Allt om Decrolys teori om intressecentra

För att människor ska kunna lära sig är det viktigt att bli undervisad på ett sätt som man tycker är intressant. I den här artikeln ska vi titta på hur Decroly försökte göra just det genom att identifiera och använda vad som kallas Decrolys teori om intressecentra.
Allt om Decrolys teori om intressecentra
María Matilde

Skriven och verifierad av pedagogen María Matilde.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Ovide Decroly var en pedagog, psykolog och läkare som föddes 1871 i staden Ronse, Belgien. Decrolys teori om intressecentra var en del av hans pedagogik. Dessa centra uppstod ur behovet av undervisning som värderar barns intressen och planeras ut efter deras behov.

Decrolys pedagogik

Decrolys didaktiska pedagogik uppstod mitt i en ny utbildningsrörelse som började på 1800-talet och förde med sig en serie principer som förnyade och moderniserade traditionella undervisningsmetoder.

Decrolys pedagogiska strategi baserade sig på respekt för barn och deras personligheter. Det här stämmer in på flera av de grundläggande principerna för de reformerande rörelserna som pågick. Decroly hävdade att syftet med utbildning är att förbereda barn på att leva ett fritt liv.

Decroly föreslog behovet av vetenskaplig underbyggnad i utbildningen. Därför baserade han sina discipliner på barndom och samhälle, samt psykologi och biologi. Dessa hjälpte honom att utveckla sin speciella metodik baserad på vad han kallade intressecentra för barn.

Decrolys intressecentra: elever i skola

Vad är Decrolys teori om intressecentra?

Decroly menade att dessa centra var den stora motorn bakom undervisningen. Dessutom förespråkade han att man skulle använda sig av dem för att tillfredsställa de speciella behov man har under barndomen.

Med andra ord är det i undervisning viktigt att veta vilka behov barn har, liksom deras intressen. Det gör att man kan locka till sig deras uppmärksamhet och kultivera en önskan om kunskap och lärande.

Enligt Decroly har barn fyra grundläggande naturliga behov, vilka dessa intressecentra bör tillgodose.

Decrolys intressecentra:

  • Näring
  • Skydd mot kyla och hårt väder
  • Försvar mot fara och fiender
  • Rekreation, självförbättring och möjligheter att interagera och samarbeta med andra i en anda av solidaritet.

Fastän han föreslog dessa som de viktigaste principerna nämnde han också ljus, vila och ömsesidigt stöd som viktiga aspekter.

Decrolys teori om intressecentra är en del av vad han kallar “principen om globalisering”. Denna princip är ett pedagogiskt förfarande som också bör finnas närvarande när elever lär sig att läsa och skriva.

Följaktligen baserade Decroly sin globaliseringsprincip på idén att barn uppfattar verkligheten som en global helhet. Därför är det viktigt att veta vilka delar av verkligheten som fångar deras uppmärksamhet och vad som stimulerar deras lärande. Det innebär också att man ser till vilken kunskap de redan besitter.

Därför måste det finnas intresse för att implementera denna globalisering. Intresset finns dock inte om det inte finns något behov. Med detta i åtanke är stimulans i miljön av största vikt för barn. De uppnår då meningsfullt lärande som bidrar till deras fysiska, psykologiska och sociala utveckling.

Decrolys triad

Först och främst föreslog Decroly att klasserna skulle vara relativt homogena för att hans centra skulle fungera optimalt. Med andra ord bör barnen som går i samma klass ha samma inlärningstakt och samma ålder och utvecklingsnivå. För det andra bör klasserna inte bestå av mer än 30 elever.

Decrolys intressecentra: svart tavla med illustrationer på
Dessutom bör inlärningscentra följa olika faser eller organiseras kring tre typer av övningar. Dessa faser – kallade Decrolys triad – är följande:
  1. Observation. Detta är viktigt för att väcka barns intresse genom att låta dem göra egna observationer. Dessa sensoriska upplevelser är också nyckeln till att sätta barn i kontakt med föremål, andra varelser och händelser. Det är en utgångspunkt för intellektuella aktiviteter som har avstamp i kunskap om världen runt dem.
  2. Associationer. Detta för samman och koordinerar idéer. Barn bör lära sig att relatera rymd- och tidsdimensioner, som orsak och verkan. Dessutom lär de sig att göra jämförelser, klassificeringar och fastställa likheter och skillnader.
  3. Uttryck. Barn måste kunna uttrycka sig för att de ska kunna kommunicera och förmedla sin kunskap – vad de har lärt sig. Detta hänvisar till två olika typer av uttryck: konkreta uttryck och abstrakta uttryck. Den första handlar om att få göra saker med sina egna händer, som att rita, måla och även spela musik. Den andra innebär att översätta tankar med hjälp av symboler och koder (bokstäver, siffror, etc.).

Betydelsen av Decrolys teori om intressecentra för modern utbildning

Att organisera lärande enligt barnens intressen är väldigt viktigt. Dessutom är dessa intressen produkter av barnens behov.

Det är viktigt att pedagoger tar hänsyn till barnens förkunskaper och erfarenheter. Dessa är alla Decrolys bidrag till modern utbildning.

Intressecentra fokuserar på undervisning i teman som är attraktiva för eleverna och som täcker deras grundläggande behov. Till exempel vila, avledning eller behov relaterade till deras omgivningar, som familj och miljö.

De består av arbetsenheter som formulerar allt lärande som ett barn ska uppnå kring en operativ kärna, på ett holistiskt sätt – utan att behöva dela upp innehållet i ämnen eller kurser.

Dessutom placerar dessa centra personligheter, individualiteter, temperament, kunskap och kontakt med ens miljö i förgrunden. Att ta hänsyn till alla dessa är viktigt för att effektivisera undervisningen.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Dubreucq-Choprix, F., & Fortuny, M. (1988). La escuela Decroly de Bruselas. Cuadernos de Pedagogía163, 13-18. Recuperado de https://www.ugr.es/~fjjrios/pce/media/7-LaEscuelaDECROLY.pdf
  • Gervilla Castillo,  A. (2006): Didáctica básica de la educación infantil: conocer y comprender a los más pequeños.  Editorial Narcea. Madrid.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.