Vanliga drag hos dåliga lärare
I dagens artikel vill vi avslöja vilka egenskaper som vanligtvis är karaktäristiska för dåliga lärare. Det finns falska uppfattningar bland många pedagoger att det enda sättet att få elever att lära sig är att vara stränga mot dem. Men det stämmer inte alls.
Ju hårdare en lärare är, desto mindre uppmärksamhet ägnar deras elever åt det som de försöker lära ut. Faktum är att elever till och med kan bli rädda och det kan ge upphov till konflikter som kan komma att påverka deras framtid.
Tyvärr lever denna nästan militära undervisningsstil fortfarande kvar bland många inom skolväsendet och den här attityden gör ingenting för att skapa en positiv inlärningssituation.
Dåliga lärare…
… skuldbelägger och väcker en känsla av rädsla och skam hos sina elever
Dessa lärare vill belysa elevernas misslyckanden och till och med förlöjliga dem. De brukar också oavsiktligt provocera fram dåligt beteende hos sina elever, vilket påverkar deras kapacitet att lära sig.
Elevernas rädsla växer ännu mer inför tanken på att behöva svara på en fråga. Detta gäller särskilt när en elev känner att han eller hon inte vågar göra fel.
Som ett resultat utvecklar barn en stor misstro, vilket gör dem mer motvilliga att delta i lektionerna av rädsla för att göra misstag.
… uppmuntrar inte till deltagande och gör inte kontinuerliga utvärderingar
Bristfälliga pedagoger tar aldrig hänsyn till sina elevers deltagande och engagemang. De vill alltid ha fullständig och absolut kontroll över klassen och vägrar ge ytterligare förklaringar när en elev vill gå djupare in i ett visst ämne. Enligt dessa lärare skulle detta bara leda till onödiga fördröjningar.
Det är också vanligt att läraren förbiser elevernas attityder och de ansträngningar de gör för att förbättra sina akademiska prestationer. Istället baserar de sina betyg endast på hur eleverna presterar på prov.
… skyller på eleverna när de får dåliga betyg
Dåliga lärare stannar aldrig upp för att fundera över varför majoriteten av deras elever får dåliga betyg. Istället antar de helt enkelt att dåliga prestationer är resultatet av elevernas bristande intresse och talang för ämnet. Läraren frågar sig aldrig vad deras egen roll i allt detta kan vara.
… vägrar lägga tid på att hålla sig uppdaterade
Dåliga lärare uppdaterar aldrig sina undervisningsmetoder eller material. De bryr sig inte om att hålla sig ajour med ny teknik eller pedagogiska trender. Dessutom vägrar många låta sina elever använda nya tekniker och avancerade resurser.
… vill bestämma
Vissa pedagoger tror att det ger dem en förmodad fördel att upprätthålla en viss distans från sina elever eftersom eleverna då ser dem som auktoriteter.
Men experter säger att lärare som knyter närmare relationer med sina elever får mer respekt och beundran i gengäld. Dessutom ger det eleverna mer självförtroende och trygghet som varar resten av livet.
… undviker att gå på djupet
Dåliga lärare bryr sig bara om att lära sina elever grunderna och berör därför bara ytan på ämnet. Och eftersom de ofta väcker rädsla vågar deras elever inte heller be om mer djupgående förklaringar.
… gillar inte barn
En bra lärare måste ha en viss empati med alla sina elever och försöka göra klassen roligare och mer engagerande. Men kan det verkligen vara så att vissa lärare inte ens gillar barn?
- I grundskolan är vissa lärare intoleranta mot barnens typiska skrik och bus.
- På gymnasiet kan lärare bli frustrerade över elever som inte kan hålla uppmärksamheten eller är mer intresserade av andra saker.
- Många högskoleprofessorer har bristande motivation på grund av låga löner, vilket innebär att de måste göra större uppoffringar för ganska ringa belöningar. Om motivationen inte finns där är konsekvenserna tydliga.
Sammanfattningsvis har dåliga lärare en allmän brist på engagemang gentemot sina elever och många svagheter när det gäller sin egen kunskap.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Alcívar M, V., Cornejo A, N., & Izquierdo J, G. (2017). Docentes y estudiantes, la brecha generacional digital. Espirales Revista Multidisciplinaria de investigación, 1(7). Recuperado de: https://revistaespirales.com/index.php/es/article/view/228
- Bernal A., & Ibarrola S. (2015). Liderazgo del profesor: objetivo básico de la gestión educativa. Revista Iberoamericana de educación, 67, 55-70. Recuperado de: https://redined.educacion.gob.es/xmlui/bitstream/handle/11162/176939/v.67%20p%2055-70.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- Edwards D. (1990). El papel del profesor en la construcción social del conocimiento. Revista Investigación en la Escuela, 10, 33-49. Recuperado de: https://idus.us.es/bitstream/handle/11441/59237/El%20papel%20del%20profesor%20en%20la%20construcci%c3%b3n%20social%20del%20conocimiento.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- Feito R. (2004). ¿ En qué puede consistir ser “buen” profesor?”. Cuadernos de pedagogía, 332, 85-89. Recuperado de: http://didac.unizar.es/jlbernal/enlaces/pdf/61Feitobuen%20prof.pdf
- García A. (1992). Características del «buen profesor» universitario según estudiantes y profesores. https://digitum.um.es/digitum/handle/10201/94977
- Martínez J, U. (1988). El buen profesor. Conference: IX Congreso Nacional de Pedagogía. Recuperado de: https://www.researchgate.net/profile/Xavier-Ucar/publication/236590614_El_buen_profesor/links/0046351821aec49c4e000000/El-buen-profesor.pdf
- Martínez A, C. (2010). ¿ Cómo es el buen profesor universitario según el alumnado? Revista española de pedagogía, 223-242. Recuperado de: https://www.jstor.org/stable/23766298
- Mellado V. (2017). Las emociones en la formación del profesorado. Revista de investigación y experiencias didácticas, 32(3),11-36. Recuperado de: https://redined.educacion.gob.es/xmlui/handle/11162/164110
- Oliveira D, A., Gonçalves G, B., & Melo S, D. (2004). Cambios en la organización del trabajo docente. Consecuencias para los profesores. Revista Mexicana de Investigación Educativa, 9(20), 183-197. Recuperado de: https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=930035