrig skälla på ditt barn.
   2. Inte ge ditt barn skulden för det som händer.
   3. Inte pressa barnet att “släppa sin rädsla” eller “möta sin rädsla.”
   4. Inte vara hård mot ditt barn. Att säga åt ditt barn att inte gråta, skrika eller darra kommer bara att vara kontraproduktivt.
3. Tala till ditt barn med en normal röst (du bör absolut inte skrika) och var lugn och vänlig.
4. Vid behov kan det vara en bra idé att hålla ditt barn i händerna och hjälpa honom eller henne att andas djupt tillsammans med dig. Gör detta tills ditt barn lugnar ner sig.
5. Upprätthåll ögonkontakt och låt barnet veta att han eller hon inte är ensam.
6. En kram kan också hjälpa till att lugna barn under en panikattack.
7. Följ med ditt barn dit han eller hon vill gå utan att fråga om hans eller hennes rädsla.
8. Det är bäst att hålla barnet sysselsatt med aktiviteter som inspirerar till kreativitet och som är tillfredsställande.
9. Undvik våldsamma TV-program, filmer, spel och samtal som ger upphov till rädsla och oro.