Barns grundläggande behov
“Vad är barns grundläggande behov? Vad får barn aldrig vara utan?” Det här är frågor som alla blivande mammor och pappor kan fråga sig. Fortsätt läsa för att upptäcka vilka grundläggande behov som betraktas som stöttepelare för en hälsosam utveckling.
Läkaren och författaren T. Berry Brazelton och barnpsykologen Stanley I. Greenspan hade inga tvivel om vilka behov som är de viktigaste för barn. De hävdade att om man fyller de grundläggande kraven bygger man en solid grund för att utveckla barns intellektuella, sociala och känslomässiga förmågor.
Barns grundläggande behov
1. Säkerhet
Barn måste få växa upp i en säker och sund miljö. Begreppet säkerhet omfattar alla de grundläggande överlevnadsbehoven: kläder, skydd, näring, omvårdnad, sjukvård, osv.
Icke desto mindre innefattar det också känslomässig säkerhet. Situationer som för oss vuxna kan verka enkla eller obetydliga kan vara ångestframkallande för barn. Dessutom är det viktigt att vi hjälper dem att förstå alla sina känslor.
2. Sunda relationer
Det är viktigt att utbilda barn inte bara med disciplin. Ord och handlingar bör främja förtroende och respekt. På samma sätt påverkar ett barns familjeband dess känslomässiga utveckling.
Psykologer som Anna Freud eller Erik Erikson hävdar att barn behöver en utbildning eller uppväxt som gör mer än bara påpekar deras brister. Med andra ord bör deras utbildning och uppfostran bygga kärleksfulla relationer som får dem att känna sig trygga.
Dessutom hävdar Brazelton och Greenspan att sund interaktion och värme hjälper det centrala nervsystemet hos spädbarn och små barn att utvecklas. Med andra ord sker det viktigaste lärandet under de tidiga åren genom kontakt och mänsklig interaktion.
3. Stabilitet och konsekvenser
Barn behöver få direkta och konsekventa instruktioner. Det vill säga, föräldrar med väldigt olika inställning till barnuppfostran är inte idealiskt. Föräldrar måste presentera en enad front så att de är eniga om meddelandet de sänder sina barn och de värderingar de har tillsammans som en familj.
Dessutom bör barn uppfostras i en stabil miljö där de kan känna sig hemma. Hemmiljön ska vara lugn, varm och empatisk. Dessutom bör hushållets medlemmar arbeta för att bygga upp förtroendefulla förhållanden.
4. Fritid och lek
Alla barn måste få lite fritid varje dag. Det är lika viktigt som alla andra grundläggande behov. Fritid gör att man kan bryta sig ur rutinen och experimentera med nya saker. På samma sätt påverkar fritiden ens humör och känslor positivt och som sådan påverkar den direkt barns utveckling.
Manuel Cuenca säger i sin bok “Valueable Leisure” att fritid utvidgar och stärker sociala, fysiska och intellektuella resurser, särskilt hos barn.
5. Fysisk aktivitet
Idag är det tyvärr allt vanligare att stöta på barn med en stillasittande livsstil. Inte bara har sättet som barn har roligt på förändrats, utan även deras sätt att relatera till varandra.
Det innebär att de inte behöver lämna huset för att leka med sina vänner eftersom de ständigt kan texta och skicka videoklipp till dem utan att lämna sina rum.
Men bristen på fysisk aktivitet bland barn är alarmerande för hälsoexperter. Till exempel tror José Devís och Carmen Pieró, experter inom fysisk träning, att frånvaron av fysisk aktivitet är en risk för genetiska hjärt-och kärlsjukdomar i kommande generationer.
Det är upp till föräldrar, lärare och skoladministratörer att lägga extra uppmärksamhet på att barnen får tillräckligt med fysisk aktivitet.
Föräldrar och lärare har ett ansvar att ge sina barn en livsstil där de deltar i idrotter och andra fysiska aktiviteter för både sin fysiska och psykiska hälsa.
6. Utbildning
I en artikel om barns grundläggande behov kan vi såklart inte glömma utbildning; det spelar en stor roll i vårt sätt att vara och relatera till omvärlden. Det är en mänsklig nödvändighet. Tack vare utbildning lär vi oss hur vi ska bete oss i samhället och följa de normer som gör oss till en del av det.
Från en tidig ålder är det viktigt att barn får en högkvalitativ utbildning som hjälper dem att förstå hur världen fungerar och framförallt hur de ska interagera med den. I Sverige har alla barn rätt till utbildning, men för miljontals barn runtom i världen uppfylls inte detta grundläggande behov. Vi kan bara hoppas att det i framtiden kommer att bli en mänsklig rättighet för alla.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Betancur Saladarriaga, D. C., & Cuervo Pineda, K. (2017). Identidad política: formación de sujetos políticos desde la infancia. [Trabajo de Grado, Universidad de Antioquia] Repositorio institucional. https://bibliotecadigital.udea.edu.co/handle/10495/23166
- Brazelton, T. B. (2005). Las necesidades básicas de la infancia: lo que cada niño o niña precisa para vivir, crecer y aprender (Vol. 11). Graó Ediciones. https://books.google.co.ve/books/about/Las_necesidades_b%C3%A1sicas_de_la_infancia.html?hl=es&id=V0xazG6sdpgC&redir_esc=y
- Chmiel, F. (2021) Un hogar en la constelación: espacio y afectividad en el recuerdo de la infancia en el exilio. Revista de la Red Intercátedras de Historia de América Latina Contemporánea, 14(9-2021), 1-23. https://ri.conicet.gov.ar/handle/11336/173201
- Hidalgo García, M. V., Sánchez Hidalgo, J., & Lorence Lara, B. (2008). Procesos y necesidades de desarrollo durante la infancia. XXI. Revista de Educación, 10, 85-95. https://idus.us.es/handle/11441/30963
- Maza, M. (2021). Juego, luego existo: El existenciario del jugar, Fair Play. Revista de Filosofía, Ética y Derecho del Deporte, vol. 19, p.48-77. https://www.raco.cat/index.php/FairPlay/article/view/386741
- Martínez García, R., & Caballo Villar, M. B. (2022). Educar el ocio en la sociedad apresurada: El Ocio Valioso como horizonte. Revista Ciencias Pedagógicas E Innovación, 10(2), 159-169. https://incyt.upse.edu.ec/pedagogia/revistas/index.php/rcpi/article/view/448
- Romero Escobar, H., & Romero Escobar, S. (2022). Importancia del apego y las relaciones vinculares en la terapia familiar. Revista De Psiquiatría Infanto-Juvenil, 39(2), 59–68. https://www.aepnya.eu/index.php/revistaaepnya/article/view/884
- Valencia-Peris, A., Devís-Devís, J., & Peiró-Velert, C. (2014). El uso sedentario de medios tecnológicos de pantalla: perfil sociodemográfico de los adolescentes españoles (Sedentary use of screen-media: Sociodemographic profile of Spanish adolescents). Retos, 26, 21–26. https://recyt.fecyt.es/index.php/retos/article/view/34389