20 frågor som hjälper barn att lära känna sig själva

Föräldrar är guider för sina barn i många aspekter av livet. Att ställa frågor som får barnen att reflektera när de är mycket unga kan vara mycket positivt sedan när de blir lite mer mogna.
20 frågor som hjälper barn att lära känna sig själva
Marián Carrero Puerto

Skriven och verifierad av psykologen Marián Carrero Puerto.

Senaste uppdateringen: 20 augusti, 2020

Medan barn växer och lär sig saker är det viktigt att de vet hur man lär känna sig själv; hur man t.ex. utforskar sina förmågor, brister, dygder och preferenser, bland många andra saker. För att uppmuntra självacceptans och förståelse bör du som förälder hjälpa dina barn att lära känna sig själva bättre.

Även om barns identitet utvecklas mer fullständigt under tonåren är det alltid viktigt för dem att agera i enlighet med hur de tänker. Det gör att de kan lita på sig själva och sina tankar när de möter olika utmaningar, även tidigt i livet.

Människorna runt dem är verkligen viktiga för detta. Naturligtvis inkluderar detta lärare och föräldrar. Hemma kan du hjälpa dina barn att lära känna sig själva bättre genom att ställa några enkla frågor i olika livssituationer.

Det hjälper dina barn att börja förstå känslorna de känner i olika situationer. De börjar då också identifiera sina brister och kan försöka korrigera dem inför framtiden. I själva verket är det en mycket konstruktiv övning som kan vara oerhört fördelaktigt för deras utveckling.

Andra fördelar

  • Självacceptans
  • Starkare självkänsla
  • Bättre relationer med andra
  • Utvecklar självständigt tänkande
  • Mer genomtänkt och mindre instinktivt beslutsfattande
  • Självkontroll, vilket hjälper dem att förstå och hantera sina känslor
  • Samstämmighet, vilket förbättrar förmågan att agera i enlighet med sina principer

20 frågor för att hjälpa barn att lära känna sig själva bättre

Det är viktigt att låta dem utarbeta sina egna svar. Målet med övningen är att uppmuntra till reflektion. Börja med “allmänna” frågor för att få dem att utvärdera sina individuella egenskaper:

1. Vilka är dina styrkor?

2. Vilka är dina rädslor? Vad skulle du göra om du inte hade dem?

Mamma försöker få sitt barn att lära känna sig själv

3. Vad tycker du om att göra för skojs skull?

4. Vad gör du när du har problem? Finns det någon som kan hjälpa dig att lösa det?

5. Var känner du dig tryggast?

6. Om du kunde önska dig något, vad skulle det då vara?

När man möter en frustrerande situation

Om barnen till exempel misslyckas med ett prov i skolan kan du fråga vad som hände, hur de kände sig när de fick reda på vad de gjort fel och vad som motiverar dem att göra bra ifrån sig. På detta sätt lär de sig att misslyckanden är sådant som händer, och att de kan lära sig att hantera frustrationen. Det hjälper dem också att få ett bättre resultat nästa gång.

7. Varför gick det dåligt?

8. Kände du dig nervös eller pressad?

9. Vill du jobba hårt för att uppnå bättre resultat?

10. Hur tror du att du skulle kunna göra detta?

”Tanken ‘Jag är denna kropp av kött och ben’ är ursprunget till alla andra tankar. Det är anledningen till att om jag tittar inåt och frågar mig själv: ‘Var finns detta “jag”?’ kommer alla tankar (inklusive begreppet “jag”) att försvinna, och självmedvetenheten kommer spontant att uppstå.”
– Ramana Maharshi

När barn uppför sig dåligt

Genom att känna sig själva kan dina barn förstå och förklara sina impulsiva beteenden när de blir irriterade eller arga. I dessa ögonblick kan du fråga dem om deras attityder och reaktioner. De kan då också fundera över alternativa reaktioner.

11. Varför gjorde du det?

12. På vilket sätt var det här beteendet användbart?

13. Hur mår du nu?

Främja självmedvetenhet

Enligt olika studier beror en individs utveckling på det sammanhang man lever i, till exempel familj, kultur, kön, vänskaper och andra relationer med kamrater.

Med andra ord, hur barn förstår sig själva är resultatet av deras förhållande till sin omgivning, deras medfödda egenskaper och deras livserfarenheter. Alla dessa saker kommer att forma deras tankar och förståelse från första dagen.

Flicka framför spegel

Precis som de tidigare frågorna hjälper dessa frågor dina barn att lära känna sig själva bättre och se sina egna styrkor och svagheter. Några exempel är:

14. Vilka saker tror du som skiljer dig från andra människor?

15. Om du var tvungen att säga något trevligt, vad skulle du säga?

16. Vad tycker du mest om hos dig själv?

17. Vilket är ditt lyckligaste minne?

18. Vad tycker du om att göra när du är ledsen? Mår du bättre av att gråta, eller skrika?

19. Vad har varit din bästa prestation? Vad vill du uppnå i framtiden?

20. Vad oroar dig och vad lockar dig?

Dina barn kan bli lite överväldigade av så många frågor och de kanske inte vet hur de ska svara. Det är verkligen viktigt att ge dem tid att tänka och komma med sina egna svar.

Det är också viktigt att välja rätt ögonblick för den här typen av konversation. Dina barn måste vara lugna, avslappnade och känna sig bekväma med att berätta precis vad de tycker. Testa.

Försök hjälpa dina barn att lära känna sig själva bättre, och du kommer att ge ett stort bidrag till deras personliga utveckling.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bernal Daza, L. J. (2019) Conciencia afectiva: un camino hacia la transformación del ser, desde el autoconocimiento. [Tesis de grado, Universidad Distrital Francisco José de Caldas]. Repositorio Institucional. Disponible en: https://repository.udistrital.edu.co/handle/11349/15427
  • Clerici, Gonzalo Daniel; Elgier, Angel Manuel; Gago Galvagno, Lucas Gustavo; Garcia, Maria Julia; Azzollini, Susana Celeste; La contribución del entorno socioeconómico al autoconcepto y percepción infantil de las pautas parentales de crianza; Universidad Complutense de Madrid; Revista de Psicología y Educación; 15; 1; 1-2020; 87-97. Recuperado de: https://ri.conicet.gov.ar/handle/11336/146830
  • Pulido Guerrero, E. G., Redondo Marín, M. P., Lora Carrillo, L. J., & Jiménez Ruiz, L. K. (2023). Medición del Autoconcepto: Una Revisión. Psykhe32(1). https://doi.org/10.7764/psykhe.2020.22389
  • Valencia-Huertas, B. (2020) ¿Por qué formar alumnos autónomos? Acervo Digital Educativo del Gobierno de México. Disponible en: https://ade.edugem.gob.mx/handle/acervodigitaledu/50726
  • Suanes, M. N. (2009). Autoconocimiento y autoestima. Temas para la educación3(5), 1-9. Recuperado de: https://feandalucia.ccoo.es/andalucia/docu/p5sd6409.pdf
  • Quiroga, Flor, Capella, Claudia, Sepúlveda, Gabriela, Conca, Bárbara, & Miranda, Jenniffer. (2021). Identidad personal en niños y adolescentes: estudio cualitativo. Revista Latinoamericana de Ciencias Sociales, Niñez y Juventud19(2), 320-344. Epub October 05, 2021.https://doi.org/10.11600/rlcsnj.19.2.4448
  • Merino Villeneuve, Inés. (2016). Una nueva vacuna: la vacuna del autoconocimiento. Bases neurobiológicas de la conducta humana. El juego entre el cerebro instintivo-emocional y el cerebro racional. Pediatría Atención Primaria18(70), 85-91. Recuperado en 22 de febrero de 2023, de http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1139-76322016000200017&lng=es&tlng=es.
  • Fernandes Sisto, Fermino, Marín Rueda, Fabián Javier, & Urquijo, Sebastián. (2010). Relación entre los constructos autocontrol y autoconcepto en niños y jóvenes. Liberabit16(2), 217-226. Recuperado en 23 de febrero de 2023, de http://www.scielo.org.pe/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1729-48272010000200011&lng=es&tlng=es.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.