6 typer av disciplin du kan tillämpa med ditt barn
Vad är det första du tänker på när du tänker på disciplin med barn? Du kanske föreställer dig att disciplin är synonymt med straff eller auktoritet. Eller att disciplin och tillgivenhet inte är förenliga. Men visste du att det finns flera typer av disciplin?
Det är sant. Disciplin handlar om lärande, uthållighet och utbildning. Med gränser etablerade genom tillgivenhet och ansvar, utan att ta till våld. Med detta tillvägagångssätt kan du hitta strategier för att arbeta med disciplin med dina barn.
Att förstå disciplin
Det finns olika sätt som du kan interagera med dina barn på. På ena ytterligheten finns det en auktoritär disciplin, som bortser från alla begär eller känslor hos barnet, som bara måste lyda sina föräldrar. Här har barnet inget utrymme att utforska och agera, eftersom det bara handlar om att följa order.
Å andra sidan finns det tillåtande disciplin, där barn får styra och föräldrar säger ja till allt utan att ens tänka på huruvida barnen har mognad eller kapacitet att genomföra en sådan plan.
Att vara auktoritär eller tillåtande formar utan tvekan också en typ av beteende hos barn i nuet och i framtiden. Dessa reaktioner kan bland annat vara oro, rädsla, osäkerhet när man fattar beslut eller självbelåtenhet.
Möjligen är dessa tidigare idéer om disciplin felaktiga och har skapat en dåliga press vilket har lett till vissa trender idag där föräldrar betonar en viss ytterligare komponent. Till exempel positivt föräldraskap eller positiv disciplin.
Enligt Payne och Siegel (2015) är disciplin – långt ifrån straff – den största uppvisningen av tillgivenhet och intresse som föräldrar kan ha med sina barn. Det handlar om att utbilda med gränser, att upprätthålla en känslomässig kontakt med barn och hjälpa dem på deras väg att växa.
Målet är att de ska kunna utveckla sin autonomi och fatta bra beslut. Inte för att undvika straff, utan för att de förstår vad som är bäst för dem och deras relationer.
Vilka typer av disciplin finns det?
Några av de typer av disciplin som du kan ta hänsyn till för att utbilda ditt barn så att hen blir en person med integritet som fattar bra beslut är följande.
1. Att hitta den känslomässiga zonen av lugn
När barn är arga och i en “utbrottssituation” är det som verkligen händer att de ännu inte har verktygen för att kunna lösa sin konflikt på annat sätt. I detta avseende måste du som vuxen hjälpa dem genom att vara en medlare och tolkare av deras känslor.
Därför, snarare än att bli arg och skrika, kan du bjuda in ditt barn till ett hörn av deras rum där hen har några av sina favoritleksaker eller där hen kan hitta lite lugn.
Du kan även hålla ditt barn sällskap och vägleda hen tills hen hittar harmoni, sjunga för hen, säga åt hen att andas etc. För att den här tekniken ska fungera är det viktigt att förklara det för barnet i förväg, så att du hjälper dem att förstå sin ilska.
2. Sätt värde på processen, inte bara resultatet
Att få sina prestationer uppmärksammade är ett av barns främsta känslomässiga behov. Beröm dem därför varje gång de blir bättre på något. Och när de inte uppnår det förväntade resultatet bör du fortfarande validera deras ansträngning och avsikt.
Du kan till exempel säga till ett barn som har tränat att balansera på sin cykel i flera dagar: “Bra! Du försökte så hårt och idag gick det ännu bättre!”
3. Fastställande av regler och gränser
Om du förväntar dig att ditt barn ska bete sig på ett visst sätt måste du kommunicera reglerna och konsekvenserna av att inte följa dem. Det bästa är att koppla ihop dem och förklara vad de är till för. Tanken är att barnet ska kunna förstå deras betydelse och undvika att tro att de är ett infall eller ett påtvingande.
Du kan till exempel skapa en överenskommelse med dem och säga: “Du vet att när du har städat klart ditt rum kan du gå ut och leka.“
4. Formulera dina instruktioner på ett positivt sätt
Om du vill att ditt barn ska agera måste du visa vägen på ett positivt sätt. Undvik alltså att använda ordet “inte”. Till exempel, istället för att säga: “Lämna inte dina leksaker överallt”, säg: “Lägg tillbaka dina leksaker där de hör hemma.”
5. Förutse scenarier
Om ditt barn har flera uppgifter framför sig under dagen kan du prata med hen så att hen har dem alla i åtanke. På så sätt blir det ingen överraskning och det blir lättare för barnet att förbereda och hantera sina känslor.
6. Att prata om sina känslor
Närhelst ditt barn känner sig arg, frustrerad eller trött, kan du stöta på en vägran att följa en viss uppmaning, till exempel när det är dags för läxläsning. I detta fall är det en bra idé att känna empati med barnet och komma på en lösning.
Försök att säga: “Jag vet att du är trött och hellre vill gå och leka än göra en massa sysslor. Det händer mig också. Ibland önskar jag att jag kunde stanna hemma istället för att gå iväg och jobba. Men det är viktigt att göra detta så att du inte hamnar efter, och så kan du snabbare gå och göra vad du vill.”
Vilka typer av disciplin är bäst för ditt barn?
Utan tvekan bör du alltid ta till typer av disciplin som är baserad på respekt, validering av känslor och tålamod, och inte sådana där skrik och våld är vardagligt.
Ingen tvivlar på att du är en människa som också har andra saker som berör dig, och att du ibland “reagerar”. Men det gäller att lära sig att vara medveten om sina egna gränser och “triggers” så att man kan lära sig att sätta på bromsen tidigare.
Disciplin är också omsorg
Kanske är det redan klart att disciplin är ett tecken på intresse och ansvar. Det är värt att notera att för att tillämpa positiv disciplin är det viktigt att göra det på ett lugnt sätt. Detta, i den tid vi lever i, kan ofta kännas omöjligt.
Det kräver dock ett första steg av egenvård, så försök att be om hjälp om du känner dig överväldigad, hitta ett utrymme för din egen fritid och försök vila. På så sätt, varje gång du agerar med dina barn, kan du göra det från en plats som inte är av ansamlad stress.
Visst finns det dagar som är bättre än andra och de som är svårare. Ett positivt föräldraskap kräver tid och tålamod. Det handlar om att försöka och göra misstag som du kommer att rätta till när du blir medveten om den väg du vill följa och när du accepterar att lära dig de saker du vill förändra.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bilbao, A. (2015). El cerebro del niño explicado a los padres. Barcelona: Plataforma.
- Capano, Álvaro, & Ubach, Andrea. (2013). Estilos parentales, parentalidad positiva y formación de padres.. Ciencias Psicológicas, 7(1), 83-95. Recuperado en 21 de mayo de 2023, de http://www.scielo.edu.uy/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1688-42212013000100008&lng=es&tlng=es.
- Nerín, N. F., Nieto, M. Á. P., & de Dios Pérez, M. J. (2014). Relación entre los estilos de crianza parental y el desarrollo de ansiedad y conductas disruptivas en niños de 3 a 6 años. Revista de Psicología Clínica con niños y adolescentes, 1(2), 149-156.
- Siegel, D y Payne, T. (2015). Disciplina sin lágrimas: una guía imprescindible para orientar y alimentar el desarrollo mental de tu hijo. Madrid, España
- Siegel, D y Payne, T. (2010). El cerebro del niño: 12 estrategias revolucionarias para cultivar la mente en desarrollo de tu hijo. Madrid, España.