Skolgång för barn med autism

15 januari, 2020
För att ge en bra utbildning till barn med autism måste skolor vidta specifika åtgärder. Idag berättar vi allt om hur man kan anpassa en skolgång för barn med autism.

Nu för tiden är målet med en skolgång för barn med autism att vara så inkluderande som möjligt. Därför måste utbildningssystem vidta en mängd olika åtgärder för att inkludera barn som ligger på autismspektrumet.

Det finns en rad resurser som erbjuder det stöd och den specialiserade uppmärksamhet som dessa barn behöver för att få en värdig och jämlik utbildning.

Skolgång för barn med autism: Typer av skolor

Elever med autismspektrumstörning har två olika typer av skolgång tillgängliga för dem. Vilken det blir beror på deras specifika behov och kapacitet. De kan genomföra sin utbildning i:

  • En vanlig utbildningsinstitution
  • En särskola

Vissa barn mår bäst av att tillbringa tid i båda typerna av skola.

De flesta barn med autism går på vanliga skolor, där de kan vara i:

  • Det vanliga klassrummet, men med specifika stöd och anpassningar.
  • Ett klassrum för specialundervisning där de får en mer individualiserad skolgång.

I vilket fall som helst är det skolans lärares och stödpersonalens ansvar att tillhandahålla en bra utbildning. Därför måste de samordna och upprätthålla god kommunikation med varandra för att försäkra sig om att elever med autism når sina akademiska mål och mår bra.

Skolan måste dock också ha vissa egenskaper och resurser som behövs för att ge pedagogiskt stöd till elever med autism.

skolgång för barn med autism: barnhänder och vuxens händer håller i leksakshjärta

Skolgång för barn med autism: Anpassningar hos skolor

Det finns ett antal åtgärder som skolor måste vidta för att uppfylla de krav som elever på autismspektrumet kan ha.

I detta avseende bör skolan placera piktogram runt om i skolan för att stödja dessa elevers självständighet. Till exempel kan de använda dessa visuella hjälpmedel för att identifiera klassrum, toaletter, matsal och andra gemensamma utrymmen. Detta gör att elever med ASD och andra kognitiva funktionshinder bättre kan hitta runt i skolan och även kan förutse olika aktiviteter.

För att ytterligare hjälpa dessa elever bör skolor erbjuda en fast och förutsägbar struktur och undvika kaotiska och tvetydiga sammanhang. Detta innebär att de ska främja en strukturerad miljö där barn med autism kan följa tydliga beteendemönster. Med den här anpassningen får de trygghet i att veta vad de kan förvänta sig och vad som förväntas av dem vid varje given tidpunkt.

Samtidigt måste pedagogerna ge dessa elever undervisning som anpassar sig till deras behov i det vanliga klassrummet. Därför bör lärare:

  • Presentera nya koncept och abstrakta material på ett konkret sätt.
  • Undervisa så mycket som möjligt av materialet på praktiska sätt (visa hur man kan använda kunskaperna).
  • Använda grafiska organisatörer och visuella stöd.
  • Erbjuda en informativ visuell tabell med instruktioner för hur man slutför och lämnar in uppgifter.
  • Ge direkta instruktioner med tydliga exempel.
  • Använda ett tydligt språk och främja tolerans och respekt i klassrummet.

Skolgång för barn med autism: Specialiserade lärare

Vissa elever med autism har inte utvecklat sin egen självständighet. När detta är fallet måste skolorna vända sig till en specialiserad pedagog som kan hjälpa till i följande områden:

  • Vaksamhet
  • Omvårdnad
  • Hjälp under raster och lunchtid
  • Hälsa och säkerhet
  • Hjälp under specifika tillfällen i klassrummet
skolgång för barn med autism: pojke leker med bilar

Dessutom bör skolorna anställa speciallärare samt tal- och språkterapeuter. Deras uppgift är att fungera som ett supportteam för elever med autism och andra elever som behöver deras tjänster.

De ansvarar för att välja, utveckla och anpassa didaktiskt material för att genomföra ett specifikt interventionsprogram. Syftet med detta program är att hjälpa ASD-elever att bättre kunna ta till sig ny kunskap.

När det gäller barn med autism bör speciallärare bland annat arbeta med följande:

  • Hjälpa eleverna att förstå hur deras beteende kan påverka deras miljö.
  • Lära dem att förhålla sig till andra i olika situationer och sammanhang.
  • Hjälpa dem att förstå och kommunicera sina egna känslor och tankar samt förstå andras.

När det gäller tal- och språkpersonal bör deras ingripande koncentrera sig på inlärningen av:

  • Verkliga, funktionella kommunikationsförmågor.
  • Förvärv av verbalt och icke-verbalt språk.
  • Färdigheter för att förstå och reagera på omgivningens och miljöns krav.
  • Förmågorna som krävs för att starta och hålla ett samtal.

Antalet timmar som varje elev tillbringar med dessa utbildningsstöd kommer att variera. Teamet bestämmer hur mycket som krävs enligt de specifika behoven hos varje elev som behöver deras hjälp.

  • Gallego, M. M. (2012). Guía para la integración del alumnado con TEA en Educación Primaria. Salamanca: Instituto Universitario de Integración en la Comunidad – INICO.
  • Merino-Martínez, M. y García Pascual, R. (2014). Guía para profesores y educadores de niños con autismo. Castilla y León: Federación Autismo Castilla y León.
  • Sainz, A., Babarro, C., Urquijo, C., Martínez, C., Ortueta, L., Aliende, Y.,…, Bereziartua, J. (1996). El autismo en la edad infantil: los problemas de la comunicación. Gobierno Vasco: Departamento de Educación, Universidades e Investigación.
  • Tortosa, F. (2000). Educar a personas con autismo y otros trastornos generales del desarrollo.  Murcia: C.P.E.E. para Niños Autistas “Las Boqueras”.