Mognadsutveckling hos barn: de olika stadierna

23 juni, 2019

Mognadsutveckling har en serie olika stadier. Läs den här artikeln för att lära dig mer om dem och följa ditt barn i processen.

Vägen som leder ett barn från fullständigt beroende till oberoende är lång, och kräver stöd av föräldrarna. Det är då också viktigt att känna till de olika stadierna av mognadsutveckling, för att kunna upptäcka eventuella avvikelser.

Vilka är stadierna av mognadsutveckling?

När man bedömer ett barns utveckling kan man inte generalisera och prata enbart om det ”normala” kontra det patologiska (sjukliga). Man ska inte bara definiera hälsa som frånvaron av sjukdom, utan som ett tillstånd av välbefinnande, både fysiskt och psykiskt. Det påverkas av barnets sociala miljö och familjemiljö.

Därför måste man alltid se individen i sin helhet innan man ställer någon diagnos. Barns utveckling är också en komplex process som innehåller flera delar:

  • Förvärv av adaptiva och instrumentella funktioner. Man delar in det här i fyra områden:
    • psykomotorik
    • intelligens
    • språk
    • socialisering
  • Känslomässig utveckling. Det här handlar om hur barnets psyke är strukturerat. Det låter barn uppnå psykiskt och känslomässigt oberoende från sina föräldrar, och skapa sin egen identitet efter tonårstiden.

De här processerna relaterar till varandra och påverkar varandra, men de är inte linjära. Ett barn kommer att uppleva framsteg och bakslag, och de håller inte samma tempo när det kommer till utveckling.

Barns mognadsutveckling börjar redan när de är bebisar.

För att skilja mellan vad som är normalt och vad som är patologiskt är det viktigt att ta med flera faktorer i beräkningen:

  • barnets kronologiska ålder
  • barnets aktuella utvecklingsstadium
  • vilken ”psykisk struktur” barnet har uppnått
  • vilken typ av band som är etablerat med föräldrarna

Stadierna av mognadsutveckling

Upp till 15-18 månaders ålder

Nyfödda bebisar är helt beroende av sina föräldrar, både fysiskt och psykiskt. De är helt hjälplösa inför världens alla stimuli, och därför är det föräldrarna som måste organisera de här intrycken, genom bandet mellan förälder och barn.

En bebis reaktion på stimuli är alltid somatisk (gråt, sparkar) och det här gör att föräldern kan svara mot barnets behov och stärka relationen. I det här stadiet av mognadsutveckling kan barnet inte skilja mellan sig själv och föräldern.

När barnets mentala funktioner utvecklas börjar han särskilja olika personer. Kring åtta månaders ålder börjar han kunna skilja förälder och den närmaste familjen från främmande människor.

Symbiosen mellan förälder och barn försvinner så småningom och ersätts av objektsrelationer. Föräldern är bebisens första kärlek. Under den här tiden kommer barnet att känna ångest när föräldern är frånvarande

Det här stadiet har två fundamentala milstolpar:

  • att börja använda språk
  • att börja krypa

Bebisen kan be om saker, benämna saker och röra sig i sin miljö utan hjälp av en vuxen.

Förälderns respons på dessa framsteg är avgörande, då de antingen uppmuntrar bebisen att fortsätta följa sin nyfikenhet, eller hindrar honom genom rädsla för någon typ av risk eller fara.

Under det här stadiet etableras ett sömnmönster där man skiljer mellan natt och dag. Man börjar också ge bebisen fast föda.

Utvecklingen mellan två och tre års ålder

Den här perioden karaktäriseras av mycket fysisk energi, vilket reflekteras i en förändring i barnets attityd och beteende. När barnet är neurologiskt moget får det kontroll över sin slutmuskel.

Symboliska lekar börjar när barnet börjar kunna föreställa sig möjligheter. I det här stadiet börjar barnet också vilja göra mer saker på egen hand. Varje gång de lyckas med någonting stärker det deras känsla av oberoende.

Det är också under den här perioden som barn börjar få en känsla för regler. Det kan handla om att föräldrarna förbjuder vissa handlingar när barnets motoriska färdigheter utvecklas. Här uppstår alltså de första tankarna om rätt och fel.

Då de upplever frustrationen av att inte kunna få allt som de vill ha börjar barn få raseriutbrott och uppvisa envishet. Det här är den berömda ”trotsåldern”

En pojke leker med lego.

Utveckling mellan fyra och fem års ålder

Det här stadiet karaktäriseras av övergången från den tvåsidiga till den tresidiga relationen. Barnets psyke är nu mer strukturerat, vilket gör att de lägger märke till relationen mellan sina föräldrar.

De betraktar inte längre sig själva som universums centrum. Relationerna utvecklas här, från barn-mor och barn-far till barn-mor-far.

Det här är avgörande för deras utveckling, då de inte längre ser sig själva som nödvändiga för föräldrarnas välbefinnande. Det här gör att de kan börja socialisera. 

Under det här stadiet börjar barnet också internalisera olikheterna mellan könen. De anatomiska skillnaderna mellan könen inkorporeras i barnets psyke.

Det är viktigt att barn inte fokuserar på de stereotypa beteenden som uppstår i det här stadiet, en respons på idén om könsroller.

Det är också i det här stadiet som de första frågorna om sexualitet kommer. Det kan vara frågor om ”var barn kommer ifrån” och även de första tendenserna till onani.

Det här är helt normala handlingar. Du behöver bara förklara för barnen när och var de kan utföras. Du ska också svara sanningsenligt på deras frågor.

Från sex till tio års ålder

Det här stadiet karaktäriseras av socialisering och skolgång. Föräldrar måste acceptera och uppmuntra sina barns sociala relationer, och låta dem umgås med sina kamrater.

Vänner blir viktiga, och genom dem kommer barnets identitet och personlighet att stabiliseras. Barn blir känsliga och måna om sitt privatliv, och de kommer att anförtro sig till sina vänner, inte till sina föräldrar. Den här förändringen ska inte tolkas som en brist på förtroende, utan som ett tecken på deras växande oberoende.

Det här är också tiden för konkret handling. De börjar hantera rumsliga, tidsmässiga och numeriska koncept, och de kan därmed göra framsteg i sin utveckling. Det här är en av de viktigaste milstolparna under det här stadiet.

Pubertet och tonårstid: Från 11 till 18 års ålder

Under det här stadiet äger många fysiska och psykologiska förändringar rum. Kroppen förändras och växer, och de primära och sekundära könsegenskaperna utvecklas. Barndomstiden är slut, och det här kan leda till en sorgeperiod.

Några tonåringar.

Tonåringar kan uppleva en identitetskris, då de upplever en känsla av otillfredsställelse. De kan ta sin tillflykt i en grupp av vänner, och även göra uppror mot vuxenvärldens värderingar.

Det här är också den tiden då de första romantiska och sexuella relationerna kommer, med alla de konsekvenser som den vuxna sexualiteten medför.

Några sista tankar kring mognadsutveckling

Barn är individer som hela tiden utvecklas. Det är viktigt att föräldrar har all information de behöver för att kunna ge barnet stöd i varje steg av utvecklingsprocessen.

 

  • Escudero, C. (2012). Las etapas del desarrollo madurativo. Form Act Pediatr Aten Prim. 2012; 5(2): 65-72.