Problembaserat lärande: Elever som huvudpersoner i sitt eget lärande

En av de mest inspirerande nya utbildningsstrategierna idag är problembaserat lärande (PBL), som bygger på att elever utvecklar sina egna aktiva inlärningsförmågor. Det är en ny undervisningsmetod som sätter eleven i centrum för sin egen inlärningsprocess.

Skriven och verifierad av socialpedagogen Natalia Cobos Serrano.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Den mer traditionella dynamiken i ett lärarlett klassrum som passivt matar eleverna med information har ingen plats i filosofin om problembaserat, eller projektbaserat, lärande (PBL). Kärnan i PBL-pedagogiken är att försäkra sig om att eleven är huvudaktören i sitt eget lärande.

Med ett PBL-fokus är alla medlemmar i utbildningsteamet där för att hjälpa eleverna förvärva de färdigheter och den självständighet de behöver för att genomföra projekt så att de kan lära sig lösa problem på egen hand.

Vad innebär problembaserat lärande?

Problembaserat lärande är en av de pedagogiker som används i aktiva metoder för lärande. Till skillnad från de traditionella metoderna för direktinlärning fokuserar PB på kunskapen som eleverna utvecklar själva och detta gör det lättare att motivera dem. Elevens lärande är djupare och mer givande som ett resultat.

En annan aspekt som skiljer PBL från resten av metodologierna är hur lärarens och elevens roller är mycket olika. Läraren är en facilitator i ett aktivt inlärningsscenario och eleven tar en mer aktiv roll i sin egen utbildning.

En annan nyckelfunktion i PBL är hur utbildningsmetoden liknar ett ekosystem. Det betyder att det är nödvändigt för alla i systemet att aktivt implementera den pedagogiska strategin.

På samma sätt måste läraren analysera alla de faktorer som kan påverka elevernas utveckling eftersom dessa hänger samman med varandra. Lärarens roll är att vara en facilitator eller en guide som orienterar eleverna när de ger sig in på olika projekt.

Hur utvecklar jag ett PBL-projekt?

Utvecklingen av ett PBL-projekt består av tre faser:

• Första fasen. Eleven fastställer parametrarna för att starta projektet, inklusive målen, innehållet och uppgifterna han kommer att behöva för att slutföra det. Projektets ämne bör återspegla elevens intressen. Därför måste läraren ta hänsyn till detta när han eller hon hjälper eleven att välja ett ämne.
• Andra fasen. Eleven börjar genomföra projektet och definierar den slutliga produkten. Det kan till exempel vara en broschyr eller ett vetenskapligt projekt. Genom lagarbete bedriver eleverna forskning och reflekterar över sina resultat.
• Tredje och sista fasen. Eleverna utvärderar sina prestationer och värderar inlärningsprocessen nästan lika mycket som slutprodukten. De utvecklar projektet stegvis och utvärderar var de är i inlärningsprocessen innan de producerar slutprodukten. Därmed assimilerar eleverna det de har lärt sig djupare.

Vilka är fördelarna med att använda denna pedagogik?

Eleverna letar efter information och producerar sitt eget innehåll i PBL. De lär sig också att diskutera frågor och reflektera över kvaliteten på informationen de samlar in. Detta fokus – som handlar om mer än bara den slutliga produkten – förbättrar elevernas motivation att lära sig.

Willard och Dufferin, som är forskare vid University of Ohio, noterar att problembaserat lärande förbättrar tillfredsställelsen och förbereder eleverna bättre på att möta verkliga situationer i framtiden.

Eduardo Rodriguez Sandoval, professor vid National University i Colombia, hävdar att elever som deltar i problembaserat lärande lär sig mycket mer och utvecklar bättre färdigheter.

De förbättrar sin förmåga att arbeta som ett team och de visar större ansträngning och intresse. De lär sig att ge presentationer och har en djupare förståelse för akademiska och vardagliga begrepp.

Slutligen innebär problembaserat lärande en omkonceptualisering av undervisning och inlärningsprocessen. Det är en pedagogik som är bättre anpassad till de innovativa kraven i dagens samhälle. Det kommer hjälpa till att förbereda en ny generation kreativa och framtidsinriktade elever.