Varför är tonåringar lättare att påverka?

Många föräldrar undrar varför deras tonåringar är så sårbara för sociala influenser. Emotionell instabilitet och en önskan att passa in gör tonåringar lättare att påverka.
Varför är tonåringar lättare att påverka?
Natalia Cobos Serrano

Skriven och verifierad av socialpedagogen Natalia Cobos Serrano.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Varför är tonåringar lättare att påverka? Tonåren är utvecklingsstadiet där vi börjar forma våra identiteter – det som definierar oss och som samtidigt skiljer oss från andra.

Tonåringar vill dock generellt inte vara annorlunda. Rädslan för att vara annorlunda ger upphov till en känslomässig osäkerhet, vilket gör tonåringar mer sårbara för sociala influenser.

Tonåringar vill kunna passa in i sin sociala miljö. De vill känna att de är en del av ett samhälle och en grupp. Fram tills dess har deras förebilder varit föräldrarna.

Men i tonåren blir kompisgrupperna ytterligare en referenspunkt.

När vi säger att tonåringar är lättare att påverka är det inte något helt negativt. Tonåringar kan exempelvis välja en linje på universitetet tack vare att de haft en bra lärare inom ämnet tidigare. De kanske även går med i sportlag eller utför andra idrottsaktiviteter tack vare sina vänner.

Så vad är socialt inflytande och varför är tonåringar lättare att påverka?

Psykologerna P.G. Zimbardo och Michael Lippe ser social influens som en process där en persons beteende ändrar sättet som andra beter sig på eller känner sig, eller hur personen tänker rörande ett visst stimuli. Vi kan därför säga att social influens involverar tankar och beteenden.

Socialpsykologi delar upp social påverkan i två delar:

  • Informativ. Under tonåren kan olika sammanhang påverka informativ social influens, då tonåringar exempelvis ser på omvärlden för att få information.
  • Normativ. Tonåren har länge ansetts vara en upprorisk tid. Överlevnadsinstinkten under denna tid är dock ännu starkare. Ungdomar anpassar sig instinktivt till sin omgivning och måste acceptera dess normer för att passa in i samhället.
Tonåringar med spel.

Social konformitet enligt Asch

Salomon Asch var den första att studera social konformitet, dvs. grupptryck.

I hans studie fick individerna besvara två frågor, både när de var ensamma och när de satt i en grupp (de andra medlemmarna var skådespelare). Experimentet visade att individerna ändrade sina svar beroende på om de var ensamma eller med andra.

Resultatet visade att grupptryck pressade individerna till att ändra åsikt i linje med gruppens, även om åsikten var felaktig.

Social konformitet är en typ av normativ influens, och det hjälper oss att förstå varför tonåringar beter sig annorlunda när de är hemma, i skolan eller med sina vänner.

Tonåringar har sina egna åsikter, men ändrar dem beroende på grupptrycket från andra. Därför är tonåringar lättare att påverka. De beter sig annorlunda med sina vänner jämfört med när de är för sig själva.

Det finns olika motiv som leder till social konformitet. Tonåringarna kanske försöker jämföra sig med sina vänner och accepterar därför deras kriterium. De gör också detta för att inte bli förlöjligade eller för att de är rädda för att de ska bli ensamma.

“Att man tror på sig själv innebär inte nödvändigtvis att man blir framgångsrik, men om man inte tror på sig själv kommer man utan tvekan att misslyckas.”
-Albert Bandura-

Hjälp dina barn att hantera grupptryck

När tonåringar känner press från sina sociala grupper kan det sluta med att de gör något som de egentligen inte vill göra. De ändrar sina värderingar eftersom de vill att deras vänner ska acceptera och uppskatta dem. De anpassar sig för att känna att de är en del av gruppen.

Det är därför viktigt att föräldrar vet hur de ska hjälpa sina barn att hantera grupptryck.

  • Lär dem att säga “nej”. Om ditt barn inte kan komma fram till rätt sätt att säga nej när han eller hon inte vill göra något kan det vara bra att du lär dem olika metoder. Om någon exempelvis erbjuder en cigarett kan barnet säga “Jag tycker inte om smaken” eller “Jag tycker inte om lukten”.
  • Utöka sin sociala cirkel. Hjälp dina barn att kultivera vänskaper i olika sociala cirklar. Genom att ha olika vänskapsgrupper får de fler alternativ och mer stöd om något går fel inom en grupp.
  • Uppmuntra dem till att vara sig själva. Att vara sig själv kan många gånger hjälpa tonåringar så att de inte faller för grupptryck. Om barnen inte är nöjda med hur de ser ut eller hur de tänker ska du försöka få dem att se att det bästa sättet att bli lycklig är att vara sig själv.
  • Bygg upp deras självkänsla. Om barnen förbättrar sin självkänsla blir de bättre på att stå emot tryck från sociala grupper och media.
Kompisar på campingplats.

Ungdomar ändrar inte bara sitt förhållningssätt för att anpassa sig till sin miljö, utan grupptryck formar också deras identitet.

Det är normalt att tonåringar känner sig sårbara i sin omgivning, och det gör dem lättare att påverka. Det gäller speciellt nu för tiden, i och med hur mycket sociala medier påverkar tonåringar idag.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Asch, S. (1956). Studies of independence and conformity: I. A minority of the one against a unanimous majoriy. Pshychological Monographs, 70 (9): 1-70.
  • Chala Bernal, L. D., & Matoma Fetiva, L. V. (2013). La construcción de la identidad en la adolescencia. http://repository.pedagogica.edu.co/handle/20.500.12209/2535
  • Lillo Espinosa, José Luis. (2004). Crecimiento y comportamiento en la adolescencia. Revista de la Asociación Española de Neuropsiquiatría, (90), 57-71. http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0211-57352004000200005&lng=es&tlng=es.
  • Moreira Ruano, H. N., & Triviño Moncada, V. P. (2018). La influencia social en el desarrollo psicosexual del adolescente (Bachelor’s thesis). http://repositorio.unemi.edu.ec/handle/123456789/4299
  • Zimbardo, P.G., y Leippe, M.R. (1991). McGraw-Hill series in social psychology. The psychology of attitude change and social influence. New York, NY, England: Mcgraw-Hill Book Company

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.