Matematikångest hos barn

05 augusti, 2020

Historiskt sett har matematiken skrämt slag på många studenter och akademiker. Men när rädslan går överstyr eller inte har någon grund kan det vara mer allvarligt. Det kallas då matematikångest.

Matematikångest är ganska vanligt bland barn. Det kännetecknas av en intensiv känsla av press och nervositet när man måste utföra matematiska beräkningar offentligt, och det kan drabba både barn eller vuxna.

Intressant nog har matematikångest inget med intelligens att göra. Det kan betraktas som en sifferfobi. Det är långt ifrån ett udda fenomen, och den som lider av det ska veta att det finns ett brett spektrum av forskning om detta psykologiska tillstånd.

Och den här rädslan visar inte bara sitt fula tryne när man räknar på en svart tavla. Det kan ofta hända på restauranger när man måste dela upp notan.

Vilka är symptomen?

Du kan ana att du lider av det om du lägger märke till följande:

  • Svettiga händer och panna.
  • Ökad puls.
  • Svårigheter att andas eller prata.
  • Rastlöshet och otålighet.
  • Oförmåga att koncentrera sig och hålla sig lugn.

Det har också visats att hjärnan frisätter stresshormonet kortisol när man ställs inför matematik. Märkligt nog aktiverar det samma regioner i hjärnan som när man skadar sig.

Hos barn kan matematikångest ofta helt enkelt resultera i att de vägrar. De är bara inte beredda att utföra uppgiften. De visar inte heller någon villighet att anta utmaningen och övervinna den. Och det kan även påverka barn som normalt presterar mycket bra i matematik.

Orsaker till matematikångest hos barn

För det första är det viktigt att påpeka att detta inte bör förväxlas med dyskalkyli, som är relaterat till matematiska inlärningssvårigheter, inte en motvilja mot dem.

Det har fortfarande inte fastställts exakt vad som gör matematik så skrämmande jämfört med andra ämnen. En sak som är säker är att barn med matematikångest ser det som ett hot; något som de kommer att behöva möta förr eller senare.

Därför aktiverar rädslan amygdala, en körtel som aktiveras när någon känner att de är i fara. Det förklarar t.ex. rädslan för att misslyckas på ett prov.

Även om det går att göra i andra ämnen finns det inget sätt att dölja sin brist på kunskap i matematik. Det finns bara två alternativ: rätt eller fel. Det finns också normalt ett tydligt sätt att komma fram till svaret.

Detta kan också resultera i brist på självkänsla. När barnen inte vet hur man gör beräkningarna rätt slutar de tro på sin egen förmåga.

Andra orsaker till matematikångest kan vara osäkerhet, eller lärarens oförmåga att undervisa. Det kan också vara ett resultat av brist på föräldrastöd, oavsett om de själva lider av det eller om det handlar om att de sätter för mycket press på sitt barn.

“Matematik har en egenhet: det finns inget sätt att dölja sin brist på kunskap, till skillnad från i andra ämnen.”

Hur ska du hantera ditt barns matematikångest?

För att övervinna det söker de flesta i allmänhet psykologisk terapi. När det gäller barn så faller detta naturligtvis på föräldrarna. Det är därför det är så viktigt för föräldrar att vara involverade i sina barns skolgång.

Aversionsterapi är en mycket vanlig metod. Detta består av att möta rädslan för att lära sig att övervinna den.

Det är en metod som du även kan testa hemma. Men hur? Du behöver bara sitta bredvid ditt barn, säga att du också har beräkningar som du behöver göra och så jobbar ni sida vid sida tillsammans.

På så sätt kan du hjälpa ditt barn och sedan be ditt barn att hjälpa dig. Det hjälper er båda att övervinna detta förlamande tillstånd.

För många människor kanske det inte låter speciellt viktigt, eller det kan se ut som ett litet problem. Vissa studier påstår dock att det är en epidemi i vissa länder. Fobier är hur som helst inte kul för någon.

Så om du ser att dina barn har en ogrundad aversion mot siffror och att räkna kan du försöka ta reda på om de lider av matematikångest. Om så är fallet, tveka inte att söka professionell hjälp för att försöka lösa det så tidigt som möjligt.

  • Bragado, C., Bersabé, R., & Carrasco, I. (1999). Factores de riesgo para los trastornos conductuales, de ansiedad, depresivos y de eliminación en niños y adolescentes. Psicothema, 11(4). https://www.redalyc.org/html/727/72711415/
  • Cárdenas, E. M., Feria, M., Palacios, L., & de la Peña, F. (2010). Guía clínica para los trastornos de ansiedad en niños y adolescentes. México: Instituto Nacional de Psiquiatria Ramón de la Fuente Muñiz.
  • GONZÁLEZ-PIENDA, J. A., & Alvarez, L. (1998). Dificultades específicas relacionadas con las matemáticas. JL GONZÁLEZ-PIENDA y J. NÚÑEZ (Coords.): Dificultades del aprendizaje escolar. Madrid: Pirámide. https://cmapspublic.ihmc.us/rid=1K29JZV9S-803YD8-HY/Dificultades%20espec%C3%ADficas%20relacionadas%20con%20las%20matemáticas.doc
  • Pérez Tyteca, P. (2012). La ansiedad matemática como centro de un modelo causal predictivo de la elección de carreras. Universidad de Granada.
  • Picos, A. P., Alonso, S. H., Saez, A. M., & del Rincón, T. O. (2013). Causas y consecuencias de la ansiedad matemática mediante un modelo de ecuaciones estructurales. Enseñanza de las ciencias: revista de investigación y experiencias didácticas, 31(2). https://www.raco.cat/index.php/Ensenanza/article/view/285760
  • Reynolds, C. R., & Richmond, B. O. (1997). Escala de ansiedad manifiesta en niños (revisada). El Manual Moderno.